<p>Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt – ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration. Vidare undersöks detta som ett uttryck för en mer deliberativ syn på samhällsstyrning – vilket betonar nödvändigheten av dialog mellan en bred sammansättning av jämlika samhällsmedborgare för att besluta om frågor som rör det offentliga livet.</p><p>Studien har först och främst visat <em>att</em> det söks utveckla nya former för politisk praktik, vilket i interaktion med övergripande samhällsförändringar har medfört ändringar i relationerna mellan politiska och administrativa enheter samt dess interaktion med samhället i stort. Studien visar att styrningen av projektet varit mycket återhållsam, något som har gett tjänstemännen inom organisationen stort utrymme i att själva definiera och genomföra projektet vilket har gett det en processartad och dynamisk karaktär.  En rad deliberativa element har påvisats, där särskilt möjliggörande av möten mellan aktörer och strävan efter att ta del av olika erfarenheter och överblicka samhällstendenser kan lyftas fram. Det har dock identifierats en viss ambivalens kring dess substantiella inflytande - något som ses som mycket problematiskt. Det har även funnits svårigheter med att engagera de som inte normalt verkar inom kultursektorn, eller stockholmarna i övrigt. Idealet om upplysta samtal med en bred skara aktörer, vilka i realiteten också influerar framtida inriktningar har inte fått fullt genomslag. Dialogen kan snarast förstås som en ansats för att skapa legitimitet för de offentliga institutionerna, framtida inriktningar och verksamhet – trots avsaknaden av reellt inflytande och deltagande för det omgivande samhället.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.</p><p> </p><p>Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.</p>

<p>Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar. Detta leder fram till följande frågeställningar: Varför arbetar AstraZeneca och Pfizer med CSR? Vilka faktorer påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt? Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de två marknadsledande läkemedelsföretagen i Sverige arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt. Metod Uppsatsens metod är en fallstudie av AstraZeneca och Pfizer. Empiriskt material består av kvalitativa intervjuer som har kompletterats med sekundärdata från respektive företags hemsida samt publicerade rapporter. Intervjuerna har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med anställda från AstraZeneca respektive Pfizer. Resultat och slutsatser Uppsatsens slutsats är att AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR för att legitimera sig gentemot sina intressenter. Intressenterna har förväntningar på företagen som illustreras utifrån ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska förväntningar. Intressenterna är således de som huvudsakligen påverkar företagens arbete med CSR men arbetet med CSR måste också ligga i linje med företagets kärnverksamhet. Intressenterna påverkar företagen genom kommunikation och dialoger.</p>

<p>Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra. Vi diskuterar möjliga orsaker till detta, samt tycker oss se tecken på en femte strategi.</p>

<p>Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al. (1997), om intressenternas makt och betydelse. Resultatet tyder på att de olika intressenternas val av argument i den mediala debatten påverkas av deras betydelse. Intressenter med hög betydelse tenderar att använda en ontologisk eller teleologisk retorik, medan intressenter med lägre betydelse i större utsträckning använder en normbaserad retorik.</p>

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&amp;M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al. (1997), om intressenternas makt och betydelse. Resultatet tyder på att de olika intressenternas val av argument i den mediala debatten påverkas av deras betydelse. Intressenter med hög betydelse tenderar att använda en ontologisk eller teleologisk retorik, medan intressenter med lägre betydelse i större utsträckning använder en normbaserad retorik.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar. Detta leder fram till följande frågeställningar: Varför arbetar AstraZeneca och Pfizer med CSR? Vilka faktorer påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt? Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de två marknadsledande läkemedelsföretagen i Sverige arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt. Metod Uppsatsens metod är en fallstudie av AstraZeneca och Pfizer. Empiriskt material består av kvalitativa intervjuer som har kompletterats med sekundärdata från respektive företags hemsida samt publicerade rapporter. Intervjuerna har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med anställda från AstraZeneca respektive Pfizer. Resultat och slutsatser Uppsatsens slutsats är att AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR för att legitimera sig gentemot sina intressenter. Intressenterna har förväntningar på företagen som illustreras utifrån ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska förväntningar. Intressenterna är således de som huvudsakligen påverkar företagens arbete med CSR men arbetet med CSR måste också ligga i linje med företagets kärnverksamhet. Intressenterna påverkar företagen genom kommunikation och dialoger.

Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&amp;M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&amp;M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra. Vi diskuterar möjliga orsaker till detta, samt tycker oss se tecken på en femte strategi.