<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

Leibniz's 'Von der Allmacht and Allwissenheit Gottes and der Freiheit des Mensched is obscure and misunderstood. First I do a close reading of the work. Then I will discuss some scholarly interpretations, as well as VdA's place in Leibniz's thought. I challenge two scholarly assumptions--the first being that Leibniz rejected then accepted privation theory. I argue that there are two types of privation theories, using illustrative historical examples, and that Leibniz objected to one and adopted the other. Secondly, many scholars opine that the Confessio is a juvenile Theodicy. I take VdA to be an important predecessor to the Theodicy due to similarities in style, content and method. Finally, I link Leibniz's definition of possibility in VdA with an important connection between truth and existence. In this respect, Leibniz's ideas of possibility and conceivability are the forerunners of a current topic in philosophy.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.

Tesi di dottorato--Filosofia--Milano--Università degli studi, 2005. / Bibliogr. p. 225-231. La couv. porte : "Premio Lucio Colletti"

Issued also as thesis, Göttingen. / Bibliography: p. 196-202.

Inaug. diss.--Munster. / Lebenslauf. "Die handschrift ist im besitre der Kǒniglichen bibliothek in Berlin": p. 62.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, 1910. / Includes bibliographical references (p. 128-129).

No description available.

No description available.

Secret and testimony play a crucial role in the forces that structure not only the juridical but also rhetoric and meaning. The failure of universalising narratives to adequately articulate catastrophic sites of trauma and mourning is treated not as a loss but as an opportunity to reinstate a creative and affirmative approach to thinking, writing, and reading, and thus how the world is made. Leibniz's notion of "disquiet" as an affirmative motivator toward creation underpins this thesis. / The thesis considers the place of the personal and the civic in the electronic polis; the role that cybernetics has played in politics and popular culture since 1945; secrecy and autobiographicity in literature from the second world war; in working away from post-Darwinian evolutionary discourses of natural selection, considers the affirmative role the unworking of sense plays in the generation of meaning; and directly tests post-structuralist continental philosophies in local conditions. / Thesis (PhD)--University of South Australia, 2006.