Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

<p><p>Eutrophication has been a problem in aquatic systems for a long time. It is well known that the key nutrient to control the eutrophication process is phosphorus. Lately, it has been possible to reverse the process and recover lakes from eutrophication.</p><p>During a long time Lake Näsnaren in Katrineholms kommun, Södermanland, has been exposed of a large amount of phosphorus from the city's wastewater. The lake has a great value as a habitat of rare species but also a high recreation value for people living in Katrineholm and Södermanland. Lake Näsnaren is situated in a Natura 2000 area. This work aims to investigate Lake Näsnarens condition today, reasonable measures to reverse the eutrophication process and Lake Näsnaren's situation in the future.</p><p>Lake Näsnaren has today reached a very high level of phosphorus. Reducing the external load of phosphorus from fertilizers can reverse the eutrophication process. Increasing the depth also has a reversing effect.</p><p>If no measures are taken, it is likely that the lake overgrows. To reduce the lake's phosphorus values, more extreme measures have to be taken, like dredging or decreasing the load of phosphorus. However, Lake Näsnaren is shallow and reacts quickly to changes in the external load.</p></p>

Eutrophication has been a problem in aquatic systems for a long time. It is well known that the key nutrient to control the eutrophication process is phosphorus. Lately, it has been possible to reverse the process and recover lakes from eutrophication. During a long time Lake Näsnaren in Katrineholms kommun, Södermanland, has been exposed of a large amount of phosphorus from the city's wastewater. The lake has a great value as a habitat of rare species but also a high recreation value for people living in Katrineholm and Södermanland. Lake Näsnaren is situated in a Natura 2000 area. This work aims to investigate Lake Näsnarens condition today, reasonable measures to reverse the eutrophication process and Lake Näsnaren's situation in the future. Lake Näsnaren has today reached a very high level of phosphorus. Reducing the external load of phosphorus from fertilizers can reverse the eutrophication process. Increasing the depth also has a reversing effect. If no measures are taken, it is likely that the lake overgrows. To reduce the lake's phosphorus values, more extreme measures have to be taken, like dredging or decreasing the load of phosphorus. However, Lake Näsnaren is shallow and reacts quickly to changes in the external load.

No description available.

The main purposes of this study were to 1) quantify bacterial production in winter during ice conditions, and 2) to compare these production measures with values measured from summer and open water conditions in three humic lakes situated in northern Sweden. Another purpose of this study was to 3) examine whether clear-cutting significantly affected bacterial production or water chemistry in two lakes situated in catchments were a large part of the forest had been removed through logging compared to an undisturbed reference lake. In winter (March/April 2014), the bacterial production ranged from 0, 7 - 2, 2 µgC/L/day and in the summer of 2013 the production values was 4 – 10 times higher. The main reason for lower bacterial production in winter was ascribed to lower water temperatures as well as to older and more recalcitrant DOC, as there were no significant differences in total dissolved nitrogen or DOC concentration or -quality, that could explain a lower production compared to summer. It was not possible to detect any effects of the clear-cutting using the approach of only comparing between the lakes situated in clear-cut watersheds, with an undisturbed reference lake.

Female growth, number of eggs and egg growth of Daphnia pulex were studied at four temperatures, 12, 16, 18 and 20°C. I hypothesized that female growth and number of eggs would be lower and the size of the eggs larger in the presence of a predator (kairomones) than in its absence. This effect was expected to be more evident at lower temperatures. I could not find any effect of kairomones on female growth, number of eggs or egg size, although there was a weak tendency for an effect on number of eggs. There was, however, an effect of temperature, regardless of predator treatment (i. e. presence vs absence of kairomones), on number of eggs, where females produced fewer numbers of eggs with increasing temperature. The effect temperature on the number of eggs was not anticipated. Two of the temperatures, 12 and 18°C, were carried out in darkness due to malfunctioning equipment. In addition, for some unknown reason, a high ratio between the number of ephippia and eggs occurred at at16 and 18°C, regardless of predator treatment. These complicating factors (darkness and ephippia) can have had a negative effect on detecting a response by Daphnia to kairomones. / Honors tillväxt, antal ägg och äggens tillväxt hos Daphnia pulex studerades vid fyra olika temperaturer, 12, 16, 18 och 20°C. Min hypotes var att honorna tillväxer mindre och producerar färre ägg, men med större storlek vid närvaro av predator (kairomoner) än utan. Denna effekt förväntades bli tydligare med lägre temperatur. Jag kunde inte påvisa någon effekt av kairomoner varken på honors tillväxt, antal ägg eller storlek på ägg, men det fanns en svag effekt på antalet ägg. Det fanns dock en effekt av temperaturen på antalet ägg oberoende av predatorbehandling (med respektive utan kairomoner), där honorna bildade färre antal ägg med ökande temperatur. Effekten av temperatur på antalet ägg var inte som väntat. Två av temperaturerna, 12 och 18 oC, kördes i mörker pga icke fungerande utrustning. Dessutom, av okänd anledning, var förhållandet mellan antal ephippier och ägg högt vid 16 och 18 oC. Dessa komplicerande faktorer, mörker och andel viloägg, kan ha påverkat den uteblivna effekten av predatorbehandlingen.

Lake overgrowth occurs in many areas in Sweden, and it is often explained by elevated amounts of nutrients. The overgrowth results in a changed local environment for both communities and ecosystems. In this project the lake Trehörningen, near Spersboda in Norrtälje municipality, has been examined regarding an ongoing overgrowth process. The study contains hydrological and chemical analyses and an inquiry to those living in the area. The purpose has been to survey the area and identify factors that may contribute to elevated nutrient levels, and to give suggestions to measures that may reduce the nutrient transport. The results from the period February–April 2020 indicate a moderate nutrient supply, but that certain areas are more exposed than others. The entire lake can not be seen as nutrient rich, and there is a net loss of nutrients from the lake over the period studied. The analysis of mass transports shows that the primary production in the lake is phosphorus limited, and that the largest addition of phosphorus comes from three streams that all supply the Spersboda bay. This bay is also the shallowest area of the lake and has the most visible emergent plant growth. Analyses of the lake sediments show a potential increase in phosphorus over time, and that there may be some internal loading, but it is unlikely to be a large source of phosphorus to the lake. The streams with the highest nutrient levels have their watershed mostly in human-impacted areas. The study has taken place before the plant growth season, and as such the absolute nutrient numbers may be elevated, but their relative amounts are worth discussing. To reduce the overgrowth process, measures which reduce the nutrient supply should be taken, especially in the watercourses around the Spersboda bay. / Igenväxning är ett problem som finns i många sjöar i Sverige och förklaras ofta med ökade halter av näringsämnen. Igenväxningen leder till en förändrad närmiljö för både samhällen och ekosystem. I detta projekt har sjön Trehörningen, intill Spersboda i Norrtälje kommun, undersökts med avseende på en pågående igenväxning. Undersökningen innefattar hydrologiska och kemiska mätningar, samt en enkät till de boende i området. Detta har gjorts för att kartlägga omgivningen, och se vilka faktorer som kan bidra till en ökad näringstillförsel, samt ge förslag på möjliga åtgärder. Resultaten från perioden februari–april 2020 visar överlag på en måttlig näringstillförsel, men att vissa områden har högre näringstillförsel. Sjön som helhet bör inte ses som näringsrik och totalt sett sker en nettoförlust av näringsämnen ur sjön under undersökningsperioden. Analys av masstransport för näringsämnen indikerar att primärproduktionen är fosforbegränsad och att de största tillskotten av fosfor kommer från tre vattendrag, som rinner till Spersbodaviken. Denna vik är även den grundaste, och mest beväxta. Analyser av sedimenten visar en möjlig ökning av fosforhalt över tid, och att viss internbelastning kan finnas, men är troligen inte en betydande fosforkälla. De vattendrag med höga halter av näringsämnen har främst sitt avrinningsområde på mark med mänskig påverkan. Undersökningen är gjord innan växtsäsongens början, vilket medför att de absoluta värdena troligen är förhöjda, men deras relativa påverkan kan diskuteras. För att motverka igenväxningen bör åtgärder som minskar tillförseln av näringsämnen göras, särskilt i Spersbodavikens tillrinnande vattendrag.

Näringsämnena har en stor betydelse för sötvattnets organismer och ekosystem, varav de vanligaste näringsämnena som även är de viktigaste är fosfor (P), kväve (N) samt kol (C). Näringsämnena kommer inte enbart till sjön via nedfall och fixering utav mycket av näringsämnena kommer in till en sjö via vattendrag som till exempel älvar där Klarälven räknas in som en av Sveriges älvar. Syftet med denna studie är att ta fram en tidstrend mellan åren 1996 och 2013 för näringsämnena totalfosfor, totalkväve och TOC (totalt organiskt kol) för tio lokaler i norra Vänern för att kunna avgöra om de är lika, om det är något år som sticker ut, om det finns någon påverkan av Klarälven för de sjölokaler som tas upp och se om värdena av näringshalter kan kopplas till fiskförekomsten. Data samlades in och plottades i diagram för att kunna jämföras med varandra. Med sjölokalernas näringsvärde gjordes korrelationstester med älvarnas näringshalter för att se samband och därefter gjorde korrelation med sjölokalernas näringsvärden med andelen skördad fisk i samma lokaler. Resultatet visade att Ölman och Ölmeviken är väldigt eutrofierade medan resterande lokaler hade oligotrofa eller mesotrofa vatten och översvämningen i Karlstad 2000 visade avtryck i tidstrenden. Klarälvens påverkan på sjölokalerna visade sig inte vara så stor utan samband upptäcktes enbart mellan Kaplansådran och Hammarösjön för totalkvävet och för TOC upptäcktes samband mellan Hammarösjön och Sätterholmsfjärden med Kaplansådran. / The nutrient is very important for fresh water organisms and ecosystems, of which the most common nutrients also is the most important is phosphorus (P), nitrogen (N) and carbon (C). The nutrients will not only come into a lake through deposition and fixation, much of the nutrients is coming into the lake through rivers such as Klarälven in Sweden. The purpose of this study is to develop a temporal and spatial trend during 1996-2013 for the nutrients total phosphorus, total nitrogen and TOC (total organic carbon) for ten premises in northern Lake Vänern to determine if they are equal, if it is a year that stands out from the rest, if there is any influence of Klarälven for the lake premises and see if the values of the nutrient concentrations can be linked to the presence of fish. Data were collected and plotted in graphs to be compared with each other. Correlation test was made with the lake premises nutrient values and rivers nutrient value to see if there was a connection between the locations, same correlation was also made between the lake premises nutrient values and the percentage of fish harvested in the same premises. The result showed that Ölman and Ölmeviken is very eutrophic, while the remaining premises hade oligotrophic or mesotrophic water and the flooding in Karlstad in 2000 showed imprint in the time trend. The impact of Klarälven on the lake premises proved to not be so great, but the context was detected only between Kaplansådran and Hammarösjön for the total nitrogen and correlation for TOC between Hammarösjön and Sätterholmsfjärden with Kaplansådran was also detected.

Svenska sjöars trofistatus delas upp i fyra olika statusar; oligotrofa, mesotrofa, eutrofa och hypertrofa. Försurning och övergödning är vanligt, till följd av antingen naturliga eller antropogena orsaker. Syftet med studien var att undersöka hur plankton (biodensitet) samvarierar med olika kemiska och fysikaliska parametrar (pH, konduktivitet, vattenfärg, turbiditet, siktdjup, Tot-N och Tot-P) i 20 skånska sjöar, samt hur biodensiteten skiljer sig mellan trofistatusarna. Syftet var även att bedöma sjöarnas tillstånd utifrån parametrarna, plankton som bioindikator, tidigare miljöövervakningar och bedömningsgrunder. Studienomfattade fältarbete där vatten- och planktonprov samlades in och vattenanalyser av siktdjup, pH och konduktivitet utfördes. På labb analyserades biodensiteten genom flödescytometri, planktonartbestämning genom mikroskopering och analyser av vattenfärg, turbiditet, Tot-N och Tot-P. En databasanvändes för att bedöma sjöarnas trofistatus och som kontroll vid analys av biodensiteten mellan trofistatusarna. Statistiska analyser utfördes för att analysera data. Biodensiteten kan förklaras till 71,1% av både vattenfärg och Tot-P. Multikollinearitet kan ha bidragit till ett felaktigt icke-signifikant samband mellan biodensitet och parametrarna turbiditet och Tot-N. Biodensiteten skiljde sig inte signifikant åt mellan trofistatusarna, vilket kan bero på provstorleken. De tidigare bedömningsgrunder och de nya av vattendirektivet skiljde sig åt för några parametrar. En uppmaning är att studera skånska sjöar med vattendirektivets bedömningsgrunder för att bibehålla en god miljöövervakning och uppnå miljömålen, och att lägga till konduktivitet samt återinföra turbiditet och vattenfärg i bedömningsgrunderna. / Swedish lakes’ trophy status is divided into oligotrophic, mesotrophic, eutrophic, and hypertrophic. Acidification and eutrophication are common, due to either natural or anthropogenic causes. The purpose of the study was to investigate how plankton (biodensity) covaries with chemical and physical parameters (pH, conductivity, watercolor, turbidity, visibility depth, Tot-N and Tot-P) in 20 lakes in Skåne, and how the biodensity differs between trophy levels. The purpose was also to assess the lake conditions based on the previously mentioned parameters, previous environmental monitoring, and assessment criteria. The study included fieldwork where water samples were collected, and water analyzes of visibility depth, pH and conductivity were performed. In the lab, plankton was analyzed by flow cytometry and microscopy,and watercolor, turbidity, Tot-N and Tot-P by water analyses. A database was used to assess the lakes’ trophy status and as a control when analyzing the biodensity between the trophy statuses. Statistical analyzes were performed to analyze data. 71,1% of the biodensity’s variation was explained by watercolor and Tot-P. Multicollinearity may have contributed to an incorrectly insignificant correlation between biodensity, turbidity and Tot-N. The biodensity did not differ between the trophy statuses, which mightdepend on the sample size. The previous assessment criteria and the new ones of the Water Framework Directive (WFD) differed for some parameters. A recommendation is to study lakes in Skåne with the WFD’s assessment criteria to maintain a good environmental monitoring and to achieve the environmental goals, and to add conductivity and reintroduce turbidity and watercolor into the assessment criteria.