The goal of this paper is to examine whether the introduction of a qualifying day in the use of sick insurance in the Swedish welfare system resulted in an increase in the use of parental benefits as substitute to avoid the qualifying day. We believe that this could be the case because of the higher gain from the welfare system. We use OLS to perform a linear regression from a data set from the data base LINDA during 1991-1996. The results in this paper are that there is a significant increase in the parental benefit after the reform although there is a negative trend for parental benefit during the examined period. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av en karensdag i det svenska sjukförsäkringssystemet påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. Tidigare studier påvisar att individer som har möjlighet att utnyttja förmånen, väljer att sjukanmäla barnet trots egen sjukdom för att minska inkomstbortfallet. Vi utför en linjär regressionsanalys på datamaterialet, bestående av paneldatabasen LINDA för åren 1991-1996. Resultaten påvisar en signifikant ökning i uttaget av tillfällig föräldrapenning i vår population efter införandet av en karensdag, samtidigt som en negativ trend i uttaget observeras.

Den psykiska ohälsan har ökat bland befolkningen i Sverige vilket förutom ett personligt lidande ger stora samhällsekonomiska konsekvenser. Orsaken till denna ökning har inget definitivt svar men kan potentiellt förklaras av makro- och socioekonomiska faktorer. Denna rapport undersöker därför om det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och makro- och socioekonomiska faktorer. Det sker även en analys av hur dessa faktorer kan förklara ökningen av psykiska ohälsa. För att ta reda på om ett samband existerar utförs en multipel linjär regressionsanalys där den beroende variabeln definieras som svåra besvär av oro, ängslan och ångest och de förklarande variablerna utgörs av förgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning, BNP per capita, hushållens disponibla inkomst och arbetslöshet. Analysen delas upp i grupperna kvinnor, män och totala befolkningen där data från åren 2002-2017 används. Analysen visar på ett visst samband mellan de olika regressionsvariablerna och makro- och socioekonomiska faktorer. Totala befolkningens psykiska ohälsa har framförallt ett samband med förgymnasial utbildning. De signifikanta variablerna för kvinnors psykiska ohälsa är gymnasial utbildning, BNP per capita och disponibel inkomst. För modellen för mäns psykiska ohälsa är arbetslöshet och disponibel inkomst mest signifikanta. Modellerna har approximativt uppfyllda antaganden och multikollinearitet närvarande vilket bidrar till en bristande tillförlitlighet. Vidare forskning krävs för ytterligare validering av sambanden samt för en djupare förståelse av makro- och socioekonomiska faktorers påverkan och möjliga orsakssamband. / The mental health has increased in Sweden, which besides the personal suffering affects both the society and economy. The reason behind the increase does not have any definite explanation but the answer may, at least partly, be found in macroeconomic and socioeconomic factors. This report will therefore investigate if there exists a relationship between mental health problems and macroeconomic and socioeconomic factors. An analysis of how these factors may explain the increase of mental health problems is also performed. To see if a relationship exists, a multivariable regression analysis is performed, where the dependent variable is defined as severe problems with anxiety and worry. The regression variables are education level, GDP per capita, the households disposable income and unemployment. The analysis is performed on the groups; women, men and total population and the data is collected over the years 2002 to 2017. The analysis indicates a certain relationship between the different macro and socioeconomic variables and mental health problems. For the total population, education level is the most significant. For women, education level, GDP per capita and the households disposable income are most important. For men, unemployment and disposable income are the strongest correlated variables. The models approximately fulfills the assumptions for the least square method and have multicollinearity present, which in total makes them less reliable. Further research to validate these relationships and to contribute to explanations of potential causality is needed.

Since its introduction by Max Otto Lorenz, the Lorenz curve has been utilizedin several financial contexts. By using regression analysis to approximate theclaim cost of policyholders, a vector consisting of policyholder characteristics canbe obtained. The ordered Lorenz curve can subsequently be used to understandwhat commonalities are shared between profitable policyholders. This allows forbetter management of the insurance portfolio and thus better customer relationstowards both the policyholders and the insurer, which is important for an insuranceconsultancy agency. The aim of this thesis was to investigate which attributesapproximate the policyholder claim costs and consequently obtain insight into whatattributes are shared among profitable portfolio clients. The results presented inthis thesis show that a multi-linear regression model, transformed using the Box-Cox method is insufficient to approximate the claim costs in a convincing manner.The model obtained in the thesis was capable of identifying significant regressorsbut the overall result displayed uncertainties in regards to overall goodness of fit.This means that the variability explained by the regression model only represents4.95% of the variability in the claim cost data. Thus, the relativity measureintroduced in section 2.1.1 was deemed uninterruptible in a meaningful way.Consequently, the empirical distribution functions presented in section 1.1 wouldbe based on a faulty order statistic, and in turn the visualization of an orderedLorenz curve with such a relativity measure is unnecessary. / Sedan Lorenzkurvan introducerades av Max Otto Lorenz 1904 har den använtsinom flera finansiella sammanhang. Genom att använda regressionsanalys föratt approximera försäkringstagares skadekostnader kan en vektor som består avförsäkringstagarnas attribut erhållas. Den sorterade Lorenzkurvan kan i sin turanvändas för att förstå vilka gemensamma attribut som delas mellan lönsammaförsäkringstagare. Detta möjliggör bättre hantering av försäkringsportföljen ochdärmed bättre kundrelationer mot både försäkringstagarna och försäkringsbolaget,något som är viktigt för försäkringsförmedlare. Syftet med denna avhandling var attundersöka vilka egenskaper som approximerar försäkringstagarnas skadekostnaderoch därmed få insikt i vilka attribut som delas bland lönsamma portföljkunder.Resultaten som presenteras i denna avhandling visar att en multilinjär regressionsmodell,som transformeras med Box-Cox-metoden, är otillräcklig för att approximeraskadekostnader på ett övertygande sätt. Modellen som erhölls i avhandlingenkunde identifiera signifikanta regressorer, men det övergripande resultatet visadeosäkerheter när det gäller den generella anpassning. Detta innebär att variabilitetensom förklaras av regressionsmodellen bara representerar 4,95% av variabilitetenbland skadekostnadsdatan. Därmed ansågs relativitetsmåttet som introduceras iavsnitt 2.1.1 vara oanvändbart på ett meningsfullt sätt. Följaktligen ger de empiriskafördelningsfunktionerna som presenteras i avsnitt 1.1 ett felaktig sorteringsmåttsom i sin tur medför att visualiseringen av en sorterad Lorenzkurva baserad påovannämnda mått är onödigt.

Denna studie syftar till att förbättra förståelsen av hur kapitalstrukturen påverkar tillväxten hos svenska företag som anammar cirkulär ekonomi. Genom en kvantitativ forskningsstrategi, som inkluderar både en korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys, analyseras data från 449 företag inom sektorerna återvinning, återtillverkning och återanvändning som antagit cirkulära principer. Studien finner att intern finansiering, såsom kvarhållna vinster och eget kapital, har en stark och signifikant positiv inverkan på företagstillväxten, vilket stödjer The Pecking Order Theory. Resultatet visar även på att extern finansiering, i form av banklån och nyemissioner, bidrar positivt till tillväxt, särskilt inom dessa sektorer och som därmed stödjer Trade-off theory. Vidare analyserar studien hur företagsstorlek och ålder påverkar tillväxten. Resultaten indikerar att större och äldre företag tenderar att ha en stabilare tillväxt när de använder en balanserad kapitalstruktur. Studien identifierar även utmaningar och möjligheter kopplade till finansieringen av cirkulära företag, inklusive bristen på anpassade finansieringskällor. Genom att fylla existerande forskningsgap, bidrar studien till en förbättrad förståelse för hur företag kan hantera finansieringsutmaningar inom cirkulär ekonomi och därmed främja en hållbar ekonomiskt tillväxt. Därmed kan studiens resultat vägleda företag och offentliga organisationer i att optimera kapitalstrukturen för att främja hållbar tillväxt inom cirkulär ekonomi. Studien kommer även att förbättra förståelsen för både investerare och forskare.

This thesis in applied statistics and industrial economics examines the correlation between a number of market conditions on the Swedish and Global market and the yield difference between the Swedish stock market and the Global stock market. The report is based on data from the index MSCI Sweden Net Return, MSCI World Net Return and the Volatility index S&P 500. The market conditions that have been examined are Bull markets, Bear markets, periods of high volatility. We also examined how the appreciation of the SEK in comparison to the USD and the yield of the Swedish stock market correlated with the yield difference between the Swedish Stock Market and the Global stock market. The correlation was examined using multiple linear regression. The results indicated a positive correlation between the yield difference between the Swedish stock market and the Global stock market and the yield of the Swedish stock market, the appreciation of the SEK compared to the USD and Bull markets. We found a negative correlation with Bear markets and no correlation at all with the volatility.   The results are in line with what could be expected and give a stronger statistical ground for the idea that the Swedish stock market has larger fluctuations than the Global stock market during large-scale market fluctuations. / Detta kandidatexamensarbete inom tillämpad matematik och industriell ekonomi syftar till att undersöka hur avkastningsdifferensen mellan den Svenska och Globala aktiemarknaden korrelerar med ett antal olika marknadsförhållanden. Rapporten är baserad på data från MSCI Sweden Net Return och MSCI World Net Return samt Volatilitetsindex S&P500. De marknadsförhållanden som har undersökts är Bull markets, Bear markets, perioder då det råder hög volatilitet på marknaden. Vi undersökte även avkastningsdifferensens korrelation till kronans värdeförändring gentemot den Amerikanska dollarn och korrelationen till den Svenska aktiemarknadens värdeökning. Korrelationen undersöktes genom att utföra en multipel linjär regression. Resultaten visade på en rådande positiv korrelation mellan utvecklingen på den Svenska aktiemarknaden, prisutvecklingen av den Svenska kronan mot Amerikanska dollarn samt under Bull markets. Vi fann även en negativ korrelation med Bear markets och ingen korrelation till volatiliteten.   Resultaten är i linje med vad som kunde förväntas och ger en starkare statistisk grund till att den Svenska aktiemarknaden har större svängningar än den Globala aktiemarknaden vid stora marknadsfluktuationer.