Bakgrund: Psykisk ohälsa kan te sig på olika sätt och att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa kan vara påfrestande. Anhöriga kan ha behov av stöd och delaktighet i vården. Vårdpersonal anser att anhöriga kan vara en resurs och att även de behöver stöd. Dock finns barriärer för att involvera anhöriga som kan leda till att de inte får det stöd de behöver.Syfte: Att belysa vilka erfarenheter anhöriga har av att ha en närstående med psykisk ohälsa och vilka erfarenheter de har i kontakten med den psykiatriska vården.Metod: Designen är gjord som en litteraturöversikt. Cinahl och PsycINFO är sökmotorer som använts. Resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar som belyste anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med psykisk ohälsa och den psykiatriska vården.Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman; ”Livet som anhörig” innefattade livet som anhörig med en påfrestande och osäker vardag, maktlöshet och otillräcklighet, etiska dilemman och skuldkänslor, stigmatisering, social isolering och anhörigas erfarenheter av att hantera sin situation. ”Att vara anhörig i den psykiatriska vården” belyste erfarenheter av att söka och få vård, vårdpersonalens attityder, vikten av att anhöriga involveras samt vilket stöd anhöriga behöver.Slutsats: Anhöriga har erfarenhet av att vardagen är utmanande och oförutsägbar. De önskar stöd och delaktighet i vården av den närstående. De hade erfarenhet av att inte involveras vilket ökade deras egen ohälsa. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat för att stödja anhöriga som även kan påverka de närståendes hälsa till det bättre. / Background: Mental illness can manifest itself in various ways and being a relative to a person with mental illness can be challenging. Relatives may need support from caregivers and be able to participate in the care. While caregivers believe that relatives can be a resource and that they also need support there are barriers to involving relatives in the care which can lead to relatives not receiving the support they need.Aim: To illuminate the experience of relatives to persons with mental illness and the relatives contact with mental health care.Method: The design is a literature review. Cinahl and PsycINFO were the databases that was used. The result is based on fifteen articles with quantitative approach which illuminated the experience of relatives to person with mental illness.Result: Two major themes emerged; “The life as a relative” describes the life as a relative with a stressful and unpredictable everyday life, ethical dilemmas and feelings of guilt, stigma, social isolation and the relatives experience to cope with their situation. “To be a relative in the mental health care” illuminates the experience of seeking and getting care, the attitudes of caregivers, the importance of the relatives’ involvement and what kind of support the relatives need.Conclusion: Relatives experiences everyday life as challenging and unpredictable. Relatives wished to get support and to be involved in the care of their close one. They didn't experience involvement in care which made their own health deteriorate. Nurses should adapt to a family-focused approach to support relatives which also would result in a better health for the patient.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd. Musiken har en viss möjlighet att minska den subjektiva upplevelsen av smärttillståndet, såsom upplevelsen av ångest och smärta. Likväl kan fysiska parametrar under smärttillståndet, såsom blodtryck och andningsfrekvens också påverkas av musiken. Musiken kan också ge en ökad grad av avslappning till patienten. Slutsats: Under ett akut smärttillstånd har musiken visats verka på hela den mångdimensionella människan, både på kropp och på psyke. Genom musiken har sjuksköterskan ett redskap som utifrån ett helhetsperspektiv kan lindra patientens lidande. / Background: Good care has for aim to relieve human suffering, such as pain. This is not always achieved in the hospital care, and patients' pain isnot relieved totally. Music could be used as an intervention to improve health in hospital setting and has been shownto have a positive effect on the patient. Aim:To describe what the effect of music, as an individual nursing intervention, has on the patients's acute pain. Method:A literature review,based on 14 selectedquantitative studies, regarding the effect of music on a state of acute pain, was done. Results:The results show that music, as an individual nursing intervention, can help patients to reduce their acute state of pain. The music can possibly have a reducing effect on the subjective experience of the state of pain such as the experience of anxiety and pain. Music can also have aneffect on the vitalsigns, such as blood pressure and respiratory rate. The music can also provide an increased degree of relaxation. Conclusion:During a state of acute pain music has shown effecton the whole multidimensional human, both body and spirit. Through music the nurse is given a tool that from a holistic perspective can relieve patient suffering.

Background: Major depressive disorder is one of the leading diseases in the world. While anti-depressive medication is the most commonly used treatment, studies shows conflicting results of its benefits, where other alternative treatments are getting more attention such as psychological treatment and physical activity. Aim: The study aimed to illuminate the meaning of physical activity for adult patients suffering from major depressive disorder. Method: The method used is a literature review of nine original scientific articles, published in Cinahl, PubMed and PsycArticles databases between 2010-2020, limited to peer-review and English language. Results: The result showed a decrease in depressive symptoms as shown in rating scales such as HDRS, BDI and MADRS, in patients treated with physical activity. Patients suffering from severe major depressive disorder showed paramount difference pre-post intervention, despite their initial state of disability. Conclusion: Regardless of the severity of disease, physical activity shows a valid effect as an adjunct treatment in adults suffering from major depressive disorder. The result shows that while the use of physical activity as therapy is warranted in patients with major depressive disorder, adherence to treatment is of outmost importance, and the support from health professionals is mandatory.

Introduction: Globally approximately 570,000 women were diagnosed with cervical cancer during the year 2018 making the condition the fourth most common cancer in women. Studies indicate that migrant women are screened for cervical cancer to a lower extent than nonmigrant women, which is a problem that requires attention. Aim: The aim of the present study was to describe migrants' experiences of cervical cancer screening. The aim was specified with two questions: What do migrant women experience as hindering regarding screening for cervical cancer? What do migrant women experience as facilitating regarding screening for cervical cancer? Method: A descriptive design with a literature review was used, twelve scientific qualitative articles were reviewed and analysed. Results: The four main themes were: barriers related to the healthcare system, sociocultural barriers, barrier at the individual level, and factors that promote participation in cervical cancer screening. The results showed that the main barriers were insufficient knowledge, language barriers and cultural barriers. Facilitating factors included cultural adaption and increased dissemination of information. Conclusion: In order to also suit immigrant women development of the screening programmes in the countries included in the bachelor thesis (Sweden, Norway, Finland, USA and Canada) is needed.

Confidence intervals are presented in various scientific fields and are used to justify claims,although in several studies it has been shown that various groups of people, for example researchers, teachers and students incorrectly interpret the confidence interval. To get an overview over articles which studies how confidence intervals are misinterpreted we have performed an explorative literature review. The search for articles to include was conducted in a semi-structured way, and the explorative literature review exist of 36 articles. The results are presented in tables, where the articles have been placed in the table of the relevant misinterpretation. In this study there are five different tables which are probability fallacies, precision fallacies, likelihood fallacies, overlaps fallacies and miscellaneous fallacies. This paper state that confidence intervals are commonly misinterpreted accordingly to our first four categories. In the last category, the less common misinterpretations are presented, at least less common based on the articles included in this paper.

Introduction: Breast cancer is the most common tumor disease in women in Sweden and approximately 9000 cases are reported each year. More advanced testing methods and diagnostics have led to a rise in mastectomies and later breast reconstruction among breast cancer patients. Understanding patient experience of these life-changing surgeries is vital for nursing and therefore also how nurses adapt their work to these experiences. Aim: The purpose of this study was to describe female patients’ experiences before and after undergoing a mastectomy and possible breast reconstruction. Method: Qualitative literature review. Data was collected through the databases PubMed and Cinahl. This study used ten articles that fulfilled the criteria and were assessed to be of medium or high quality according to a quality review from Forsberg & Wengström (2016). A content analysis was made to identify categories and subcategories in the studies. Result: Categories identified in the results were the following: the road to the procedure, the changed body, and adjustment to daily life. The subcategories identified were the following: need for information, support, and communication, the decision-making process, perception of the body, affected relationship with partner, sense of lost womanliness and femininity, and consequences of the procedure. Conclusion: The study’s results highlight that a woman who undergoes a mastectomy need of information and support. After undergoing a mastectomy, the woman may suffer from an altered body image and a limited social life. It can also cause other difficulties and complications. It is therefore important that nurses have insight into patient experiences to give the patients adequate care and support. / Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor i Sverige och runt 8000 fall rapporteras årligen. Mer avancerade testnings- och diagnosmetoder har lett till en ökning i antalet mastektomier och en efterföljande bröstrekonstruktion hos denna patientgrupp. Att förstå patienternas upplevelser av ingreppet är av stor vikt för omvårdnaden och för sjuksköterskans arbete med dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser före och efter att ha genomgått en mastektomi och eventuell bröstrekonstruktion. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Data insamlades via databaserna Pubmed och Cinahl. Till studien användes tio artiklar som mötte studiens kriterier och bedömdes ha medelhög- eller hög kvalitet enligt kvalitetsgranskning från Forsberg & Wengström (2016). En innehållsanalys utfördes för att identifiera huvudkategorier och underkategorier i studierna. Resultat: Huvudkategorier som identifierades var vägen fram till ingreppet, den förändrade kroppen, och anpassning till vardagslivet. De underkategorier som identifierades var behov av information, stöd och kommunikation, beslutsfattandeprocessen, synen på kroppen, påverkan på relationen med partnern, förlorad kvinnlighet och konsekvenser av ingrepp. Slutsats: Studiens resultat belyser att kvinnor som genomgår en mastektomi är i stort behov av information och stöd. Efter att ha genomgått en mastektomi kan kvinnan drabbas av förändrad kroppsbild och begränsat socialt liv. Det kan även medföra andra svårigheter och komplikationer. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan har insikt om patienters upplevelser för att kunna tillgodose patienterna med god omvårdnad och stöd.

Bakgrund: I december 2019 började den nya sjukdomen COVID-19 spridas i världen. Människor har påverkats direkt och indirekt av pandemin och sjuksköterskor har en viktig roll på frontlinjen av pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vården av patienter med COVID-19. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på nio empiriska artiklar med kvalitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en metod från Friberg. Resultat: Vid analysen framtogs tre kategorier, Förändringar inom vården, Konsekvenser för kropp och själ och Strävan efter att ge god vård samt tillhörande nio subkategorier. Sjuksköterskors hälsa påverkades på och utanför arbetet. De behövde arbeta i en omväxlande och pressad situation där informationsläget var osäkert. Arbetet på frontlinjen försvårades och bidrog till bristande patientsäkerhet. Konklusion: Det var påfrestande för sjuksköterskor att arbeta på frontlinjen och möjligheten att ge god vård påverkades. Det behövs en allsidig grundläggande pandemiberedskap, tillräckligt med skyddsutrustning och utbildning för att vara bättre förberedd. Utöver det krävs olika typer av stöd för att minska den negativa påverkan hos sjuksköterskor. / Background: In December 2019, the new disease COVID-19 began to spread around the world. People have been directly and indirectly affected by the pandemic and registered nurses had an important role on the frontlines of the pandemic. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses’ experiences of the care for patients with COVID-19. Methods: A literature review was conducted based on nine empirical articles with qualitative methods from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles was examined and the articles were analyzed with a method from Friberg. Results: During the analysis three categories were identified, Changes in health care, Consequences for the body and soul and The effort to provide good care with nine associated subcategories. The registered nurses’ health was affected at and outside of work. They had to work in various and pressured situations where the state of the information was uncertain. The work on the frontline became more difficult and contributed to a lack of patient safety. Conclusion: It was stressful for registered nurses to work on the frontlines and the ability to provide good care was affected. Versatile and fundamental pandemic preparedness, enough personal protective equipment and education is needed to be better prepared. Besides that, registered nurses need to be offered different types of support to decrease the negative impact on them.

Background: Poor nutritional status is a widespread problem among elderly and can lead to a reduced quality of life and lead to both physical and mental consequences. Causes include poor appetite in elderly people and the lack of motivation and knowledge of the staff in the nursing homes. Several laws, policies and guidelines highlight the nurse's responsibilities in the area and describe how malnutrition should be prevented, investigated, and treated. At present, there is a lack of maintenance and prioritization of nutritional care in nursing homes. Aim: The aim was to create an overview over elderly people’s experiences of their meal situations in nursing homes. Method: Literature overview where eight articles of qualitative method, three articles of quantitative method and one with mixed method where analyzed. Results: Four headings emerged, the importance of time for the meal, choices in connection with the meal, The importance of the environment for the meal and the amount of food served. Conclusions: Older people's experiences of meal situations can include several different categories and their preferences are individual and dependent on several factors. The lack of nutritional priorities is something that should be addressed to improve the elderly's experiences of meal situations. / Bakgrund: Dåligt näringstillstånd är ett utbrett problem bland äldre och kan medföra försämrad livskvalité samt leda till både fysiska och psykiska konsekvenser. Orsaker är bland annat dålig aptit hos äldre personer samt avsaknaden av motivering och kunskap hos Vårdpersonalen på särskilt boende. Flertal styrdokument belyser sjuksköterskans ansvar inom området och beskriver hur undernäring bör förebyggas, utredas och behandlas. I dagens läge saknas upprätthållande samt prioritering av näringsvård inom äldreomsorgen på särskilda boenden. Syfte: Syftet var att skapa översikt av äldre personers erfarenheter av måltidsituationer på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där åtta artiklar av kvalitativ metod, tre artiklar av kvantitativ metod samt en med mixad metod analyseras. Resultat: Fyra teman uppkom, tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad. Slutsatser: Äldres erfarenheter av måltidsituationerna kan infatta flertal kategorier samt att deras preferenser är individuella och beroende av flertal faktorer. Avsaknaden av näringsvärdens prioritering är något som bör adresseras för att förbättra de äldres erfarenheter av måltidsituationerna.

The presented systematic literature review seeks answers to the question "Does weeping in adults increase the probability of prosocial behavior among observers?". Our methodology follows the PRISMA Statement recommendations. On the basis of predefined key words 2278 records have been identified in the Scopus and PsycINFO databases. Overlapping records have been removed and abstracts and whole texts have been screened to evaluate the fulfilment of the eligibility criteria and the relevance for the predefined question and this resulted in the inclusion of 8 articles representing 10 experiments into the final analysis. This thesis brings an overview of these studies and their conclusions and methodologies. It discusses the strengths and weaknesess of the various approaches. It turned out that the fact, whether participants are presented with a decontextualized stimulus material or whether they are at least slightly acquainted with the context, plays an important role in the research. If the context is included, it appears that the influence of tears on the willingness to help is not as strong as in the case of its absence. Furthermore, many other factors have been found to be relevant that affect this relationship. We also discuss the adequacy of the the concept "prosocial behaviour" as hypotheses...

Bakgrund: Att söka vård på en akutmottagning kan innebära en stor påfrestning för en människa och ett positivt bemötande från vårdpersonalen är viktigt för att underlätta situationen. Belastningen är hög på akutmottagningarna runt om i världen vilket kan påverka arbetsmiljön och patientbemötandet negativt. Sjuksköterskor har ett ansvar att individanpassa vården för att kunna ge ett positivt bemötande till patienterna, men upplever detta som en utmaning då de ofta arbetar under hård belastning med begränsad tid.Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande på akutmottagning.Metod: Litteraturöversikt inkluderande fyra kvantitativa och 13 kvalitativa artiklar publicerade från år 2010 som sökts fram via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas kvalitet har värderats med hjälp granskningsmallar. Analys av data har genomförts i fyra steg med hjälp av en analysmodell.Resultat: Resultatet visar att patienternas erfarenheter av bemötande på akutmottagning är både positiva och negativa. Bidragande negativa orsaker är långa väntetider, bristfällig information från vårdpersonalen och en stressig miljö. Patienterna upplever ett positivt bemötande då de får möjlighet att vara delaktiga i den egna vården och när vårdpersonalen visar dem uppmärksamhet och ett genuint intresse.Slutsats: Patienterna har både positiva och negativa erfarenheter av bemötande på akutmottagning. Hög arbetsbelastning bidrar till bristande information och kommunikation från vårdpersonalen och kan ge erfarenhet av ett negativt bemötande. När vårdpersonalen har mer tid för patientmötet finns det möjlighet att göra patienten delaktig i vården samt skapa känslan av trygghet och förtroende, vilket ger positiva erfarenheter av bemötandet. / Background: In search of care at the emergency department can put a great strain on a person and a positive encounter from the health care professionals is important to ease the situation. There is a high workload at emergency departments around the world which can affect the working environment and patient interactions in a negative way. Nurses have a responsibility to individualize the care to provide a positive encounter for the patients, but experience this as a challenge as they often work under heavy workload with limited time.Aim: To describe patients´ experiences of encounter at an emergency department.Method: Literature review including four quantitative and 13 qualitative articles published from 2010 that were found through the databases PubMed and CINAHL. The quality of the articles has been valued using review templates. Analysis of the data has been carried out in four steps using an analysis model.Results: The results show that patients' experiences of encounter in emergency departments are both positive and negative. Contributing negative causes are long waiting times, inadequate information, and a stressful environment. Patients experience a positive encounter when they are involved in their own care and when the healthcare professionals showed them attention and interest. Conclusion: Patients have both positive and negative experiences of encounter in an emergency department. High workload contributes to a lack of information and communication from healthcare professionals and can provide experience of a negative encounter. When healthcare professionals have more time for the patient, they can involve the patient in the care and create a feeling of security and trust, which gives positive experiences of the encounter.