Bakgrund: Hjärttransplantationer är idag ett rutinmässigt ingrepp och överlevnaden efter en hjärttransplantation har genom tiderna förbättrats. I Sverige blev det först möjligt att genomföra en hjärttransplantation då ändringen av dödsbegreppet från hjärtdöd till hjärndöd infördes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärttransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 14 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar skapades två huvudkategorier vilka var; patienters upplevelser av psykisk livskvalitet och patienters upplevelser av fysisk livskvalitet. Resultat: Resultatet visade att en hjärttransplantation kan innebära en stor omställning för patienten, både psykiskt och fysiskt. De hjärttransplanterade patienterna upplevde en relativt dålig psykisk livskvalitet då de ofta kände sig nedstämda och deprimerade en tid efter operationen. Även den fysiska livskvaliteten visade sig vara försämrad i jämförelse med övrig befolkning. Ett flertal studier visade att kvinnor hade ofta mer omfattande psykiska besvär såsom dåligt självförtroende, nedstämdhet, depression och ångest än män. En del hjärttransplanterade patienter upplevde skuldkänslor, ångest och sorg över donatorns död men även förlust av det egna hjärtat. Slutsats: Med kunskapen att hjärttransplanterade patienter upplevde sin psykiska och fysiska livskvalitet som låg kan sjuksköterskor vara ett stort stöd och förebygga detta genom adekvat rehabilitering, patientundervisning, rådgivning samt ge dessa patienter möjligheter att träffas i grupp.

Cirka 42 miljoner människor lever med humant immunbristvirus (HIV) i världen. Elva miljoner av dessa är ungdomar som är den grupp där HIV ökar mest. Syftet med denna uppsats var att belysa faktorer som påverkade ungdomars riskbeteende gällande HIV. Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier: ungdomars risktagande, personliga erfarenheter samt kunskap och information. I resultatet framkom att ungdomar fattade flera risktagande beslut som ökade det sexuella riskbeteendet gällande HIV. Det framkom faktorer som bristande kondomanvändning, alkohol och droger.  Personliga erfarenheter visade sig påverka ungdomarna både positiv och negativt, beroende på uppfostran och upplevelser. Bristande kunskap och information var en faktor som kunde påverkade ungdomarna negativt. I diskussionen togs sjuksköterskans roll upp. Genom förmåga att kunna integrera i ungdomskulturen identifierades problem och lösningar frambringades. Sjuksköterskan kunde informera ungdomar om HIV i samband med hälsoundervisning. Det var viktigt att fånga ungdomarnas intresse. Slutsatsen var att kunskap hos ungdomar var viktigt för att förhindra smittspridningen av HIV. Sjuksköterskan hade en viktig roll i arbetet mot HIV med ungdomar.

No description available.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestämningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats där 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vården var faktorer som påverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försämrad sexuell hälsa bidrogtill försämrad livskvalitet. Slutsatsen blevatt samhörighet, i familjen ellermed andra, är den viktigaste delen i att få en så god upplevelse avlivskvalitet som möjligt under depressionen. Detta då det skapar en viktigt medtrygghet och ett stöd från människor runt omkring patienten

Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och förekommer hos 1-2% av befolkningen. Många upplever både oro och stress över sin sjukdom och att de saknar information och stöd för att hantera sin situation. Förmaksflimmer upplevs ofta ha negativ inverkan på patientens livskvalitet. Syfte: var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, baserad på 11 artiklar. Dessa kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) instrument och analyserades med inspiration av Fribergs (2012) metod för analys. Resultat: Det som var mest framträdande avseende patienternas upplevelser av ökad livskvalitet var hanterbarhet, d.v.s att de accepterade sin diagnos och förstod symtom och dess effekter. Patienterna upplevde en minskad livskvalitet relaterat till begränsningar som upplevd oro, ångest och symtom av sitt förmaksflimmer. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av patienter med förmaksflimmer och behöver vara tillgänglig för patientens omvårdnadsbehov. Slutsats: Livskvalitet hos patienter med förmaksflimmer påverkas av hur de hanterar eller känner sig begränsade av sin sjukdom. I arbetet som sjuksköterskor bör vi sträva efter att hjälpa patienterna till egenvård så de kan hantera sin sjukdom och minska begränsningarna i vardagen och på så vis uppnå ökad livskvalitet.

Bakgrund: Förlossningsrädsla grundar sig på fyra olika bakgrundsfaktorer, den biologiska, psykiska, traumatiska händelser och rädsla för framtida föräldraskap. Många gravida kvinnor upplever en rädsla inför sin förlossning och några upplever att rädslan är så outhärdlig att den utgör ett hinder i vardagen. Barnmorskans/sjuksköterskans närvaro och stöd är en viktig del som kan påverka hela förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnans upplevelse och hantering av förlossningsrädsla samt barnmorskans/sjuksköterskans omvårdnad. Metod: Denna litteraturstudie är uppbyggd av vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklarna har kvalitetsgranskats, bearbetats samt analyserats. Resultat: Kvinnors tidigare erfarenheter och negativa upplevelser kring graviditet och förlossning ökar risken att utveckla förlossningsrädsla. För att kunna hantera sin rädsla är det viktigt för kvinnan att känna sig delaktig och hitta egna strategier. Barnmorskan/sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att skapa en god relation till kvinnan, vara närvarande och utbilda kvinnan och partnern. Diskussion: Resultatet visar hur viktigt det är att barnmorskan/sjuksköterskan är lyhörd, uppmärksam och delaktig för att kunna identifiera kvinnans tidigare negativa upplevelser och utifrån det hjälpa kvinnan på bästa sätt. Slutsats: Barnmorskans/sjuksköterskans närvaro och bemötande kan vara avgörande för hur varje kvinna upplever hela sin graviditet och förlossning.

No description available.

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier. Studierna beskrev familjers upplevelser av en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtid. Familjers upplevelse av att sträva efter hopp, att hålla positivt fokus, skydda sin familj och att leva i nuet beskrevs som viktigt. Familj och släkt upplevdes viktigare än tidigare samtidigt som personer i liknande situationer gav gemenskap och stöd. Slutsats Föräldrar upplevde en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtidsplaner. Många tog dagen som den kom i början istället för att spekulera om framtiden. Syskon verkade klara av mer än vad föräldrar trodde samtidigt som de kände av bristen på uppmärksamhet.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Åtta kvalitativa studier valdes ut och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att personerna upplever känslomässiga svårigheter och att de lever med begränsningar. De upplever förändringar i det sociala livet, existentiella frågor uppkommer och de får en ny syn på livet. Konklusion: Livet efter ett hjärtstopp innebär fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. För att sjuksköterskan ska kunna möta personen utifrån sina unika förutsättningar och behov behöver hen ha förståelse för vad personen upplever. Genom samtal kring upplevelserna kan sjuksköterskan stötta och hjälpa personen att bearbeta sina känslor och återfå sitt sammanhang.

Bakgrund: Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  Slutsats: Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.