<p><strong>BAKGRUND:</strong> Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. <strong>RESULTAT: </strong>Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. <strong>DISKUSSION/SLUTSATS: </strong>Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.</p>

No description available.

<p>Demenssjukdomar drabbar i högre grad en åldrande population. Med detta</p><p>följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar</p><p>omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa musikens betydelse för att minska agitation hos personer som drabbats av demenssjukdom. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 12 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av artiklarnas resultat bildades tre teman, vilka var; musikens påverkan på agiterande beteende, musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel samt betydelsen av musikval. Resultatet visade att musik kan ha positiv effekt på agiterade beteenden. Bäst effekt har den individuellt anpassade musiken som valts ut efter varje individs enskilda smak och resultatet bör utvärderas i varje enskilt fall. I diskussionen konkluderades det bland annat att musik kan antas förbättra välbefinnandet hos personer med demenssjukdom och därmed underlätta såväl omvårdnadsarbetet för vårdaren, som välbefinnandet för personer som drabbats av demenssjukdom.</p>

<p>Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.</p><p>Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.</p><p>Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.</p>

<p>Kirurgi och strålbehandling av gynekologisk cancer kan orsaka fysiska förändringar som blödning, reducerad lubrikation, sköra slemhinnor och infertilitet. Forskningen har visat att cancer patienter önskar information kring sexualitet. Detta gav anledning att tro att kvinnor behandlade för gynekologisk cancer har större behov av information kring sexualitet då behandlingen innebär ingrepp på genitalierna. Syftet var, att genom en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar, beskriva kvinnors uppfattningar kring sexualitet efter behandlad gynekologisk cancer. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga publicerade artiklar som analyserats och sammanställts. Många kvinnor behandlade för gynekologisk cancer upplevde dyspareuni, minskat sexuellt interesse och rädsla kring samlag samt att cancern skulle återkomma. Sexualiteten påverkades negativt av fysiska förändringar och strålning verkade orsaka mest fysisk skada. Information rörande sexualitet tycktes förbereda kvinnorna på eventuella biverkningar efter behandling men vårdpersonalen gav inte alltid adekvat information. Vissa kvinnor som levde i ett partnerskap fann det svårt att tala om sexualitet och var rädd att bli lämnad då de inte kunde tillfredställa partnern sexuellt. Samtidigt ansågs partnern som ett viktigt stöd. Slutligen antas det att god information till både kvinnan och hennes partner skapar en bra grund för en fungerande parrelation samt underlättar kvinnans hantering av sjukdomen, behandling och eventuella biverkningar.</p>

<p>Bakgrund: Ungefär 200 000 personer av den svenska befolkningen lider av sömnapné, och det är vanligast hos män. Sömnapné går att sammankoppla med flera olika typer av följdsjukdomar och ökade risker för olyckor p.g.a. trötthet. Syfte: att belysa hur sjuksköterskor kan hjälpa till att förbättra hälsa hos de patienter som lider av sömnapné. Metod: En litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget gällande sjuksköterskans roll vid omvårdnaden kring sömnapné genomfördes. Litteratursökningar gjordes i Academic Se-arch Elite, Cinahl, Psych Info och PubMed. Inklusions- och exklusionskrite-rier sattes upp och de artiklar som passade in på dessa och syftet klassifice-rades efter en tregradig skala. Åtta artiklar användes i resultatet. Litteraturen genomlästes, meningsenheter plockades ut som sedan bildade tre kategorier: sjuksköterskans observation/bedömning, sjuksköterskans information och sjuksköterskans behandling. Resultat: Redovisades under dessa kategorier, och visade att sjuksköterskan har en viktig del i att upptäcka och behandla sömnapné. Diskussion: Det finns receptfria hjälpmedel att tillgå, sjukskö-terskan har ett viktigt jobb att förmedla kunskap om dessa till patienter och deras anhöriga. De kan även hjälpa de drabbade att göra livsstilsförändringar som kan gynna deras sjukdomsbild. Slutsatsen är att en ökad kunskap om sömnapné inom sjukvården skulle göra att fler drabbade kan få en diagnos på sitt problem och mycket tidigare.</p>

<p>Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att interventioner som kombinerade träning och kognitiv inriktning hade bäst effekt för att lindra fatigue under en längre tid. Vikten av tro på patientens upplevelse av både smärta och fatigue visades sig vara betydelsefullt för att komma vidare i livet. Att stödja patienten med kunskap och engagemang från flera yrkeskategorier belystes som viktiga delar i vården av patienter med FM. Vidare forskning kring teambaserad vård behövs för att tydliggöra resultatet ytterligare.</p>

No description available.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av människans liv. För de människor som dör tillföljd av svår sjukdom beskrevs en god palliativ vård som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet på samspelet mellan individerna med utgångspunkt i en helhetssyn, i målen för Hospice ingår också att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vårdats på Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie där 14 artiklar från databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades. I resultatet framkom följande tre kategorier. Trygghet gav tillfredställelse, där det beskrevs att tilltro till personalen, att bli uppmärksammad samt information var viktiga faktorer för anhörigas upplevelse. I den andra kategorin Känslomässig strid framkom att anhöriga upplevde konfliktartade känslor samt en rädsla för övermedicinering. Den sista kategorin Möte med döden handlade om förberedelse för och arbete med sorgen. I diskussionen beskrevs att olika faktorer var viktiga för att anhöriga skulle känna trygghet och tillfredställelse. Det ansågs viktigt för anhöriga att sjuksköterskan arbetade stödjande och relationsbyggande, löpande informerade och återkopplade, allt för en god upplevelse.

Demenssjukdomar drabbar i högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa musikens betydelse för att minska agitation hos personer som drabbats av demenssjukdom. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 12 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av artiklarnas resultat bildades tre teman, vilka var; musikens påverkan på agiterande beteende, musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel samt betydelsen av musikval. Resultatet visade att musik kan ha positiv effekt på agiterade beteenden. Bäst effekt har den individuellt anpassade musiken som valts ut efter varje individs enskilda smak och resultatet bör utvärderas i varje enskilt fall. I diskussionen konkluderades det bland annat att musik kan antas förbättra välbefinnandet hos personer med demenssjukdom och därmed underlätta såväl omvårdnadsarbetet för vårdaren, som välbefinnandet för personer som drabbats av demenssjukdom.