Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt. Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation.

Bakgrund: Globalt sett är prostatacancer den näst vanligaste cancerformen bland män och drabbar oftast de som är över 70 år. Den vanligaste behandlingsmetoden som används kallas radikal prostatektomi och kan leda till erektionsproblematik och urininkontinens. Efter att ha genomgått prostatektomi kan även olika känslor av ångest, depression och psykologisk smärta uppkomma. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa mäns erfarenheter i samband med prostatektomi. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra huvudkategorier med nio underkategorier, vilka var ”Vikten av information – söka information på egen hand, att få information från vården, bristande information”, ”Behandlingen – välja rätt operation, tvingas ha kateter”, ”Förändrade kroppsfunktioner – att bli urininkontinent, att få erektionsproblem” och ”Stöd – relation till närstående, vårdpersonal”. Konklusion: Litteraturstudien visade att varje erfarenhet var unik men att de flesta män hade likande erfarenheter av prostatektomibehandlingen. Männens olika erfarenheter kunde alla på ett eller annat sätt ses som ett lidande, då lidande upplevs olika och är unik för varje individ.   Nyckelord: prostatektomi, patienters erfarenheter, lidande, litteraturstudie / Background: Globally, prostate cancer is the second most common cancer among men and most often affects those who are over 70 years. The most common treatment is radical prostatectomy, which may cause erectile dysfunction and urinary incontinence. After the prostatectomy feelings of anxiety, depression and psychological pain may arise. Aim: The aim of this literature study was to illustrate men’s experiences in connection with prostatectomy. Method: 11 qualitative articles were used to answer the aim of the literature study. The articles have been reviewed, analyzed and compiled into a result.   Result: The result was presented in four categories and nine subcategories, which was ”The importance of information – to search information on their own, information by caregivers, lack of information”, ”The treatment – choose the right surgery, forced to wear catheter”, ”Changed body functions – to be urinary incontinent, to have erectile dysfunctions” and ”Support – relative relationships, caregivers”. Conclusion: The literature study showed that every experience was unique, although most of the men had similar experiences of the prostatectomy. The different experiences of the men could in one way or another been seen as a suffering, which is different and unique of every individual.   Keywords: prostatectomy, experiences of patients, suffer, literature study

Bakgrund: Att drabbas av kronisk njursvikt och därmed tvingas börja medhemodialys innebär en stor omställning i livet. Patienterna beskriver många olikakänslor som de måste lära sig att leva med. Relationen till sjuksköterskan är viktigtoch behov av information är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskrivahur patienter upplever att hemodialys påverkar deras liv. Metod: I litteraturstudienhar 12 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats utifrån Fribergsanalysmetod, inspirerad av beskrivande metasyntes. Artikelsökning utfördes idatabaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Patienternas upplevelser delades in i trekategorier, fysiska, psykiska och sociala. Upplevelsen av att behöva hemodialys vartill största delen negativ. Slutsats: Att leva med hemodialys är påfrestande bådefysiskt, psykiskt och socialt och det är därför av stor vikt att både patienter, anhörigaoch vårdpersonal får förståelse för hur patienterna kan uppleva sin situation. Nyckelord: Hemodialys, Patient, Upplevelse, Vuxna, Litteraturstudie.

Denna studie är en kartläggning av empiriskt visade begreppsbilder av komplexa tal, genom en systematisk litteraturstudie av matematikdidaktisk forskningslitteratur. Litteraturen togs fram genom både ett strategiskt urval och ett snöbollsurval. Det konstaterades tidigt att det förekom en stor brist av matematikdidaktisk forskning inom området komplexa tal. Totalt hittades fyra texter: två forskningsartiklar, en doktorsuppsats och ett konferensbidrag. Texterna baserades på bland annat intervjuer, observationer och enkätundersökningar. Åtta begreppsbilder hittades i kartläggningen: komplexa tal är ett matematiskt trick, ett tvådimensionellt tal, ett symboliskt uttryck, ett obegripligt mysterium, egentligen inget tal, har en storleksordning, komplexa rötters natur ifrågasätts och imaginära enheten uppfattas som en enhetsvektor. Det diskuteras i arbetet huruvida det går att avgöra om en begreppsbild är "nära" en formell begreppsdefinition, och det söks eventuella förklaringar och lösningar till vissa missförstånd kring komplexa tal. Bland annat bör lärare eventuellt utveckla elevers talförståelse, förmåga att visualisera komplexa tal, samt erbjuda tydligare användningsområden för komplexa tal. Lärare kan med detta arbete identifiera elevers eventuella begreppsbilder och missuppfattningar som stöd för bedömning av elevers begreppsförmåga. Kartläggningen gör inget anspråk på att vara heltäckande, och vidare studier kring begreppsbilder av komplexa tal efterfrågas. Även fler studier om komplexa tal i allmänhet behövs.

Humor ingår i kategorin kommunikation som är viktig i omvårdnadsprocessen. Definiera humor kan vara svårt och i studien definieras humor som en karaktärsegenskap där individen har ett sinne för det roliga och syftet är att bjuda in till skratt. Humor är personligt och kan ses som ett universellt språk. En produkt av humor är skratt som har många positiva fysiologiska effekter i kroppen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av humor i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med utgångspunkt i kvalitativa artiklar gjordes. Artiklarna hittades i omvårdnadsinriktade databaser. För att svara på syftet identifierades 16 artiklar. En induktiv analys genomfördes för att skapa en ny helhet. Resultat: De tre centrala fynden som identifierades var: humor förbättrade omvårdnaden, humor underlättade och påverkade relationen och humor användes som lindring. Slutsats: Rätt användning av humor förbättrar livskvalitén för patienter och kan användas som ett hjälpmedel genom sin sjukdom eller skada. Humor hjälper till att skapa och stärka relationer. Eftersom en exakt definition av humor saknas är det svårt att mäta och undersöka. Fler grundliga studier behövs.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett vanligt problem bland ungdomar och unga vuxna. Beteendet handlar om att medvetet skada sig själv utan intentionen att ta sitt liv. Personer med självskadebeteende upplever sig bli dåligt bemötta i vården samtidigt som sjuksköterskor eftersöker kunskap om hur de ska bemöta denna grupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Unga människors upplevelser av självskadebeteende var att det gjorde livet hanterbart, gav en känsla av kontroll, lättnad och gjorde känslor hanterbara. De upplevde också ett stort lidande i form av självbestraffning, skam och skuld och då beteendet blev till ett beroende. För unga människor innebar beteendet ett utanförskap genom ensamhet, stigmatisering och då självskadebeteendet doldes för andra. Slutligen var upplevelsen av självskadebeteende att det handlade om ett sätt att kommunicera med andra. Konklusion: Unga människor med självskadebeteende upplever ett stort lidande. Detta då det både i samhället i stort och inom vården finns en okunskap och stigmatisering kring beteendet. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen och erbjuda dessa unga människor den hjälp och det stöd de behöver.   Nyckelord: lidande, litteraturstudie, omvårdnad, självskadebeteende, upplevelser

Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

No description available.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><em>Inledningen</em> beskriver hur utvecklingen inom barnsjukvården har varierat under årens gång. Från att barn och föräldrar fått vara tillsammans på sjukhuset till att föräldrarna ombetts att inte besöka sina barn på sjukhuset på grund av smittorisk. Barn som vistas på sjukhus upplever en ny situation i livet.<em> Syftet</em> var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad av barn och dennes familj inför ett dagkirurgiskt ingrepp. <em>Metoden</em> baserades på litteraturstudier. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed (Medline) och Cinahl Ebsco. <em>Resultatet </em>har sedan redovisats utifrån tre kategorier; information, terapeutisk lek samt relationer. Resultatet visade att barn som deltog vid preoperativa undervisningsprogram hade mindre känslomässigt lidande än barn som inte fick undervisning. <em>Slutsatsen </em>blev att betydelsefulla faktorer för omvårdnaden skulle fokusera på att barnen förbereddes med hjälp av den utrustning som kom att användas vid operationen, gärna i form av lek.</p>

No description available.