No description available.

Bakgrund: Medelåldern och antal äldre i Sverige ökar. En vanligt förekommande sjukdom hos äldre är demens och många dementa bor på särskilda boenden. Ett särskilt boende bör erbjuda trygghet och ett meningsfullt innehåll som tillfredsställer de äldres individuella behov. Många äldre på särskilda boenden känner sig ensamma och anser att personalen inte alltid har tid för att hålla dem sällskap. Vårdhunden har tidigare visat sig vara tröstingivande samt kunna förmedla engagemang och känsla av närvaro till den äldre.Syfte: Syftet var att undersöka hur vårdhundar kan påverka äldres hälsa på särskilda boenden. Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv kvantitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån en checklista för kvantitativa artiklar. Därefter analyserades artiklarna var för sig av författarna och sedan tillsammans. Resultat: Överlag hade vårdhunden positiva effekter på hälsan hos äldre på särskilda boenden. Vårdhunden gav en positiv effekt hos de äldres ADL-förmåga och bidrog till bättre mobilisering. Vårdhunden hade också effekt på depressiva symtom och apati, samt ökade den sociala interaktionen hos de äldre. De äldre fick även förbättrad livskvalitet, kände sig mindre ensamma och återupplevde gamla minnen. Hos dementa förbättrades den kognitiva funktionen, de fick en ökad samarbetsförmåga och var mindre agiterade. Vissa dementa fick dock en ökad verbal agitation efter mötena med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden hade många goda effekter på de äldres hälsa. Trots detta observerades vissa negativa effekter hos en del dementa. Det är därför viktigt att ha i åtanke att behandling med vårdhund inte passar alla äldre på särskilda boenden och att sjuksköterskan kan avgöra vilka äldre som är lämpliga för denna form av behandling.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

Introduktion: Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Vid dessa möten kan vårdbehov identifieras och eventuella beslut om behandling eller rehabilitering tas. För att få en effektiv kommunikation av hälsoinformation mellan sjukvårdspersonal används ofta överlämningsrapport. Inom vården är informationsöverföringen och kommunikationen ett riskområde. Både vid informationsöverföring från vårdpersonal till patient och vårdpersonalen emellan. Risker för patienten kan vara att denne inte får tillräckligt mycket information eller att det uppstår missförstånd. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser vid bedside rapportering. Metod: En litteratursökning gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt nio kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet synliggjordes två huvudkategorier, dessa var: Att vara betydelsefull i mötet med vårdpersonalen och Upplevelser av olika hinder och svårigheter vid bedside rapportering. Varje huvudkategori innehåller tre underkategorier vardera. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån relevant forskning och Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Slutsats: Kommunikation är en viktig del i hur patienter upplever sin vård och bör anpassas efter varje enskild individ.

Bakgrund: På 80-talet upptäcktes förvärvat immunbristsyndrom (AIDS) och humant immunbristvirus (HIV) för första gången. 35 miljoner människor lever med HIV idag varav 19 miljoner är omedvetna om att de bär på smittan. Därför är det tänkbart att som sjuksköterska någon gång under sina yrkesverksamma år kommer att komma i kontakt med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: En litteraturstudie har använts där material har metodiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. Åtta kvalitativa artiklar har inkluderats i studien. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier ”Faktorer som bidrar till god vård för patienter med HIV/AIDS” och ”Upplevda hinder i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS” samt sex subkategorier. Slutsats: En bidragande orsak till att rädsla uppstår hos sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter med HIV och AIDS är att de saknar tillräcklig med kunskap och erfarenhet. Sjuksköterskorna som själva valt att arbeta på AIDS avdelningar kände empati för sina patienter. En del sjuksköterskor upplever att de blir diskriminerade av samhället på grund av att de vårdar patienter med HIV/AIDS. I vissa länder förekommer det brist på arbetsmaterial vilket leder till en ökad rädsla för att bli smittad. Kontinuerlig utbildning är viktigt för att behålla och utveckla kunskapen och kunna erbjuda god omvårdnad på lika villkor.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor.

Hållbarhet är ett delvis marginaliserat och komplext område inom textilindustrin som behöver utvecklas och utforskas mer. En designer kan tidigt i produktutvecklingsprocessen påverka upp till 80 % av en produkts slutliga miljöpåverkan genom de val som görs för utformandet av produkten. Det påverkar även de processer som associeras med produkten samt utformningen av värdekedjan. Det behövs därför olika verktyg för att inkludera hållbarhet i sin produktutvecklingsprocess, ett sådant verktyg kan vara 3DCE (Three Dimensional Concurrent Engineering) som fokuserar på att simultant utveckla produkt, processer och värdekedja. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur 3DCE på ett teoretiskt sätt kan appliceras i en textil produktutvecklingsprocess. Den befintliga 3DCE-ERM (Environmentally Responsible Manufacturing) modellen har modifierats med tillägg från de bearbetade artiklarna med avsikt att inkludera hållbarhet inom textilbranschen. Uppsatsen identifierar även vilka utvecklingsmöjligheter det finns för 3DCE-konceptet inom textilindustrin. En systematisk litteraturstudie har använts som metod för att få en helhetsförståelse för hur 3DCE-konceptet kan appliceras inom textil, de begränsningar som har upptäckts med konceptet samt för att kunna identifiera vita fält inom området. Resultatet som har genererats från den systematiska litteraturstudien har ställts samman i en tabell över samtliga artiklar, den viktigaste informationen som har uppkommit beskrivs sedan och sammanfattas i slutet av kapitlet. Utöver möjligheten att applicera 3DCE-konceptet inom textilbranschen så har det framkommit att ett designcentriskt förhållningssätt inom företaget är centralt, design för miljömässig hållbarhet bör ske tidigt i produktutvecklingsfasen, tvärfunktionalitet bör genomsyra företagen och deras värdekedjor samt att produktens livscykel bör styras och hanteras från början till slut.

Bakgrund: I det dagliga vårdarbetet förekommer det allt oftare möten med personer som identifierar sig med motsatt kön än det biologiskt medfödda, det vill säga transsexuella. Genom att titta på deras upplevelser av vårdmöten ville vi skapa en djupare förståelse samt kunskap kring möten med transsexuella. Syfte: Syftet var att beskriva transsexuella personers upplevelser av möten med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Först söktes artiklar systematiskt som sedan granskades kritiskt. Därefter sammanställdes resultaten från de utvalda studierna för att skapa en djupare förståelse utifrån vårt syfte Resultat: Baserat på åtta artiklar varav fyra var från Kanada, två från USA och två från Storbritannien. Sammanlagt deltog 522 personer i studierna. Upplevelserna som beskrivs i resultatet är otillfredsställande, respektive tillfredsställande möten med vårdpersonal. Upplevelser av otillfredsställande möten framgår genom diskriminering, obehag och bristande kunskap medan de tillfredsställande upplevelserna representerades av bekräftelse, acceptans, respekt, omtanke och stöd. Slutsats: Det framkom tre centrala fynd ur resultatet. Dessa var att tillit är essentiellt för tillfredsställande upplevelser, det var vanligt förekommande med diskriminering samt att det fanns okunskap inom området bland vårdpersonal. Identifiering av fynden kan leda till att vården förändras så att personer som är transsexuella kan känna mer tillfredsställelse i sina upplevelser av vårdmöten.

Sammanfattning   Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som innebär en inflammation i luftvägarna och lungorna. Att leva med KOL är relaterat till en komplex livssituation med en hög symptombörda som påverkar vardagen. En kronisk sjukdom innebär ett liv som oftast förändrar och har en inverkan på det dagliga livet för den drabbade. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserades på nio vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Chinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen utgick utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) mall och analysen har utgått ifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Resultat: Utifrån resultatet framkom fyra stycken kategorier. Dessa var följande: Att leva med Begränsningar, Att vara en börda för andra, Att känna skam och skuld samt Att känna rädsla och ångest. Resultatet visade att KOL påverkade de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av personernas liv genom de begränsningar som sjukdomen innebar. Att leva med sjukdomen ledde till ett beroende av andra människor och flera livsförändringar. Att sjukdomen främst är självförvållad gav känslor av skuld och skam gentemot sig själva och personer i deras omgivning. Rädsla att inte kunna andas ledde till känslor av oro och ångest. Slutsats: En förståelse för hur sjukdomen upplevs för den enskilda personen kan lindra lidandet som KOL orsakar för den drabbade individen. Detta bidrar till att kunna möta personen och ge den bästa individuellt anpassade omvårdnaden vilket är betydelsefullt för den kliniska verksamheten. Nyckelord: KOL, kvalitativ, leva med, personer, upplevelser, litteraturstudie

Bakgrund: HIV/AIDS är en världsomfattande pandemi, trots att smittan minskar, ökar antalet personer som lever med HIV/AIDS, då det finns välfungerande bromsmediciner som behandlar sjukdomen. Antalet personer som lever med HIV/AIDS i Europa har sedan sjukdomens debut aldrig varit så högt som nu. Personerna kan på grund av olika faktorer så som samhällets värderingar, återkommande sjukhusbesök och egenupplevda känslor ha olika dimensioner av upplevelser. HIV/AIDS är ett kroniskt sjukdomstillstånd, följderna av detta medför ständiga kontroller och livslång medicinering. Detta kan åstadkomma begränsningar för många personer med diagnostiserad HIV/AIDS. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudien är baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades för att säkerhetsställa god kvalité. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes vid analysen av de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Efter genomförd analys utformades fyra kategorier vilka benämns som Påverkan i det dagliga livet, Begränsad frihet, Livsförändrande med underkategorierna Hoppfullhet och Hopplöshet samt Vårdkontakten som en del av livet. Resultatet belyser hur personerna som lever med HIV/AIDS upplevde sin sjukdom och hur den påverkade och begränsade personerna i deras livssituation. Mötet med hälso- och sjukvården var på många sätt bidragande för hur personer upplevde sin sjukdom- och livssituation. Slutsats: Att drabbas av HIV/AIDS innebär en livslång medicinsk behandling och kontakt med hälso- och sjukvården. För att personerna ska känna välbefinnande och delaktighet i sin situation har hälso- och sjukvården en möjlighet att påverka detta. Här har den personcentrerade omvårdnaden stor betydelse. Litteraturstudien kan vara användbar för att göra samhället och sjukvårdspersonal medvetna om och skapa ökad förståelse för hur personer med HIV/AIDS upplever sin situation och sin omgivning.