<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. <strong>Syfte:</strong> Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. <strong>Resultat:</strong> I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen. Huvudfynden i resultatet berörde patienters upplevelser av obehag eller välbefinnande, overkliga upplevelser och kaos, kamp- eller flyktkänslor, att vilja förstå och försöka få kontroll, skam och skuld samt lättnad och lärdom. Resultatet visade även patienternas behov av en bra omgivande miljö, närhet och kommunikation samt bearbetning. Dessa upplevelser och behov presenterades i form av nio subkategorier. <strong>Slutsats:</strong> Patienterna upplevde övervägande den akuta konfusionen som obehaglig och plågsam. I resultatet framkom att patienterna upplevde behov av omvårdnad och stöd både under och efter en akut konfusionsperiod. För att kunna ge omvårdnad och stöd utifrån patienternas verkliga behov bör vårdpersonalen ta del av patienternas egna upplevelser.</p></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Familjemedlemmar tar oftast på sig skulden av sjukdomen, vilket leder till psykisk ohälsa. <strong>Syftet:</strong><em> </em>Var att belysa anhörigas behov av stöd när en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa. <strong>Metod:</strong><em> </em>En systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Av de 13 artiklar som ingick i studien gjordes en analys av resultatet i artiklarna. <strong>Resultat:</strong> För de anhöriga var det en mycket påfrestande situation att vårda den sjuke familjemedlemmen. De hade många obemötta behov som exempelvis brist på information om sjukdomen, bristande kommunikation med de professionella, behov av stöd från sjukvården och önskan om att få träffa andra i liknande situation<strong>. Slutsats:</strong> Anorexia är en svår sjukdom som tar mycket på anhörigas krafter. Därför behövs lättillgängligt stöd som information om sjukdomen samt råd och guidning i omhändertagandet.</p>

No description available.

<p><strong>Introduktion: </strong>Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare.<strong> Bakgrund: </strong>Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. <strong>Syfte</strong>: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier;<strong> </strong><em>upplevelser</em>- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., <em>attityder-</em> synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., <em>relationer-</em> omvårdnadsrelationer, privata relationer., <em>utbildning-</em> behov av utbildning, utbildningens effekt.<strong> Diskussion: </strong>Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder<strong>. Slutsats: </strong>För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.</p>

<p><em>Inledning:</em> De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. <em>Syftet </em>med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. <em>Metoden</em> Litteraturstudierna baserades på 11<strong> </strong>vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. <em>Resultatet</em> visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. <em>Diskussion</em> Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd<em> Slutsats</em> Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.    </p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, antalet drabbade har ökat successivt. En livshotande sjukdom upplevdes som psykiskt och fysiskt påfrestande. Sjuksköterskan bör tillgodose den enskilde individens omvårdnadsbehov och så långt som möjligt lindra besvär.<strong> Syfte: </strong>Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer samt deras behov av omvårdnad. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts till ett resultat.<strong> Resultat: </strong>Resultatet presenterades i tre huvudkategorier som berörde upplevelser, hantering och omvårdnad ur ett patientperspektiv. En förändrad kropp medförde känslor av ensamhet och utanförskap. Hantering av situationen gav kvinnorna möjlighet att ta kontroll över livet. Behov från vårdgivare ansågs vara stöd och uppmuntran samt information. <strong>Diskussion: </strong>Sjukdomen förde med sig orkeslöshet och en förändrad självbild som ledde till en förändrad vardag. Behovet av information upplevdes som stort och bristande. <strong>Slutsats: </strong>Kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett stort behov av emotionellt och fysiskt stöd. Många upplevde sig missförstådda och ensamma i sin situation. Att behandla varje individ som unik och subjektifiera samt respektera individens behov och upplevelser ansågs viktiga. Behovet av information om biverkningar och behandling ansågs stort. Samt att få tala med kvinnor i samma situation visade gott resultat i kvinnornas psykiska välbefinnande.</p>

<p><strong><em>Bakgrund: </em></strong>Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. <strong><em>Syftet: </em></strong>med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Metod: </em></strong>Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. <strong><em>Resultat: </em></strong>Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. <strong><em>Diskussion: </em></strong>Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Slutsats</em>: </strong>Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet</p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.</p><p>Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.</p><p>Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna.</p><p>Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt.</p><p>Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt.</p><p>Metod. En litteratursökning av artiklar publicerade mellan 1989-2007 gjordes, sökorden var attachment, cesarean section, delivery, mother-child relations och nurs*. 28 artiklar granskades noga och av dessa stämde 14 helt överens med inklusionskriterierna och vårt syfte. Dessa bearbetades och analyserades i litteraturstudien.</p><p>Resultat. Analysen resulterade i tre kategorier. Den första var faktorer som kan påverka anknytningsprocessen, den andra var en komplicerad förlossnings inverkan på anknytningsprocessen och den tredje var omvårdnadshandlingar som kan underlätta anknytningsprocessen och sjukhusvistelsen för modern.</p><p>Diskussion. Komplicerade förlossningar bidrog ofta till att kvinnan inte fick träffa sitt barn direkt efter förlossningen, något som var psykiskt påfrestande för kvinnan och negativt för anknytningsprocessen. Kvinnor som genomgick komplicerade förlossningar var i extra stort behov av stöd och information från personalen för att känna närhet till sitt barn.</p><p>Konklusion. När en kvinna får känna sitt barns närhet direkt efter förlossningen så startar anknytningsprocessen fortare än om det första mötet blir uppskjutet. Om omvårdnadspersonalen använder sig av den kunskap som finns angående interaktionen mellan mor och barn så kan det underlätta för kvinnan i samspelet med sitt barn.</p>