• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1550
  • 7
  • 1
  • Tagged with
  • 1558
  • 916
  • 809
  • 397
  • 391
  • 347
  • 309
  • 257
  • 253
  • 232
  • 231
  • 227
  • 218
  • 191
  • 187
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med ätstörningar

Åström, Gabriella, Timerdal, Emma January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys. Därmed framkom fyra kategorier; skapa en trygg relation, att vara ett stöd, känna frustration och behov av utbildning. Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd till patienter med ätstörning krävs en god sjuksköterske-patientrelation. Bristen på utbildning om ätstörning leder till att det är svårt att etablera en god relation och detta i sin tur leder till att sjuksköterskan känner stor frustration över ätstörningspatienterna. Diskussion: För att kunna ge en bra vård och för att kunna skapa en god relation till patienter med ätstörning krävs förtroende mellan sjuksköterska och patient. Utan förtroende kan sjuksköterskan inte ge det stöd dessa patienter behöver. Konklusion: Vidare forskning inom ämnet är nödvändigt eftersom det finns lite forskning om sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med ätstörningar. Den forskning som finns tillgänglig idag om vården till patienter med ätstörningar är främst sedd ur patientens och familjens perspektiv.</p>
132

Patienters upplevelser av att leva med kolostomi

Janson, Sofia January 2008 (has links)
<p>Abstrakt</p><p>I Sverige lever cirka 15000 personer med kolostomi. Att få en kolostomi innebär en kroppslig och psykisk förändring och kan helt förändra livssituationen. Orsaken kan vara cancer eller annan benign sjukdom. Problematik med placering av kolostomi kan ge komplikationer och information och stöd är av stor vikt till hur bra kolostomipatienterna anpassar sig till sin situation.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med kolostomi. Metoden som har använts är systematisk litteraturstudie och den omfattade 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser.</p><p>Resultatet från artiklarna utkristalliserades i tre olika kategorier med titlarna: Det sociala och aktiva livet, att leva med sin kolostomi, jämförelser mellan olika grupper. Dessa belyser hur det är att leva med en kolostomi utifrån olika faktorer och möjligheter. Resultatet visade även att psykiska och fysiska problem var vanliga såsom depression, ensamhet, problem med sexualitet samt problem i arbetslivet. Det visade även att det fanns vissa skillnader i livskvalitén mellan olika grupper av kolostomipatienter. I slutsatsen av resultatet framkom det att många patienter behöver mer stöd och hjälp med det psykiska efter en stomioperation för att kunna hantera sin stomi och på så vis underlätta acceptansen.</p>
133

Plötslig spädbarnsdöd ur ett informationsperspektiv.

Christensen, Katarina, Österlind, Ann January 2008 (has links)
<p>Bakgrund. Plötslig spädbarnsdöd definieras som när ett barn under ett år plötsligt och oförklarligt dör utan att dödsorsak går att fastställa. Det är den största dödsorsaken bland barn mellan en månad och ett år i utvecklade länder. Sjuksköterskan bör vara välinformerad om vetenskaplig forskning inom ämnet, och arbeta aktivt för att föra denna kunskap vidare till föräldrar.</p><p>Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll och föräldrars följsamhet gällande information om plötslig spädbarnsdöd.</p><p>Metod. En litteratursökning gjordes. Sökorden som användes var nursing, sudden infant death syndrome, parents, risk factors, information och compliance. En innehållsanalys gjordes av 15 artiklar som ingick i studien.</p><p>Resultat. Sjuksköterskor och föräldrar var överlag medvetna om plötslig spädbarnsdöd och förebyggande åtgärder, men det sågs en stor variation av hur aktuella rekommendationer följdes. Sjuksköterskor som jobbat länge och flerbarnsföräldrar var minst mottagliga för information.</p><p>Diskussion. Sjuksköterskor i kontakt med nyblivna föräldrar bör vara väl insatta i hur de på ett pedagogiskt sätt förmedlar information, då dessa har ett stort ansvar i att påverka föräldrars beteende. Sjuksköterskan ska även själv följa rådande rekommendationer, då detta i stor utsträckning påverkar föräldrarna.</p><p>Slutsats. Forskningen om plötslig spädbarnsdöd har de senaste 15 åren gått snabbt framåt. Rent medicinskt har stora framsteg gjorts, men forskning om hur information ska spridas för att nå fram och påverka föräldrar utgör en betydligt mindre del av ämnet som helhet. Gällande den delen behövs mer och vidare forskning i framtiden.</p>
134

Dialyspatienters upplevelse av livskvalitet

Holmstrand, Anna, Äng, Linda January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades. Resultat: Patienterna upplevde att dialysbehandlingen begränsade dem i deras dagliga liv och medförde många negativa faktorer. Patienter som genomgick hemodialys skattade överlag en lägre livskvalitet än patienter som behandlas med peritonealdialys. Diskussion: För att underlätta dialyspatienters upplevelse av sin livskvalitet är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dem och inte bara ser till deras fysiologiska brister. Sjuksköterskan måste visa att hon är närvarande under hela vårdsituationen, även de psykologiska delarna av patienternas upplevelse. Slutsats: Forskningen kring sjuksköterskans bemötande och patienternas behov av stöd bör fortsätta för att man ska kunna förbättra dessa patienters upplevelse av sin livskvalitet.</p>
135

Post-Traumatic Stress Disorder –faktorer som ökar risken för PTSD och faktorer som påverkar omhändertagandet

Malker, Oskar, Schönbeck, Johan January 2008 (has links)
<p>När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal. De artiklar som stämde in på våra sökkriterier granskades och huvudresultatet plockades ur. Därefter analyserades huvudresultatet, och subkategorier och kategorier växte fram. Resultat. Faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD, var nära relation till de som drabbats, bristande socialt stöd, tidigare traumatiska händelser samt upprepade eller dagliga traumatiska händelser. Den huvudsakliga faktorn för ett lyckat preventivt omhändertagande för PTSD, var tiden till omhändertagandet. I litteratur fanns inga bevis för att ett omhändertagande enligt Critical Incident Stress Debriefing har haft någon positiv effekt, om den utförs mer en ett dygn efter incidenten. Konklusion. Omhändertagandet är en akut åtgärd för att om möjligt minska psykiskt lidande i framtiden. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har adekvat utbildning inom detta område för att på så sätt kunna identifiera och hjälpa de personer som löper extra stor risk att utveckla PTSD. Dock saknas det idag god empirisk forskning angående psykiskt omhändertagande. Vidare forskning behövs för att utreda hur ett bra preventivt omhändertagande skall utföras. Sjuksköterskor kan med stöd av dagens forskning hitta riskpersoner och slussa dessa vidare då kognitiv beteendeterapi har en visat god effekt.</p>
136

Livskvalitet efter en överviktsoperation.

Hallgren, Helene January 2008 (has links)
<p>Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation. Litteraturstudien är baserad på 14 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har granskats, kvalitetsbedömts och omfattar både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet har kategoriserats i fyra kategorier som belyser livskvalitet efter överviktsoperation; Fysiskt och psykiskt välbefinnande, vikt, mat och komplikationer, arbete och sexualitet samt hälsorelaterad livskvalitet. Man kan se att 80-90 procent av dem som genomgått en överviktsoperation fick en upplevd ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande trots att vissa drabbas av komplikationer som följd av operationen. Efter att resultatet sammanställts för den här studien kan det konstateras att livskvaliteten förbättras av att vara överviktsopererad i samtliga studier.</p>
137

Livskvalitet vid systemisk lupus erythematosus (SLE)

Victorin, Sofia January 2008 (has links)
No description available.
138

Samisk kost och hälsa, mat hos ursprungsfolk : - en litteraturstudie.

Kroik, Lena January 2008 (has links)
No description available.
139

Upplevelser av att vårda barn i livets slutskede; ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bengtsson, Erika, Fahlén, Elin January 2008 (has links)
<p><strong>Bakgrund: </strong>Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. <strong>Syfte: </strong>Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. <strong>Metod: </strong>Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav. Sjuksköterskorna kände att de saknade kunskap och erfarenhet av att ge palliation till barn i livets slutskede och stöd till deras familj och önskade därav att få mer stöd från kollegor, utbildning och handledning i deras arbete. Sjuksköterskorna upplevde ändå känslor av meningsfullhet i sitt arbete då de kände att de gav något unikt. <strong>Diskussion: </strong>Sårbarheten utgjorde en svaghet hos de sjuksköterskor som inte kunde hantera svåra känslor eller följde deras eget samvete. Samtidigt ansågs sjuksköterskornas sårbarhet vara en styrka då de i sitt moraliska ansvar öppnade upp och svarade an barnet och familjens behov. <strong>Konklusion: </strong>Sjuksköterskor behöver fördjupade kunskaper för att klara av att vårda barn i livets slut. Detta för att minska en känsla av otillräcklighet och ensamhet.</p>
140

Patienters upplevelser i samband medpercutan transluminal coronar angiografi(PTCA)

Arvidsson Hellström, Annelie Sofie January 2008 (has links)
<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Inledning:</strong> PTCA är ett kirurgiskt ingrepp och betyder perkutan transluminal koronar angioplastik, denna metod används för att vidga förträngningar i hjärtats kranskärl.<strong>Syftet:</strong> Var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet, samt behov av stöd i samband med PTCA. Våra frågeställningar var hur patienten upplevde tiden före och efter PTCA, hur patienternas livskvalitet påverkades samt vilket behov av stöd och omvårdnad patienterna hade i samband med ingreppet?<strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie som baserades på 17 artiklar.<strong>Resultat:</strong> Presenteras i två huvudkategorier, patienters upplevelser före samt efter ett PTCA ingrepp. Kategorierna innefattar underkategorier vilka var: känslor, copingstrategier, livskvalitet, genusperspektiv, information/stöd. Resultatet visade att större delen av patienterna kände oro och ångest både före och efter ingreppet. Kvinnor kände i större utsträckning mer oro och ångest än män. För att hantera situationen använde patienterna olika copingmekanismer, vissa tog tag i problemet och accepterade sin sjukdom medan andra sköt bort problemen och låtsades att de inte fanns. De flesta patienterna uppgav att de fått god information både innan och efter ingreppet, dock hade patienterna åsikter om hur informationen kunde förbättras. <strong>Slutsats: </strong>Resultatet visade på brister i eftervården av PTCA patienter. Genom att förbättra eftervården av denna patientgrupp kan troligen deras psykiska- samt fysiska livskvalitet förbättras.</p>

Page generated in 0.055 seconds