I vården av patienter med cancer är det av stor vikt att se till patientens alla behov, men på det existentiella planet är vården inte alltid tillräcklig, vilket gjorde att detta var viktigt att studera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av existentiella utmaningar vid cancer. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Av 12 vetenskapliga studier genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna att livet förändras och vilja återgå till det normala, Att ifrågasätta meningen med livet och känna att man förlorat sin framtid, Att konfronteras med sin död och reflektera över sin existens, Att känna sig ensam och inte vilja tynga närstående med sin sjukdom, Att känna skuld och ifrågasätta varför man blivit sjuk samt Att känna förlust av kontroll och sträva efter balans. I resultatet framkom att personer med cancer kände sig ensamma och isolerade, de hade även dödsångest och kände skuld. De var även vanligt att patienter fick frågor om meningen med livet och döden. Viktiga omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor kan vara att lyssna och våga vara närvarande samt stödja patienter att finna mening. Kunskapen om vilka existentiella utmaningar personer med cancer kan ställas inför kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta dessa.

Bakgrund: 50 miljoner människor i världen lider av demenssjukdom. Anhöriga till en demenssjuk benämns ofta som osynliga sekundära patienter och det är partners till den sjuke som drabbas allra värst. Att leva med och vårda sin sjuke partner ger påverkan på vårdarens liv. För att stötta vårdarna krävs det att sjuksköterskor har kunskap och utbildning kring ämnet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med och vårda en partner med demens. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Fyra kategorier erhölls av analysen: Att finna mening till vårdandet, Att få en förändrad relation, Att inta nya roller, Att leva för någon annan. Brist på egentid och bördan av att vårda gav en stor påverkan till den vårdande partnerns liv. Både positiva och negativa upplevelser framkom Slutsats: Den vårdande partnerns behov går ofta förlorade och det är viktigt för sjuksköterskor att ha god kunskap och utbildning om området för att stärka vårdarna att motverka ohälsa hos dem.

Bakgrund: Döden är en oundviklig och naturlig del av livet som kan förekomma inom och även utanför hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan är den primära vårdgivaren och är den som ansvarar för patienten samt dennes anhöriga vid livets slutskede men även när döden inträffar. När sjuksköterskan ska omhänderta patienter vid dödsfall inom hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan hamna i obekväma och svåra situationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser vid patienters dödsfall. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identifierades tre teman; upplevelsen av att bli berörd, upplevelsen av att få stöd och sjuksköterskans kunskap och färdighet. Temana beskriver sjuksköterskans upplevelse med sex subteman; att känna sorg, att överbrygga känslor, att uppleva andligt stöd, att uppleva stöd från arbetskollegor, att vara oförberedd och att möta anhöriga. Slutsats: Efter att ha upplevt döden kände sjuksköterskorna att det var naturligt att sörja. Att dela sorgen med en arbetskollega var stödjande. Dock upplevde sjuksköterskorna att de är oförberedda vid dödsfall av patienter och att det är svårt att möta anhöriga. Sjuksköterskorna önskade att de hade rätt verktyg till att hantera dödsfall och möta anhöriga. / Background: Death is an inevitable and natural part of life that can occurs within and also outside health care. The nurse is the primary caregiver and is the one who is responsible for the patient and the relatives at the end of life, but also when death occurs. The nurse can experience uncomfortable and difficult situations when the nurse has to take care of death patient. Aim: Describe nurses experience of patients’ deaths. Method: A qualitative systematic literature study with descriptive synthesis. Results: In the result, three themes were identified; the experience of being affected, the experiences of getting support and nurses knowledge and skills. These themes describe the nurses experience in six subthemes: to feel grief, to overcome feelings, experience spiritual support, support from work colleagues, to be unprepared and meet relatives. Conclusion: After experience death, the nurses felt that it was natural to feel grief. Sharing the grief with a work colleague was supportive. However, the nurses felt that they were not prepared for the patients’ deaths and that it was difficult to meet the relatives after a patient death. The nurses wished that they had the right tools to deal with deaths and to meet the relatives.

Bakgrund: Trycksår är en skada på ett område i huden och/eller underliggande vävnad till följd av tryck under en tid. Trycksår drabbar olika patientgrupper och inom samtliga vårdinrättningar. Trycksår är ett stort hälsoproblem som kräver längre vårdtid och stora resurser och således höga samhällskostnader. Det innebär även ett stort lidande, både fysiskt och psykiskt, för patienten och medför stora komplikationer och därmed en försämrad livskvalitet. Trots det preventiva arbetet mot uppkomsten av trycksår har det inte minskat i den takt som önskas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det preventiva arbetet mot trycksår. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades: Att teamarbetet är ett viktigt verktyg för att uppnå gemensamma mål, Att brist på adekvata och individanpassade hjälpmedel försvårar, Att samarbetet med patient och anhöriga har stor betydelse, Att vara engagerad, motiverad och ha tillit till sin egen förmåga är viktigt och Att det finns behov av ledarskap och utbildning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att en bra organisation och ledning var avgörande för utbildningsmöjligheter för både personal och patienter. Det finns ett behov av vidareforskning och ny kunskap om det preventiva arbetet mot trycksår för en djupare förståelse samt bredare kompetens.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en obotlig autoimmun sjukdom och kännetecknas av inflammationer i olika leder i kroppen. Prognosen för dessa personer är bättre idag än förr tack vare bra läkemedelsbehandling. Livet med sjukdomen präglas av smärta, trötthet och stelhet vilket påverkar vardagen och livskvaliteten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livet kan påverkas för personer med reumatoid artrit.  Metod: Det genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 10 artiklar som analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkommer det att vardagen som innefattar hushållssysslor, ett arbetsliv och fritidsaktiviteter påverkades negativt av sjukdomen. Detta på grund av reducering av tid för fritidsaktiviteter och att sjukdomen gjorde det svårt att utföra vissa hushållssysslor. Resultatet visar även att en person med RA upplevde att kroppen påverkades utav smärta, stelhet och trötthet och att ett ökat behov av sjukvårdskontakt fanns.   Slutsats: Livet med RA påverkas negativt genom bland annat en förändrad vardag och livsvärld. RA medför även en känsla av ensamhet i hantering av sjukdomen samt att självständigheten går förlorad vilket bidrar till ett ökat lidande. Sjuksköterskans roll i vården för dessa personer är bland annat viktig för att ge kunskap om sjukdomen så hanteringen av den kan underlättas.

Bakgrund: Att vara multisjuk innebär att en person har flera kroniska sjukdomar samtidigt. Prevalensen av personer med multipla kroniska sjukdomar i världen ökar bland dem äldre men också bland dem som är yngre. För att kunna förbättra livskvaliteten för multisjuka människor krävs det att sjuksköterskor ser på personen som på en helhet och kan identifiera dennes fysiska, psykiska och sociokulturella behov. Därför bör fokus ligga på att försöka förstå personers upplevelser av att vara multisjuk, för att kunna tillgodose de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att vara multisjuk. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att vara multisjuk beskrivs i fyra kategorier: att inte kunna leva som förut, att behöva stöd och hjälp, att bli sedd och förstådd, att försonas med sin situation. Slutsats: Att vårda personer med multisjuklighet kräver att människan ses som helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av en mer personcentrerad vård och inte förbise människans behov. I framtida studier bör personer med multisjuklighet vara väl presenterade och belysa de behoven hos personer med multisjuklighet på ett mer adekvat sätt.

Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar 15–18 % av befolkningen. Sjukdomen anses vara allvarligt funktionshindrade med symptom av återkommande akut huvudvärk, illamående, kräkning, ljus- och ljudkänslighet. Migrän påverkar personens vardagliga liv både fysiskt och psykiskt och påverkar kvaliteten på den drabbades livslängd. Syftet: Att beskriva personers upplevelse av att leva med migrän. Metod: En litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv. Tolv artiklar analyserades för att besvara syftet. Resultat: Personer med migrän får en påverkan på livet psykiskt, fysiskt samt socialt. Personers upplevelse av att leva med migrän beskrivs i fyra huvudkategorier; Att känna sig påverkad av oförutsägbara attacker. Att ha en osynlig sjukdom och inte känna sig förstådd av andra. Att lära sig kontrollera sina symptom. Att sakna kontroll och känna skepsis och oro. Slutsats: Migränens oförutsägbarhet ledde till förändrat beteende och självbild och en misstro från omgivningen upplevdes vilket påverkade negativt. Personer med migrän kände sig inte delaktiga i sin egen vård och ansåg sig inte bli tagna på allvar av sjukvården. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan genom ökad kunskap och förståelse för vad det innebär för individen att leva med migrän förbättra omvårdnadsarbetet för personer med migrän och där är bemötandet av vikt.

Bakgrund: Palliativ vård är avsedd för människor som drabbats av en dödlig obotlig sjukdom. Årligen i Sverige beräknas 70 000 till 75 000 patienter att ha behov av palliativ vård. Den palliativa vården bygger på en vårdfilosofi med fokus på fyra grundläggande hörnstenar som symtomkontroll, kommunikation och relation, närståendestöd samt teamarbete. Att konstant möta döende patienter och deras anhöriga utsätts den grundutbildade sjuksköterskan för svåra påfrestningar i sitt arbete och detta ger upphov till behovet av copingstrategier för att bidra till en god omvård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och behov av copingstrategier i omvårdnaden av palliativa patienter.Metod: Kvalitativ litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ ansats. Studierna hämtades från två olika databaser med inriktning på omvårdnad, därefter analyserades studierna med metoden innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen visade flera återkommande känslor och tankar hos sjuksköterskor inom palliativ vård. Känslor såsom ångest, stress och frustration samt tankar och frågor om sin egen mortalitet och existens framkom frekvent. I resultatet framkom det tydligt behovet av copingstrategier för att hantera omvårdnaden av döende patienter.Konklusion: I sitt omvårdnadsarbete möter sjuksköterskan fortlöpande döende patienter ochderas anhöriga. För att kunna bidra till en god omvårdnad inom palliativ vård var det av stor betydelse för att sjuksköterskan ha någon form av copingstrategier för att hantera döden och döendet.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt symtom hos patienter inom palliativ vård. Det är ofta sjuksköterskor som bedömer och behandlar patienters smärta, och personcentrerad palliativ vård innebär att omvårdnaden bör utgå från en helhetsbild av patienters behov. Tidigare forskning visar att närstående till patienter som vårdas palliativt har erfarenhet av att omvårdnaden vid smärta ej är tillfredsställande.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård  Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes  Resultat: Sjuksköterskor hade erfarenheter av att vård av patienter med smärta inom palliativ vård handlade om mellanmänsklig interaktion och organisationens förutsättningar och ramar. Relationer och sjuksköterskors närvaro möjliggjorde lindring av smärta. Motstridande perspektiv och brist på resurser hindrade bedömning och behandling av patienters smärta. Samverkan i vårdteam bidrog med möjligheter och hinder. Slutsats: Palliativ vård bör utgå från helhetsbild av patienters vårdbehov.  Närvaro, relationer och ömsesidig samverkan i vårdteam främjar en personcentrerad palliativ vård där patienters vårdbehov och smärta får stå i fokus. Avsaknad av samverkan i vårdteam, brist på resurser och motstridande perspektiv kan däremot utgöra ett hinder i omvårdnaden av smärta hos patienter inom palliativ vård. Nyckelord: de 6 S:n, litteraturstudie, närvaro, relation, samverkan