Ableism is based on the belief that it is better to not have a disability than to have one and that it is preferable to function in society the way nondisabled people do. In this thesis, the theory of ableism is applied to the field of special education. Two different perspectives on dis/ability are explored and how they, in turn, relate to ableism specifically in terms of autistic pupils. The medical perspective, where diagnoses are used to correct abnormalities, is set against the relational perspective, in which the environment is seen as the cause of disabilities. The thesis argues that autistic social impairment is a “double empathy problem”, rather than stemming from a more medicalized understanding of autistic impairment.  Through a systematic literature review, previous research concerning autistic pupils in special education is analyzed to explore whether it shows indications of ableism, and if so, how. The review, conducted through Swepub and ERIC, included peer-reviewed scientific articles published 2010-2020 based on research conducted in school environments with autistic pupils (ages 6-18) within special education. The thesis identifies four themes of ableism within previous research: (1) the aim of “fixing” autistic individuals; (2) viewing autistic individuals as impaired; (3) the absence of autistic agency; and (4) the use of “with autism” instead of “autistic”. All the analyzed research contained at least one of the four identified themes. As such, the analysis indicates that all examined studies contain some form of ableism, where the use of “with autism” was the most commonly found, closely followed by the goal of fixing the autistic individual. Additionally, the autistic pupils rarely had agency in the previous research, which is problematic as autistic individuals can be more difficult to interpret via observation. In turn, this affects both the reliability of the research results and the types of interventions and adaptations implemented to improve autistic pupils’ school situation. However, a few of the analyzed studies did discuss and share this view on agency. In addition, some of the previous research analyzed in this thesis also incorporated clear non-ableistic views, which shows a possible path forward for future research as well as for the design of special education programs. The thesis concludes that autistic phenomenal expertise could play a role in better understanding which adaptations are effective for autistic pupils in school.

Varje år examineras tusentals studenter till legitimerade sjuksköterskor. Den första tiden beskrivs som påfrestande då de möts av nya utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterades i sex huvudkategorier; att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse, att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket, att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning, att yrket påverkar en som person även utanför arbetet, att yrket inte motsvarar förväntningar samt att vara osäker i yrkesrollen. Det framkom att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och osäkerhet i yrkesrollen samt att reflektion kunde stärka den professionella utvecklingen. Hög arbetsbelastning bidrog till att de inte hann utföra den bästa omvårdnaden. Kollegors inställning hade betydelse för att trivas på arbetsplatsen. På fritiden var det svårt att sluta tänka på arbetet och egenvård var viktigt för att må bra. En slutsats som kan dras är att stöd och reflektion är viktigt för att trivas och utvecklas i sin profession och att sjuksköterskestudenter bör förberedas på bästa sätt inför yrket.

Akutmottagningen är den mest komplexa enheten på sjukhuset där kritiskt sjuka patienter med komplexa omvårdnadsbehov behandlas och främsta målet där är att rädda liv. Det krävs att sjuksköterskor besitter en hög nivå av praktisk kunskap och professionell expertis och har förmågan att arbeta snabbt samt är flexibla. På grund av den unika miljön på akutmottagningen kan sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad variera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad på akutmottagningen. Metod: 21 vetenskapliga artiklar valdes ut i PubMed och Cinahl och har kvalitetsgranskats med SBU granskningsmall. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats har utförts. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier; “möte med patient och familj som en del i att ge omvårdnad”, “brist på resurser och teamwork försvårar omvårdnadsarbetet”, “kunskapsbrist och behov av utbildning för att kunna ge god omvårdnad”, “akutmottagningens miljö kan riskera patienters och sjuksköterskors säkerhet”, "utmanande att ansvara för många patienter samtidigt”, samt “omvårdnad kommer i andra hand". Slutsats: Mer forskning krävs för att öka kunskap och förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad på akutmottagningen samt vad deras omvårdnadsarbete innebär. Detta kan bidra till att främja god hälsa hos sjuksköterskor, högre kvalité på omvårdnad samt hög patientsäkerhet.

Rekonstruktion av brösten kan göras till följd av bröstcancer som är en vanlig sjukdom bland kvinnor. Det är vårdens ansvar att ge adekvat information för att kvinnan ska kunna fatta rätt beslut. Rekonstruktionen kan genomföras med implantat eller kroppsegen vävnad, antingen i samband med eller efter mastektomi. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion efter mastektomi till följd av bröstcancer. Studien utfördes genom en kvalitativ litteraturstudie, varav tretton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att maskera tecken på sjukdom, Att återfå kvinnligheten, Att verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna, Att ha behov av vägledning och Att återhämta sig. I resultatet framkom att kvinnor önskade att se och känna sig normala och samtidigt oroade de sig för att andra skulle märka tecken på sjukdom de bar med sig. I resultatet framgick det också att kvinnor ville återställa känslan av femininitet och kände sig hela med sina nya bröst, men bemöttes av samhälleliga normer. Kvinnor upplevde även att livet gick framåt och att deras mående förbättrades efter bröstrekonstruktionen. I resultatet framgick det att de kvinnor som var missnöjda efter bröstrekonstruktionen önskade att de blivit erbjudna mer information och delaktighet. Att ha förväntningar som skilde sig från verkligheten innebar ofta missnöje över resultatet. Genom ökad medvetenhet om kvinnans upplevelser av bröstrekonstruktion till följd av mastektomi på grund av bröstcancer kan vården och den enskilda sjuksköterskan främja hennes resurser och tillfredsställa hennes behov.

Bakterien Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar i världen och på sjukhus vårdas människor som är positiva för den. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilde människans värdighet. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap som beskriver MRSA som en faktor som påverkar vård och omvårdnad utifrån två frågeställningar; hur smittbärande patienter upplever att vårdas samt vårdpersonalens perspektiv på att ge vård till patient som är positiv för MRSA. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats. Resultatet visar patienters upplevelser av att vara isolerade, stigmatiserade till följd av MRSA, behov av mer information, bristfällig och varierande kunskap om sjukdomen, att rutiner saknas samt en förändrad relation med vården. Även resultatet från sjuksköterskors perspektiv visar på behov av mer kunskap om MRSA. Där framkommer även kategorierna följsamhet till hygienrutiner, att vårda isolerade patienter, underbemannade vårdavdelningar och att sjuksköterskor upplever oro att föra över smitta. Resultatet har diskuterats ur ett personcentrerat perspektiv, teorierna Känslan av sammanhang (KASAM) och Morse teori om lidande. Slutsatsen är att MRSA är en faktor som påverkar den omvårdnaden som patienter erhåller och sjuksköterskor tillhandahåller. Det är därför viktigt att kunskap och rutiner lyfts fram i organisationer som vårdar MRSA positiva personer för att minska vårdlidande.

Background: The relatives are often the closest to the patient. Patients describe how important the relatives are and the support that they represent, therefore it is important that the relatives are included in the care given. The relatives have expressed the need ofinvolvement despite this they are describing exclusion from the care. Therefore, nurses play an important part in designing the care and involving the relatives. Aim: To describe nurses’ experiences of encountering relatives of during end-of-life care.Method: A general literature study with a qualitative approach had been conducted. A total of eleven articles with a nursing science view were analyzed. Results: Nurses described that being present and supportive can ease the meetings with the relatives. They meant that having a good relationship with the relatives bettered the care for all parts involved. This was achieved through a continuous and honest communication. A central part was to communicate information to the relatives. Nurses also described an insecurity in handling emotions that was based in achieving a good encounter with the relatives. Conclusion: Nurses describe that caring for the relatives and the patients at the end of life can be challenging. The challenges are found in the communication with the relatives. The central parts of involving the relatives are based on informing and teaching them about the patient's condition and care.Keywords: Encountering, experiences, literature study, nurse, palliative care, relatives.

Bakgrund: Begreppet arbetsmiljö innefattar fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som påverkar arbetstagare. I sjuksköterskors arbetsmiljö kan problem med bemanning, kommunikation och arbetsbelastning leda till försämrad patientsäkerhet och i förlängningen vårdskador. Varje år uppstår 93 000–98 000 vårdskador på sjukhus i Sverige. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och Cinahl resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med ​​en induktiv ansats och ett manifest synsätt. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten resulterade i sex slutkategorier: Att vara för få och inte ha tid att ge en god och säker vård, Att kommunikation och samarbete både kan hindra och främja en säker vård, Att önska en enad organisation och ett tydligt ledarskap, Att egen och kollegors kunskap påverkar säkerhet i vården, Att avvikelserapportering är viktigt, men inte fungerar och Att det finns skillnader i förutsättningar och värderingar. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att arbetsmiljön påverkade patientsäkerheten på flera sätt. Ledningen behöver samarbeta med personal och ge sjuksköterskor stöd, tid, resurser och förtroende för att arbeta patientsäkert. Orsakerna till att vårdskador uppstår har undersökts väl av forskare och för att stärka kunskaperna inom området bör effekter av olika säkerhetsåtgärder undersökas.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom vård- och omsorg och bidrar till bland annat samhällsekonomiska konstnader. Basala hygienrutiner och god handhygien har en väsentlig betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner eftersom våra händer genom kontaktsmitta står för den största orsaken till spridning av mikroorganismer. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Detta vat en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Sökning av artiklar skedde via databaserna PubMed och Cinahl, där sex stycken artiklar som svarade mot studiens syfte slutligen valdes ut för vidare analys. I analys identifierades sex stycken kategorier som innefattade Att uppleva stigmatisering, Att minsta kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård. Vårdrelaterade infektioner påverkade patienternas liv på flera sätt, dels yrkesmässigt men likväl gällande ekonomi, vänner och familj. I tolkning av resultat visades att samtliga av de drabbade patienterna saknade känsla av sammanhang och delaktighet i sin egen vård. Vårdpersonalen hade kunnat bidra till att öka patienternas egenmakt genom god kommunikation och tydlig information, vilket även hade kunnat minska patienternas vårdlidande. Det är inte enbart medicinsk behandling som är väsentlig, utan likaså bemötandet av dessa patienter vilket har en stor betydelse i att motverka känslor som skuld och utanförskap.

Simuleringsbaserad sjukvårdsträning bidrar till att sjukvårdspersonal och studenter gör bättre kliniska bedömningar, får ökat självförtroende i kliniska situationer och ges möjlighet att träna komplexa sjukvårdssammanhang. Idag är det känt att brister i kommunikationen är en av de största anledningarna till vårdskador. Simulering är en effektiv och säker metod för att kunna träna och utveckla kliniska bedömningar utan att någon patient far illa. Det blir allt vanligare med simuleringsträning för studenter och personal inom hälso- och sjukvård. De flesta känner stress och oro inför simuleringsträning. För bästa möjliga förutsättning till lärande behöver simuleringsträning vara en trygg plats att lära på. Syftet med denna studie är att undersöka vad en trygg inlärningsmiljö innebär vid simulering inom hälso- och sjukvård. Genom en litteraturstudie har 10 artiklar granskats och artiklarna har analyserats enligt en modell för innehållsanalys med induktiv ansats. Resultaten av denna studie visar att när facilitatorn genom sitt förhållningssätt har deltagarnas lärande och bästa i fokus skapas en trygg inlärningsmiljö. Facilitatorn använder medveten kommunikation till deltagarna för att minska nervositet, främja reflektion och lärande utan att döma. Facilitatorn ser till att deltagarna förstår vad som ska hända och hur de ska förhålla sig till träningen. Facilitatorn har stort ansvar i att skapa en trygg inlärningsmiljö för deltagarna. Kompetens inom simuleringspedagogik är viktigt för att klara uppgiften. Det behövs mer kunskap i hur en trygg inlärningsmiljö kan skapas. Genom att skapa en trygg miljö för lärande blir träningen mer effektiv vilket kommer leda till bättre vård för patienterna.

Bakgrund: Prevalens av inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har ökat globalt och klassas numera som folksjukdomar. 25% av insjuknanden sker innan 20 års ålder. Sjukdomarna är förknippade med flera begränsande symtom som kan medföra negativ inverkan på det vardagliga livet. Till följd av den ökade prevalensen ställs därför högre kunskapskrav på sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvård, i synnerhet för pediatrisk IBD, som rör sjukdomens inverkan på barns livskvalitet.  Syfte: Syftet med studien var att kartlägga livskvaliteten hos barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Sökningarna för litteraturstudien genomfördes på PubMed och identifierade elva kvantitativa kohortstudier som sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Studiens resultat indikerar på att barn och ungdomar med IBD upplever lägre livskvalitet. Ingen signifikant skillnad i livskvalitet sågs mellan de olika IBD sjukdomarna. Lägre sjukdomsaktivitet och längre sjukdomstid var två faktorer som korrelerar med högre livskvalitet. Resultatet indikerar också att äldre barn jämfört med yngre barn, har sämre livskvalitet oberoende av sjukdomsaktivitet och sjukdomstid.  Konklusion: Barn och ungdomar med IBD har en lägre livskvalitet. En aktivare sjukdom korrelerar med lägre livskvalitet, och längre sjukdomstid tenderar i högre livskvalitet hos barn och ungdomar med IBD. Kunskap som sammanställs i litteraturstudien kan användas för att förbättra sjuksköterskans förståelse av IBD. Detta kan i sin tur bidra till en bättre personcentrerad omvårdnad vilket ökar patienternas förutsättningar att tillämpa eftersträvansvärda beteendeförändringar. Framtida forskning bör undersöka livskvalitet hos barn med högre sjukdomsaktivitet samt kartlägga faktorer som bidrar till att äldre barn med IBD har lägre livskvalitet.