Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom som påverkar många människor, direkt eller indirekt. Efter en hjärtinfarkt får patienterna stöd från sjukvården för att komma igång med rehabiliteringen och för att de ska kunna återgå till sina vanliga liv. Vi som sjuksköterskestudenter har fått upplevelsen att många patienter inte upplever att stödet är tillräckligt och därför vill vi skriva en litteraturstudie med syftet: hur patienter upplever stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatet av dataanalysen ledde till två teman: stöd från sjuksköterskan samt stöd från andra. Under dessa två teman finns fem subteman som strukturerar upp resultatet. Patienter upplever att sjuksköterskans stöd ofta är otillräckligt. Anledningen är att informationen de får antingen inte kan förstås, att de får för lite information eller att det är för dåligt individanpassat och att det därför inte kan tillämpas av patienterna. Patienterna upplever att stöd från närstående är viktigt för att de ska kunna uppleva en större trygghet i situationen och för att den fortsatta rehabiliteringen ska fungera. Genom detta resultat kan en förståelse skapas om patienterna inte får tillräckligt med stöd kommer livet efter hjärtinfarkten bli svårare än vad det behöver vara. Sjuksköterskan har en viktig roll i hur patienterna upplever stöd efter en hjärtinfarkt. Informationen behöver personanpassas så att den lättare kan användas och den behöver även utvärderas för att sjuksköterskan ska kunna veta om informationen har uppfattats korrekt. Närstående är en viktig del i patienternas vård och måste involveras under hela processen. Detta för att patienternas upplevelse av stöd ska bli så positivt som möjligt och för att de ska kunna uppnå hälsa i framtiden.

Sexuella övergrepp är ett brott mot mänskliga rättigheter. Trots det fortsätter antalet sexuella övergrepp att öka i samhället. Majoriteten av de som utsätts för denna typ av våld är unga kvinnor. Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp löper stor risk för både fysiska och psykiska skador, vilket i många fall leder till sjukhusvård. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal och inte minst sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att kunna erbjuda god vård. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. I denna litteraturstudie har 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod analyserats för att kunna besvara syftet. Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdar patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever känslomässig påfrestning. Sjuksköterskorna saknar stöd och stöttning för att bearbeta sina känslor och känner sig ofta ensamma i sin oro. Sjuksköterskorna beskriver hur det vårande mötet påverkas negativt av för tung arbetsbelastning och tidsbrist. De beskriver även att brist på kunskap och utbildning är faktorer som försämrar sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Vidare i diskussionen illustreras sjuksköterskans behov av utbildning och hur kunskapsnivån kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som söker vård efter sexuella övergrepp.

Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

När en person närmar sig livets slut på grund av sjukdom, skador eller ålder övergår vården till att vara palliativ. Att vara närstående till en person i palliativ vård kan innebära stora förändringar. Samtidigt som den palliativa vården har som mål att erbjuda stöd till närstående att hantera sin situation framhåller tidigare forskning att närstående kan vara i stort behov av både mer och förbättrat stöd. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård. Metoden var en litteraturstudie av 12 kvalitativa artiklar publicerade i CINAHL som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet består av fem kategorier, 1) Att stå på sidan av vid lidande och försämring,2) Att vilja vara närvarande och ha en vårdande roll, 3) Att livet kretsar kring den sjuke och vardagen förändras, 4) Att ha behov av stöd och samhörighet, 5) Att förlora sin närstående och sin roll som vårdare. Slutsatsen är att närstående vill vara nära och stödja den sjuke personen samtidigt som de har ett eget behov av stöd. Sjuksköterskan kan möjliggöra för den närstående att vara närvarande och hantera vården av den sjuke personen genom information och utbildning och samtidigt bevara den närståendes välbefinnande genom tillgänglighet, stöd och bekräftelse.

I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser. Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt. Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat. Undersökningen genomfördes genom insamling av material som presenterar framgångsfaktorer. Denna undersökning resulterade i ett antal fakto-rer som bidrar till framgång för ett datalagerprojekt. Studien kan stödja verksamheter i införandet av datalager.

Runt patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning finns oftast en familj som även de berörs och drabbas av den situation patienten befinner sig i. Genom att få vara involverad och delaktig i omvårdnaden kan situationen bli mer hanterbar för familjen runt patienten. Forskare lyfter fram att kunskapen om familjers praktiska deltagande i patientnära omvårdnad är begränsad. För att kunna ge bättre stöd till familjer behövs en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskorna kring detta. Syftet med studien var att granska och sammanställa forskningsresultat om upplevelser och erfarenheter familjer och sjuksköterskor har om familjers praktiska deltagande i den patientnära omvårdnaden inom intensivvården. Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie med en integrativ analys av inkluderade artiklar. Resultatet redovisar tre huvudkategorier. Det naturliga i att vårda en familjemedlem, Att vilja skydda och Rädsla och osäkerhet. Analysen visar att praktiskt få vårda sin familjemedlem är en naturlig handling för många familjer. Dock finns flera skäl till att familjer inte deltar, det kan bero på miljön, familjens tro kring vad som är patientens önskan, allt för avancerade moment, osäkerhet och sjuksköterskornas attityd. Några slutsatser som kunnat dras är att som familj få möjligheten att delta praktiskt i omvårdnaden upplevs som något naturligt och bör uppmuntras. Intensivvårdssjuksköterskor har en nyckelroll i att bjuda in och uppmuntra familjerna att delta i omvårdnaden.

Njursvikt blir allt vanligare omkring i världen och är en påfrestande sjukdom som orsakar många förändringar i personens vardagsliv på grund av dess symtom och behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar kring dessa patienter både gällande hälsa, behandling och utbildning. Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med dialys. I studien ingick tio kvalitativa artiklar som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier vilka var; Att ha nära relationer, Ett stressande och krävande arbete, Att känna sig otillräcklig, Svårigheter att utbilda och kommunicera och att bli berörd och vilja ge stöd. I resultatet framkom att sjuksköterskor har nära relationer med patienter som behandlas med dialys och dessa relationer beskrevs som bekväma men kunde även orsaka en känslomässig trötthet. Arbetet upplevdes stressande och krävande på grund av oerfarenhet, sjukdomens komplexitet, arbetsmiljön och den svåra tekniken. Otillräcklighet upplevdes när sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med tid, när kommunikationen med läkare var bristande och när patienterna var missnöjda. Att utbilda och stödja patienterna kunde upplevas som svårt, men resulterade i känslor av stolthet när det lyckades. Slutsatsen är att nära relationer med patienterna gör att sjuksköterskor kan ge en bättre vård och se individuella behov. Även patienten upplever en trygghet med en kontinuerlig kontakt. För att minska stress och känsla av otillräcklighet så behövs mer utbildning för sjuksköterskor som arbetar med dialys. Mer forskning inom området behövs då studier inom ämnet är begränsat.

När tillståndet hos en person med sjukdom försämras kan ett brytpunktssamtal hållas där vårdpersonal redogör och förtydligar hur behandlingsstrategin förändras. Närstående är en viktig och betydelsefull deltagare i livets slut både för personen med sjukdom och får vårdpersonalen. Detta då de närstående kan vara delaktiga inom omvårdnaden samt tillhandahålla stöd till personen med sjukdom. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta vid ett brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slut. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i två databaser där 14 studier valdes ut efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas innehåll analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna rädsla och ovilja för att prata om döden; att behöva tydlig information och tid för att förbereda sig; att få uttrycka sina känslor och vara delaktig i beslut kändes betydelsefullt; att under mötet komma till insikt och acceptera döden; att förmedla hopp och vilja den sjuke väl. Slutsatser av studien blev att närstående kan uppleva situationen som skrämmande, kaosartad, chockerande men även som en lättnad och att döden var väntad. Det är därför av vikt att som vårdpersonal ha förståelse för hur närstående upplever brytpunktssamtalet och ge dem utrymme till delaktighet vid brytpunktssamtalet för sina tankar, frågor och åsikter.

Bakgrund: Hot och våld är något som ökar inom sjukvården. Sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden och det patientnära arbetet sätter sjuksköterskan i en mer utsatt position. I Sverige är det den somatiska vården som har flest anställda inom hälso- och sjukvården, trots detta saknas det kunskap och utbildning för att möta hot och våld. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed vilket resulterade i tio artiklar. Artiklarna har granskats med Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Resultat:Sjuksköterskor erfor verbala hot och fysiskt våld från patienter. Att utsättas för hot och våld ledde till känslor av rädsla, otrygghet, frustration samt att inte bli respekterad. Hot och våld ansågs även vara en del av arbetet. Det fanns situationer där hot och våld hade en ökad acceptans men ibland gav det en negativ inställning till yrkesrollen och gjorde att omvårdnadsåtgärder omprioriterades. Sjuksköterskorna erfor även att det saknades stöd från organisation och rättssystem. Diskussion: Studiens fynd visade att verbala hot och fysiskt våld ledde till negativa konsekvenser i form av rädsla och otrygghet. Sjuksköterskorna ansåg att hot och våld var en del av arbetet som ledde till att yrkesrollen påverkades och förändrades. För ett förebyggande arbete kan organisationen med fördel använda RRR-modellen som står för Relationen, Ryggsäcken och Ramen. Ett förebyggande arbete kan ses positivt utifrån både sjuksköterske-, patient-, organisation- och samhällsperspektiv.