Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i enligt med de fyra teman som framkom i analysen. Miljö som visat sig spela stor roll för den stickrädda patienten och om sjuksköterskan kan skapa en mindre klinisk miljö samt dölja nålar och dylikt så hjälper det patienten att klara sin rädsla bättre. Tid som ges till patienter som känner rädsla och obehag inför vaccinationer, blodprovstagning eller dylikt, har visat sig lugna stickrädslan. Likaså sjuksköterskans förmåga att göra proceduren kort om så önskas, uppskattas utav patienten. Distraktion har visat sig som en mycket bra metod att omhänderta stickrädda patienter och kan ske i form utav samtal, andningstekniker, ordspel eller pussel. Bli tagen på allvar är ofta avgörande om patienten upplever vården som god och en förutsättning för att en stickrädd patient vid ett senare tillfälle skall förlita sig på sjukvården och söka sig dit om behov finns. Slutsats: Det finns vetenskapligt bevisade omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig utav för att lindra lidandet hos patienter med stickrädsla. Klinisk betydelse: Ett stort problem hos vårdpersonal är kunskapsbrist om att stickrädsla förekommer hos vuxna. Därför hoppas författarna att genom att belysa ämnet inom sjukvården, skall även vuxna få likvärdigt omhändertagande för sin stickrädsla som barn har tillgång till. / Background: Approximately 10% of the world population suffers from some kind of needle fear. Vaccinations and blood sampling is common in today's modern health care and patients with needle fear may therefore avoid medical care which in turn could have a negative impact on their health. The nurse can alleviate suffering caused on the individual through proven knowledge of needle fear. Aim: To illustrate different nursing practices that can be used to relieve patients suffering from needle fear. Method: Literature review. Result: The results are reported under four themes. The Environment is shown to play a major role for the needle fear patient. The nurse can create a less clinical setting and hide needles, which have shown to help the patient cope with their fears better. The Time given to patients who feel fear and discomfort with vaccinations, blood tests or similar, have been shown to calm the needle fear. Likewise, the nurse's ability to make the process short, if desired, is appreciated by the patient. Distraction has been proven as a very good method to take care of needle fear patients and good examples are conversations, breathing techniques, word games or puzzles. Being taken seriously is often important to give a needle fear patient a good care experience and has also shown to be crucial as to whether the needle patient at a later date would rely on medical services and seek help or not. Conclusion: There are nursing care methods, which have been scientifically proven, that nurse can use to alleviate the suffering from patients with needle fear. Clinical significance: A major problem within the health profession is a lack of knowledge that needle fear occurs among adults. Therefore, the authors hope that by highlighting the topic in health care, adults should receive the same considerate needle fear care as children have access to today.

<p>IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT.</p><p>Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gå till. Det visade sig att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på hur det bör ske, dock kompletterar de varandra en del. Den största skillnaden var att inte alla i praktiken håller med om att det är vitalt att ha en IT-strategi.</p>

Kognitiv Beteende terapi (KBT) är en sammansättning av två behandlingsformer; kognitiv terapi och beteendeterapi. Sammansättningen av dessa två började forskas kring på 1960-talet för att skapa en bättre behandling för individer med depression. De senaste åren har KBT dominerat psykoterapiforskningen och mycket av forskningen är gjord på metoderna i behandling av depression, men även ångest. Behandlingsmetoden har utvecklats och fått nya förgreningar, bland annat Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Vi ville jämföra de två behandlingsmetoderna i behandlingen av ångest och depression genom att göra en litteraturöversikt på redan existerande forskning. Vi har haft en hermeneutisk ansats under vårt arbete, där våra tolkningar och fördomar leder oss genom arbetets gång. Resultatet visar på att de båda metoderna är effektiva och långsiktiga i behandlingen av ångest och depression. IKBT har en större samhällsnytta än konventionell KBT då fler kan få tillgång till behandlingen men en nackdel är att den internetbaserade metoden inte ännu är verksam för de tyngre diagnoserna. IKBT visar sig vara ett bra komplement till KBT och det behöver implementeras mer i vården för att möjliggöra att fler får behandling, men även för att det ger terapeuten mer tid att fokusera på de individerna med svårare problematik.

Background: Research shows that the oral health of elders, mouth care and experience of well-being in interaction with oral health, are not prioritized high enough. As elders may have worsened physiology, they may be dependant on caregivers to provide care for their oral health. It’s a major responsibility for the nurse to know the importance of oral health for the elders experience of well-being in order to promote health. Purpose: To describe the elders experience of the importance of oral health for the well-being. Method: Qualitative, systematic literature study with descriptive synthesis. Results: The results showed two themes and four subthemes. The first theme was; the interaction between the oral health and quality of life. Second theme was; the interaction between the oral health and the social life. The first theme is followed by; the importance of self-care for well-being and decreased health if the functions of the mouth were failing. The last theme is followed by: social constraints with an unkempt mouth, as enhanced self-esteem with a well-cared mouth. Conclusion: The elders experienced that a well kempt mouth and good oral health promoted the well-being. The self-care of the mouth was experienced as significant for quality of life. Though it could be difficult to take care of the oral health unaided, due to old age or disease. An insufficient oral health could cause social constraints, lowered self-esteem, discomfort and inferior quality of life. Keywords: Literature study, elderly people, mouth care, oral health, quality of life, well-being.

Bakgrund: Kommunikation och bemötande är en stor del i omvårdnadsarbetet. En sjuksköterska förväntas kunna kommunicera både verbalt och icke-verbalt. Patienter upplever smärta på olika sätt och smärtbehandlingen individualiseras utifrån smärtorsak. Syfte: Att belysa vilken betydelse sjuksköterskans kommunikation och bemötande har i omvårdnaden för patienter med smärta. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Materialet är kritiskt granskat, analyserat och sammanställt. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudrubriker; kommunikation, bemötande och smärta samt fem underrubriker; dilemman för sjuksköterskor, empati, kommunikationsstrategier, betydelsen av god kommunikation och smärtbedömning och smärthantering. Det sätt sjuksköterskan kommunicerade och bemötte patienten på hade betydelse för patientens smärtupplevelse. Bristande kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna kunde leda till felbedömning av smärtan och patientens allmäntillstånd. Diskussion: En god och öppen kommunikation bidrog till positivare upplevelser och kunde leda till minskad smärta för patienten. Det var sjuksköterskans uppgift att få patienterna involverade i behandlingen då kunde en effektiv smärtkontroll uppnås. Slutsats: Kommunikation och bemötande har stor betydelse för hur patienter med smärta upplever sin vårdsituation. Det behövs mer utbildning och forskning för att få en ökad förståelse för patienter med smärta. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Vårdskador innebär ett stort lidande och var tionde patient som får vård drabbas av vårdskada. Genom att ta del av patienters upplevelser kan hälso- och sjukvården få hjälp med att identifiera risker till vårdskador i arbetet med att förhindra uppkomst till dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskador. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att fungerande kommunikation,information och bemötande är viktigt; Att komplikationer skapar obehagoch begränsar vardagen; Att känna oro och rädsla över att inte ha kontroll;Att få ekonomiska problem som förändrar livet och Att påverkas negativt av personalens kompetens och ansvarstagande. I resultatet framkom att patienter upplevde att livet förändrades på många olika sätt efter att ha drabbats av vårdskada. De försämrades i sina grundsjukdomar, fysiska och ekonomiska problem uppstod, relationer till närstående påverkades, vardagen blev begränsad och det psykiska måendet försämrades. De upplevde även bristfällig kommunikation och dåligt bemötande från hälso- och sjukvården. Vårdskador påverkar livet i helhet för många patienter och gör det svårt för dem att förlika sig med det som hänt och gå vidare med sina liv. De behöver känna sig delaktiga i sin egen vård samtidigt som de behöver få stöd och förståelse från vårdpersonal för att kunna hantera upplevelsen av att drabbas av vårdskada.

Substansbrukssyndrom är vanligt förekommande i hela samhället och patienter med substansbrukssyndrom möter sjuksköterskan inom både öppen- och slutenvården. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter med substansbrukssyndrom. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 7 vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades, vilket resulterade i tre huvudkategorier; Att stöd, förståelse och delaktighet främjar återhämtning, att bristande kunskap, misstro och brist på tillit är hinder för att bedriva en god vård samt att inse att drogen är både patientens bästa vän och värsta fiende. Resultatet visade att faktorer som medkänsla och förståelse hos sjuksköterskan är resurser för att bedriva en god vård som främjar patientens återhämtning. Resultatet visade även att sjuksköterskor upplever ett behov av mer kunskap och erfarenhet gällande substansbrukssyndrom för att överkomma hinder i vården. Sjuksköterskor påverkades av mötet med patienter med substansbrukssyndrom då detta är en komplex sjukdom med många sidor. I relationen mellan sjuksköterska och patient finns omvårdnadens kärna och relationen behöver därför ses som det centrala och grundläggande för att främja en god vård. Genom större kunskap om substansbrukssyndrom och en medvetenhet i form av reflektion av det egna förhållningssättet i relation till patienten kan vården förbättras.

Att vårda patienter i hemmet kan innebära utmaningar då det är svårare att anpassa arbetsmiljön. Detta har stor betydelse för hälso- och sjukvården då arbetsmiljön påverkar både sjuksköterskors hälsa, omvårdnadsarbetet, patienters upplevelse av vården och patientsäkerheten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön i hemsjukvården. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaser som, efter kvalitetsgranskning, resulterade i nio vetenskapliga artiklar som gick vidare till analysen. Artiklarna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ledarskap och organisation har stor betydelse, Att utsättas för risker och faror, Att prioritera patientens behov framför den egna hälsan, Att arbeta i en miljö som inte är optimal. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på stöd, oro för den egna hälsan samt att arbetsmiljön i hemsjukvården var både riskfylld och ej optimal att bedriva vård i. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver mer stöd från sina arbetsgivare samt mer tid och resurser. Arbetsmiljön hindrar även sjuksköterskor i hemsjukvården från att arbeta effektivt.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en livsomvälvande händelse som kan ge kroniska men och inverka på hela livssituationen. Sjukdomen kan även ha betydelse för hur de drabbade väljer att leva sitt dagliga liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson (2016). Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i sju kategorier; att leva med förändrad kropp och sinne, att leva med begränsningar i dagliga aktiviteter, att roller och relationer förändras, att sakna tillräcklig information och kunskap, att behöva andra människor som stöd, att behöva ta ställning till livsstilsförändringar, att tvingas omvärdera livet efter en livshotande händelse. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att finnas som stöd och resurs i dagliga livet efter en hjärtinfarkt, för att ge de drabbade de bästa förutsättningarna för att kunna anpassa sig till sin nya livssituation. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer upplever att det dagliga livet påverkas efter en hjärtinfarkt.

I dag rapporteras det ofta i nyhetsmedierna om överbeläggningar och stress på akutmottagningar runt om i landet. Akutmottagningen är en arbetsplats som skiljer sig från andra. Sjuksköterskorna där har en särskild press på sig, då det ibland kan handla om liv och död i akuta situationer genom olycksfall och akut sjukdom. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning, med hjälp av två frågeställningar: vilka faktorer leder till stress och vilka konsekvenser av stress beskrivs?Datainsamlingen utfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Pubmed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en granskningsmall och 10 artiklar togs vidare till analysen. Litteraturstudien utfördes som en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att faktorer som leder till stress är hög arbetsbelastning och dåligt anpassad arbetsmiljö, oförståelse och aggressivitet från vårdsökande samt bristande stöd från ledning och organisation. Konsekvenser av stress beskrevs som att känna obalans och drabbas av fysiska och psykiska symptom, att privatlivet påverkas och sjuksköterskan överväger byta arbete samt att stressen påverkar patientsäkerheten och omvårdnaden. Resultatet visade ett behov av stöttande åtgärder. Dessa stödåtgärder bör innefatta interventioner för att stärka befintlig personal, skapa en bättre arbetsmiljö, skapa goda grunder för en hållbar personalförsörjning och verka för hög patientsäkerhet och en god omvårdnad. Vidare behövs en tydligare anknytning mellan beslutsfattare och sjuksköterskorna. Detta för att lättare kunna fatta beslut som är anpassade och givande för den kliniska verksamheten.