Bakgrund: Idag lever cirka 130000 - 150000 människor med en demensdiagnos. På grund av brist på resurser vad gäller vårdplatser och personal så sker mycket av den långsiktiga vården i hemmet och vårdbördan för familjen ökar. För att kunna ge stöd och stärka anhörigvårdare i deras hälsa finns ett behov av att veta vilka upplevelser de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vårda en anhörig med demens. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ett inifrån perspektiv. Sökning genomfördes i två olika databaser och tio artiklar som svarade mot syftet valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades. En kvalitativ manifest induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Efter dataanalysen framträdde fem kategorier: Att livssituationen förändras, Att pendla mellan oro och förtvivlan, Att egen tid och stöd behövs för att orka, Att ha behov av kunskap och information, Att hitta nya sätt att leva tillsammans. Slutsats: Livet blir påverkat och det sker en transition. Genom utbildning kan hanterbarheten öka. Det är viktigt att sjukvården ger stöd för att underlätta situationen

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett av de vanligaste folkhälsoproblemen iSverige. I dagens hjärtsjukvård finns det mest forskning på männen och de får därför oftastmer specialiserade behandlingar och bättre uppföljning efteråt. Kvinnor har mer diffusasymtom än män och upplevelserna av sjukdomen kan därför skilja sig markant. Dåsjukdomen oftast ses som mansdominerad så kommer kvinnan i skymundan. Somsjuksköterska är det därför viktigt att vara införstådd i symtomen hos kvinnor och ta del avderas upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Elva artiklar analyserades med Elo &Kygnäs manifesta innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: I analysen kom det fram två stycken huvudkategorier som var förnekelse avsymtomen och delades in i två subkategorier: förminskning av symtomen och coping för attklara av vardagslivet. Misstanke om symtomens allvarlighet delades in i två subkategorier:Något är fel och förståelse över symtomens allvarlighet. Kvinnor upplever diffusa symtomsom oftast till en början förnekas eller tolkas som något annat. Detta resulterar i enfördröjning i att söka vård.Slutsats: Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse och kunskap kring vad justkvinnor har för upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt. Vidare krävs också forskningsom ger omvårdnadspersonalen bättre förutsättningar att kunna ge en personcentrerad ochjämlik omvårdnad.

Bakgrund: Multipel skleros är en sjukdom som kan leda till både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Prognosen för sjukdomen är oförutsägbar vilket leder till osäkerhet och rädsla hos de diagnostiserade samt deras närstående för hur framtiden kommer att se ut.. Närstående till personer med Multipel skleros upplever att information och stöttning från vården inte varit tillräcklig då de inte har varit förberedda på de symptom som har uppkommit i samband med sjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Multipel skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av kvalitativ ansats enligt Evans (2002). Resultat: Resultatet visade att personer med Multipel skleros upplevde att när de diagnostiserades skapade okunskap en oro. På grund av den oförutsägbara prognosen var de också oroliga över framtiden. Slutsatser: Personer med Multipel skleros upplevde osäkerhet inför framtiden och avsaknad av information och stöttning från sjuksköterskor. Vidare upplevde de som mest värdefullt när sjuksköterskor gav dem och deras närstående tillräckligt med tid och stöttning för att klara av att hantera sjukdomen. Detta medvetandegör att sjuksköterskor behöver bättre kunskap om sjukdomen och personer med Multipel skleros upplevelser för att kunna ge det stöd som behövs.

Hjärtstopp innebär en stor förändring i livet och medför många frågor och funderingar för de drabbade och de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp ur de drabbades och deras närståendes perspektiv. I analysen ingick nio vetenskapliga studier som analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet av litteraturstudien presenteras sedan i fyra kategorier som skapats utifrån analysen; Den första tiden är svår, Upplevelser av vården, Kroppen och sinnet begränsar, samt Händelsen väcker existentiella frågor. I resultatet framkom att sociala relationer och mötet med vården var av stor betydelse för känslor och upplevelser av tiden efter hjärtstoppet. Det framkom också att de drabbade efter hjärtstoppet fick fysiska och kognitiva svårigheter och de svåraste att acceptera var minnessvårigheterna. Hjärtstoppet väckte också många existentiella frågor, tankar om framtiden och hopp om en god framtid. Ett hjärtstopp påverkar inte bara de som drabbats utan även de närstående påverkas i hög grad, därför kan det också behövas mer forskning på området eftersom det finns begränsat antal vetenskapliga studier inom ämnet. Det framkom även att det finns utvecklingspotential gällande det stöd och informationsunderlag som idag används.

Intensivvård blir allt vanligare då dagens teknik gjort att det är möjligt att behandla svårare tillstånd. Miljön på IVA skiljer sig från en allmän avdelning både vad det gäller personal och medicinsk utrustning. På IVA är det en-till-en vård samt uppkoppling till övervakningsutrustning och på den allmänna avdelningen förväntas patienten vara mer självständig. Denna skillnad i vårdnivå gör att flytten mellan dessa avdelningar kan bli en traumatisk upplevelse. Syftet med denna studie är därför att undersöka patientens upplevelse av att flytta från IVA till en allmän vårdavdelning. Uppsatsen gjordes i form av en litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Axelssons (2008, ss. 173-188) metod. Patienterna upplevde flytten från IVA till allmän avdelning som att färdas mot otrygghet, detta för att de upplevde att allt stöd försvunnit och de var tvungna att lämna IVA. Patienterna beskrev vidare att flytten innebar en ovisshet om framtiden och att det fick de att känna sig som en i mängden, något som bottnade i rädslor för den nya miljön och känslan av att inte bli sedd. Slutligen resulterades allt i att patienterna upplevde flytten som vägen tillbaka till hälsa, den beskrevs som en krävande upplevelse men också ett steg i rätt riktning och en friare miljö.

Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många patienter varje år i Sverige. Det är en allvarlig sjukdom, med ofta plötsligt insjuknande, där konsekvenserna för individen kan vara dramatiska. En majoritet av patienterna är äldre, men det är inte ovanligt att yngre patienter i arbetsför ålder drabbas av stroke. Min misstanke inför det här arbetet var att yngre patienter som drabbas av stroke har andra upplevelser och behov än de äldre patienter som drabbas av stroke. Syftet har därför varit att genom en litteraturstudie med kvalitativ ansats gå igenom aktuell forskning om yngre patienters upplevelser och behov av stöd och information efter en stroke. Åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats. Efter dataanalysen har teman och subteman arbetats fram. Tre huvudteman framstod; upplevelser vid insjuknandet, livet efter en stroke och behov av stöd och information. Under dessa tre huvudteman presenteras subteman för mer detaljerad och strukturerad analys. Aktuell forskning visar att den studerade patientgruppen upplevde bristande information från sjukvården avseende sitt sjukdomstillstånd, riskfaktorer, prognos och förlopp. De upplevde även bristande stöd avseende åldersanpassad vård och rehabilitering samt adekvat uppföljning och stöd efter insjuknanadet. Resultatet visar att insjuknandet är dramatiskt för dessa patienter och väcker många starka känslor. Deras liv och tillvaro förändras plötsligt. Vidare visar resultatet att detta är en patientkategori som inte upplever att de får tillräckligt med stöd och information om sin sjukdom eller situation. Varken sjukvården eller informationen upplevs som individ- eller åldersanpassad. Stora förbättringsmöjligheter finns för både sjukvården och kommunen att bättre informera, stödja och rehabilitera dessa patienter för att ge dem optimala möjligheter att återvända till ett så normalt liv och tillvaro som möjligt.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom har ökat sedan 1970-talet och idag lever 400 000 - 700 000 personer med sjukdomen. År 2020 beräknas sjukdomen vara den tredje största dödsorsaken i världen. Den vanligaste orsaken till att få KOL är tobaksrökning vilket gör att personer ofta skuldbelägger sig över att sjukdomen är självorsakad. Personer som fått KOL kommer att leva med sjukdomen resten av livet. Personer med KOL upplever oftast inte sjukdomen på samma sätt som andra personer då upplevelser är individuella. Sjukdomen upplevs på olika sätt då individuella erfarenheter och kunskaper spelar in i hur väl personerna lyckas leva med sin sjukdom. Eftersom personerna upplever sjukdomen på olika sätt är det viktigt att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design användes där 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes genom användning av Graneheim och Lundmans artikel där de beskriver hur en kvalitativ innehållsanalys går till. Resultat: Det framgick att andningen spelade en central roll i livet. Den försämrade andningen gjorde att personerna inte kunde göra vad de ville och upplevde att den styrde hela livet. Det framkom att personer med sjukdomen upplevde att de inte vet hur framtiden blir och var därför oroliga och rädda för sjukdomsutvecklingen. Personerna upplevde en ensamhet där varken vårdpersonal, vänner eller anhöriga förstod deras situation. En del valde då att isolera sig vilket fick ytterligare följder som till exempel depression. Slutsats: Andningen styr hela personens liv. Eftersom personerna upplevde ensamhet är det viktigt att vårdpersonal informerar anhöriga om sjukdomen då det förekommer okunskaper rörande sjukdomen. Personer upplever att deras identitet förändras och att de är i behov av andra. Det är viktigt att ge dem den hjälp de behöver samtidigt personcentrerad vård tillämpas för att personen ska vara delaktig i sin vård.

En stor negativ påverkan på miljön kommer från livsmedelsproduktionen vilket våra val av proteinkällor har en stor del i. Konsumtionen av kött i världen blir bara större och större och det är en bidragande faktor till att vi lever på resurser utöver jordens kapacitet. Det är därför inte bara av djuretiska skäl som många numera väljer att konsumera vegetariska livsmedel istället för kött – utan även av miljöetiska skäl. I denna litteraturstudie jämförs nötköttsproduktionen med växtbaserade köttsubstitut gjorda av soja, utifrån ett miljömässigt perspektiv med hänsyn till dess proteininnehåll. Sojabönan är viktig för båda proteinkällorna; i nötköttsproduktionen som en stor del i fodret och för substituten som dess huvudingrediens. Sojabönodlingarna har en stor miljöpåverkan dels genom skövling av skog på områden med stor biologisk mångfald samt för användning av bekämpningsmedel i produktionen. Studiens resultat visar på en stor variation inom nötköttsproduktionen beroende på vilket sorts produktionssystem som har använts. Det framkommer också att det krävs mer soja för att producera köttsubstituten per kg protein. Medelvärdet för nötkött ger ett utsläpp på 115,6–285,6 CO2-ekvivalenter per kilo protein samtidigt som substituten genererar 22,4–48,5 CO2-ekvivalenter per kilo protein. Slutsatsen i studien är således att vi konsumenter kan påverka vår miljöbelastning genom våra val av proteinkällor. Dels genom att den stora variationen inom nötköttsproduktionen öppnar för att vi kan minska belastningen genom att välja bättre producerat kött samt genom att välja substitut istället för kött eftersom resultatet visar att dessa har en mindre miljöpåverkan. / One important source of impact on our environment derives from food production, where the choice of protein sources is a major aspect. The amounts of meat that are consumed in the world are increasing and this is one contributing factor for us living on resources beyond the capacity of the earth. Therefore it is not solely due to animal ethic motives that many people today choose vegetarian food instead of meat, but also for environmental reasons. In this literature study beef production and vegetarian meat substitutes containing soy as the main ingredient are compared from an environmental perspective based on the protein content. The soybean plays an important part for both protein sources; in beef production, it is a major component of the forageand for substitutes it is the main ingredient. Soybean cultivation has a major impact on the environment, partly because of deforestation in certain areas with high biodiversity, but also due to the large amount of pesticides used in the cultivation. The result from the study shows a large variation in beef production, depending on what type of production system is applied. It also appears that more soy is required to produce the meat substitutes per kilogram of protein and that the mean value for beef yields 115.6-285.6 CO2-equivalents per kilogram of protein, whereas the substitutes generate only 22.4-48.5 CO2-equivalents per kilogram of protein. The conclusion from this study is that it is possible to affect the amount of personal environmental impact through our choice of protein sources. This is partly due to the existing large variation of beef production alternatives, which allows us to reduce the load by more favourable production of meat for the environment, as well as selecting soy substitutes instead of meat. The results in this study show that the substitutes have the least environmental impact.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas i genomsnitt 55 av 100 000 personer i världen av hjärtstopp utanför sjukhus. Antal överlevande efter hjärtstopp ökar tack vare forskning. Denna patientgrupp kommer i framtiden att bli vanligare inom vården. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga vars uppgift är att syresätta kroppen. Inom några sekunder förlorar personen medvetandet, andningen upphör och efter fem minuter kan syrebristen ge bestående skador. Att överleva hjärtstopp påverkar livet för den överlevande där risk för psykisk och fysisk problematik finns. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att överleva ett hjärtstopp och hur livet påverkas efteråt. Metod: Studien grundades utifrån en kvalitativ metod där 10 vetenskapliga artiklar användes. Analysen utfördes utifrån Evans (2002) metod av en beskrivande syntes. Resultat: Tre teman identifierades. När existensen hotas med subteman; Att vakna upp, Emotionell påverkan och Tankar om döden. Behov av stöd och information med subteman; Vårdgivarnas betydelse och Relationers betydelser. En ny livsvärld tar form med subteman; Sökande efter mening och sammanhang, Livslång behandling och Lära känna kroppen.  Slutsats: Resultatet visade att individer som överlevt hjärtstopp hade ett behov av att bearbeta känslor av händelsen. Studien indikerar även att vården behöver ge dessa patienter mer stöd och information.