Bakgrund : Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som till exempel den strikta diet, begränsat vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla av trötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklar depression som i sin tur leder till låg plasma albumin. Syftet: Att belysa samband mellan stressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadens betydelse för patienter i hemodialysbehandling. Metod: Studie genomfördes som en litteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat baserar på 15 artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ . Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktorer och deras koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression. Diskussion: I diskussion lyfts upp samband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hos patienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression och låg plasma albumin hos patient i HD behandling. Slutsats: Mer forsknings behövs för att sjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera de stressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär.

Abstrakt Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning. Patienterna kunde känna sig undsatta av sjukvården och upplevde bristande stöd i det tidiga skedet av KOL. Det fanns de som inte kunde finna mening med livet i den nya situationen. Dessa faktorer hade en negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Konklusion: Genom den här litteraturstudien har författarna sätt att det fanns ett flertal faktorer som hade en negativ inverkan på patienternas liv. Känslan av samhörighet samt att bli sedd och hörd upplevdes som meningsfullt. Patienterna behövde få hjälp att hantera olika förluster de fått på grund av sjukdomen och finna mening med livet i deras nya situation samt att få stöd för att på så sätt förbättra deras livskvalitet.

Denna studie är en litteraturstudie där kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende på hur beräkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen användes vid Stockholms universitet läsåret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolår. Beskrivna beräkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika beräkningsstrategier. Matrisen bygger på forskning om vilka beräkningsstrategier som elever använder då de utför beräkningar i huvudet. Det är både strategier som eleverna fått lära sig i skolan och strategier som de själva har utvecklat. Studien har även analyserat vilka ord som författarna till den undersökta litteraturen använder för beräkningsstrategi. Resultatet av studien gällande beskrivningar av beräkningsstrategier har analyserats ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Den undersökta litteraturen ger läsaren olika möjligheter att uppfatta en variation av vilka beräkningsstrategier som finns. Studien visar att ingen enskild bok eller artikel ger en fullständig och strukturerad bild av vilka beräkningsstrategier för subtraktion som elever använder. Resultatet av författarnas ordval för beräkningsstrategier sätts i relation till de ordval som samma litteratur uppvisar för situationer inom räknesätten. Studien visar att ordvalen för beräkningsstrategier varierar och överlappar ordvalen för situationer. Resultaten diskuteras i förhållande till vilka möjligheter lärarstuderande ges att erfara strukturer av hur olika beräkningsstrategier kan kategoriseras. Det förs även en diskussion om vad det kan innebära för de studerande att de ord som används för beräkningsstrategier och situationer varierar och sammanfaller. Studien föreslår gemensamma och entydiga termer för såväl begreppet beräkningsstrategi, som för olika beräkningsstrategier samt en tydlig struktur för att kategorisera olika beräkningsstrategier.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som varit känd under mycket lång tid, sjukdomen uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin. Diabetes typ 1 har de senaste åren ökat bland barn. När ett barn insjuknar i diabetes påverkas föräldrarna. Sjukvården har då en viktig roll i att stödja föräldrarna och ge dem information. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier och fem underkategorier framkom i resultatet. De viktigaste fynden som gjordes var att föräldrarna upplevde många känslor i samband med fastställande av diagnos. Föräldrarna anpassade sig till sjukdomen och upplevde att de fick planera mer i vardagen. Stöd och information från sjukvården var viktigt för föräldrarna. Det var en känslomässig tid när barnen blev äldre och själva skulle börja sköta sin sjukdom. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att stöd och information från sjukvården är viktigt för föräldrarna. Med detta som underlag understryker författarna vikten av att sjuksköterskor är i behov av kunskap och förståelse för föräldrarnas upplevelser.

Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod. Resultatet visade att kultur har hälsofrämjande effekter på människan, både fysiskt, psykiskt och socialt. Kultur kan fungera som stressreducerande, ge en känsla av tillhörighet, ett ökat engagemang att integrera sig mer socialt samt verktyg att se omvärlden ifrån ett nytt perspektiv. Detta medför att människan kan hantera sin livssituation bättre. Kultur ses därmed som en lämplig behandling eller komplement till den traditionella vården för alla målgrupper, men i synnerhet för människor med psykisk nedsättning och för individer med fysisk sjukdom eller funktionsnedsättning. / The literaturestudy was to examine culture as a treatment and cultures effect on health. A strategic selection was performed and eight articles were selected from the database Discovery, through the library at the University of Gävle, given the study's purpose. A variety of audience and cultural activity as a treatment were selected. The results showed that culture has positive health effects on humans, both physically and mentally. Culture is stress-reducing, gives a sense of belonging, and a change of mind to see the world from a new perspective. The results also showed that people can manage their lives better and make greater effort to integrate more social. Culture is seen therefore as an appropriate treatment or/ and adjunct to medication for all audiences, especially for people with mental impairments and for individuals with physical illness or disability.

Bakgrund: Höga ljudnivåer på postoperativa avdelningar har visat sig öka utsöndring av stresshormoner hos patienter. Med insikt om hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten postoperativt, kan omvårdnadspersonalen försöka göra den postoperativa vården så angenäm som möjligt. Syfte: Att belysa musikens inverkan på postoperativa avdelningar – ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt. Resultat: Det framkom att musik kan användas som omvårdnadsåtgärd för att minska stress, oro och smärtupplevelse postoperativt. Patienterna upplevde att musik kan bidra till ett ökat välbefinnande och reducera upplevelsen av störande ljud. Konklusion: Omvårdnadspersonalen bör få ökad kunskap om musikens betydelse postoperativt ur ett holistiskt synsätt, då musik är en enkel och kostnadseffektiv omvårdnadsåtgärd. Nyckelord: Postoperativ, musik, omvårdnad, litteraturstudie / Background: High noise levels in postoperative departments has shown to increase secretion of stress hormones in patients. With an awareness of how music as a nursing intervention affects the patient postoperatively, the nursing staff can try to make the post-operative care as pleasant as possible. Aim: To illuminate the effect of music on post-operative departments – from a patient´s perspective. Method: Literature study based on eight scientific articles that was systematic analyzed. Results: It was found that music can be used as a nursing intervention to reduce stress, anxiety and pain perception postoperatively. The patients showed that music can contribute to increased well-being and reduce the perception of noise. Conclusion: Nursing staff should enhance the understanding of the importance of music postoperatively from a holistic approach, where music is a simple and cost effective nursing intervention. Keyword: Postoperative, music, nursing, literature

Fibromyalgi är en komplicerad sjukdom där grundsymtomet är kronisk muskelsmärta. Sjukdomen drabbar främst kvinnor. Orsaken till sjukdomen är ännu okänd och det finns inga metoder för objektiv diagnostik eller botande behandling. Personer med fibromyalgi har länge blivit misstrodda av vårdpersonal vilket många gånger medfört vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys där tio artiklar granskades. Resultatet visar att många personer med fibromyalgi upplevde brist på stöd och bekräftelse från vårdpersonal. Bristen på mätmetoder och synliga symtom medförde misstro från vårdpersonal. Inte sällan ansågs problemen vara psykiska vilket bidrog till att patienterna kände sig förödmjukade. Det rådde stor frustration över vårdpersonalens bristande kunskap om undersökning och behandling. För en majoritet var det betydelsefullt att få en diagnos eftersom det innebar bekräftelse på att sjukdomen existerade. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för hur personer med fibromyalgi upplever mötet med sjukvården.

Den som begått ett brott kan av domstol efter genomgång av en rättspsykiatrisk undersökning dömas till rättspsykiatrisk vård. Komplexiteten i det rättspsykiatriska vårdandet är att patienterna begått brott, lider av en allvarlig psykisk störning samt att vården bedrivs i en säkerhetsanpassad miljö. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vårdarens inställning och attityder kring vården av patienter dömda till rättspsykiatrisk vård. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ analys där två vetenskapliga artiklar samt fyra avhandlingar analyserades. Resultatet visade att vårdarna upplever att de saknar kunskap att utifrån ett säkerhetstänk kunna nå patienterna bakom deras brott och diagnos. Vårdarna upplevde sin yrkesroll som dubbel då de som privatpersoner har starka känslor och attityder gentemot de brott patienterna begått samtidigt som de ska bedriva en god professionell vård med patienten i fokus. Studiens resultat kan tillämpas inom den rättspsykiatriska vården.

Det har påvisats att patienter med akut smärta underbehandlas trots att det är möjligt att ge dem lindring. Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor underbehandlar akut smärta. Granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar gav ett resultat som påvisade att såväl egenskaper hos sjuksköterskan som omgivande faktorer bidrar till underbehandlingen. Okunskap, attityd och val av strategier för smärtbedömning inverkade på resultatet av behandlingen. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter var mycket bristfällig, delvis som en följd av de tidigare nämnda hindren. Organisatoriska hinder fanns i samarbetet vårdpersonalen emellan, tidsbrist, personalbrist och inadekvata läkemedelsordinationer. Slutsatsen görs att sjuksköterskor har otillräckliga kunskaper om smärta och dess verkningar, likaså om läkemedel. Större kunskap kan avhjälpa felaktiga attityder gentemot patienter och öppna upp för en konstruktiv kommunikation. För att kunskaperna ska leda till handling i den dagliga verksamheten krävs dock att all vårdpersonal involveras i förändringsarbetet. Endast genom ett målinriktat samarbete uppstår möjlighet till ett kontinuerligt och varaktigt framåtskridande i omvårdnaden av patienter med akut smärta.

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD) efter förlossningen. PPD påverkar inte bara modern som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med familjer som drabbats av postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts i studien. Tre kvantitativa artiklar har använts och tolv kvalitativa. Resultat: Första mötet mellan sjuksköterskan och kvinnan med PPD har stor betydelse. Mödrarna känner sig trygga och vågar öppna sig mer om de har en bra relation med sjuksköterskan. Mödrarna anser att det är lättare att ta emot råd från en sjuksköterska de har god relation med. Diskussion/Slutsats: God kommunikation, information och kontinuitet bör förbättras i vården. Sjuksköterskorna behöver mer kunskap om PPD för att kunna ge familjerna bästa tänkbara vård. Har sjuksköterskorna god kunskap kommer även relationen med familjen att stärkas.