Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende. Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier och elva underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att yngre personer som insjuknar i stroke ofta hade kvarvarande emotionella och kognitiva skador som påverkade personligheten och som ofta var osynlig för omgivningen. Detta ledde till svårigheter i sociala relationer, känsla av övergivenhet och svårigheter att återgå till arbetet. Familjerelationer och roller liksom arbetsroller och jaget förändrades vilket ledde till känslor av att sakna kontroll och osäkerhet inför framtiden. Slutsats: När vi som sjuksköterskor skall vårda med livsvärlden som ansats, ska vi bejaka patientens levda och komplexa verklighet och på så sätt blir de som insjuknat i stroke och de anhörigas perspektiv naturligt.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur nätmobbning definieras och skiljer sig från den traditionella mobbning som oftast sker på skolgården, samt undersöka vilka konsekvenser nätmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka åtgärdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har använt mig av en litteraturstudie där jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, samt studerat några svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns både samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning samt att vi i Sverige har en hel del åtgärdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nätmobbning. Det visar sig även att det finns åtgärder och åtgärdsprogram som både har positiva och negativa effekter. Konsekvenserna kan bli stora och svåra för både de som utövar mobbning och de som blir mobbade och det är tydligt att vi i skolan behöver en djupare kunskap när det gäller barn och unga på Internet och hur vi bör hantera problematiken som kommer med nätmobbning och kränkningar på nätet.

Purpose: To describe the gender impact on the situation of women at the onset of myocardial infarction and describe why women wait to contact medical caregivers when showing symptoms of myocardial infarction. Method: Literature review with a descriptive design. Articles was retrieved from PudMed and Cinahl. Findings: Women are affected more than men of the so-called atypical symptoms of a heart attack. This means that they can not always relate the symptoms to a heart attack. In some cases, female patients have had an ongoing heart attack without knowing it. In addition to the diffuse symptom picture can also gender, women's social role and status have a major impact on the decision to seek care. The fear of disturbing, denial and not to be taken seriously, plays a major role. Women find it difficult to put their own needs first. Conclusion: The authors of this study believe that more information is needed to reach out to the public continuously for women to recognize atypical symptoms of heart attack. Keywords: Atypical Symptoms, Literature review, women / Syfte: Syftet med studien var att beskriva genus inverkan på kvinnors situation vid insjuknande av hjärtinfarkt och beskriva varför kvinnor väntar med att söka sjukvård vid symtom på hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie i beskrivande design. Artiklarna söktes fram i databasarna Pubmed och Cinahl. Resultat: Kvinnor drabbas oftare än män av så kallade atypiska symtom vid en hjärtinfarkt. Detta gör att de inte alltid kan relatera symtomen till en hjärtinfarkt. I vissa fall så har kvinnliga patienter haft en pågående hjärtinfarkt utan att veta om det. Förutom den diffusa symtombildens så kan även genus, kvinnans sociala roll och status ha en stor inverkan på beslutet att söka vård. Rädslan för att störa, förnekelse och att inte bli tagen på allvar spelar stor roll. Kvinnor har svårt att sätta sina egna behov förts utan tänker i första hand på hemmet och familjen. Slutsats: Författarna till denna studie anser att mer information behövs nå ut till allmänheten kontinuerligt för att kvinnor ska känna igen atypiska symtom på hjärtinfarkt. Nyckelord: Atypiska symtom, Litteraturstudie, kvinnor

Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats. Den här systematiska litteraturstudien syftar därför till att belysa det faktum att naturkunskapsundervisningen är i behov av en förändring för att vända den här negativa trenden. Studien syftar även att undersöka hur naturkunskapsundervisningen kan utvecklas genom en relativt ny undervisningsmetod. Denna undervisningsmetod lyfter sociovetenskapliga frågor där eleverna får utreda aktuella händelser eller problem genom att angripa det inte bara naturvetenskapligt utan även bland annat etiskt och socialt. Flera forskningsresultat visar att detta är ett arbetssätt som ger positiva effekter på elevers förståelse och engagemang i ämnet. Ytterligare forskning behövs inom ämnet, särskilt med fokus på grundskolan, för att anpassa arbetsmetoden för alla åldrar.

De patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) har svikt i ett eller ofta flera organ och deras vitalparametrar övervakas noggrant dygnet runt med specialistutbildad personal som hela tiden finns hos patienten. I samband med att intensivvården skall avvecklas och som ett led i att patienten har tillfrisknat planeras för flytt till en lägre vårdnivå som vårdavdelning, vilket innebär en miljö med mindre resurser. Utskrivningsprocessen av intensivvårdspatienten är förknippad med stora risker och måste planeras noggrant för att öka patientsäkerheten och minska lidandet under den fortsatta vården av denna känsliga patientgrupp. Då denna flytt ibland sker oplanerat och för tidigt minskar möjligheterna att förbereda patienten och dess anhöriga samt personalen på vårdavdelning. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan öka patientsäkerheten i samband med att intensivvårdspatienten flyttar till vårdavdelning. Metoden som använts är en litteraturstudie. Resultatet visar att många olika faktorer samspelar för att skapa en framgångsrik utskrivning av intensivvårdspatienten. Viktigt är att alla i teamet runt patienten är delaktiga och blir lyssnade på och att kommunikationen i samband med överrapportering utförs så att viktig information inte förloras. Skillnad i prioriteringar av och kunskap om patientens omvårdnad mellan IVA och vårdavdelning var betydande. Stödfunktioner som mobil intensivvårdsgrupp (MIG) och förbindelsesjuksköterskor är viktiga för att identifiera eventuella försämringar hos patienterna och för att skapa trygghet både för sjuksköterskor, patienter och anhöriga i samband med utskrivning. Att patienterna och anhöriga är välinformerade och väl förberedda på flytten är viktigt. Tillsammans bidrar detta till att patientsäkerheten ökar och att patienterna upplever mindre oro, ångest och känner sig tryggare i samband med byte av vårdnivå. Vilket ökar möjligheterna att tillfriskna och åter ta kontroll över sin kropp.

Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram. Studien visar också att det behövs mer forskning som tittar på effekterna av formativ bedömning i en svensk skolkontext.

Det här är en litteraturstudie som undersöker hur forskningsfältet kring utomhusmatematik ser ut, samt de olika resultat som forskningen kommit fram till. Genom systematiska sökningar har tretton artiklar i sin helhet valts ut för granskning, samt nio artiklar som ej finns tillgängliga i fulltext. Dessa inkluderades för att bidra till en mer komplett beskrivning av karaktären för hela det aktuella forskningsfältet. Resultatet visar framför allt att det finns relativt lite forskning inom området. Endast fem artiklar kunde bedömmas uppfylla kriterierna som vetenskapliga och därmed får dessa stå till grund för att visa vad forskningen för området säger. Dessa artiklar konkluderade att elever spontant upplever utomhusmatematik som roligt, att de lär sig lättare samt får en djupare förståelse för matematiken. En artikel kunde även påvisa att de elever som har utomhusmatematik lär sig mer, än de som endast har traditionell klassrumsundervisning. / The purpose of this literature study is to examine what the research field around outdoor mathematics looks like, as well as present the results, research findings and scientific conclusions. Through systematic searches thirteen articles have been found in their entirety selected for audit, as well as nine articles that are not available in full text - these were included in order to contribute to a more complete description of the nature of the entire current field of research. The results primarily show that relatively little research and scientific studies have been done in the area of outdoor mathematics. Only five articles could meet the criteria as scientific, and therefore these may be considered the basis of presenting what the research in this field says. The articles concluded that students own spontaneous reaction to outdoor math is that it is fun, that they learn the subject of math easier, and that they get a deeper understanding of mathematics as a whole. One article was also able to demonstrate that the students who are subjected to the learning method of outdoor mathematics, learned more than those who only have access to traditional classroom teaching.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien. Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse.

Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner. Förlust av den personliga autonomin och integriteten upplevdes av flera patienter. Personal som missbrukade sin maktposition gjorde att relationen blev sämre. Att bli bemött med respekt och när personalen tog sig tid för samtal var uppskattat upplevelsen blev mer positiv. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade de flesta patienter upplevde tvångsvården som något negativt och att det finns flera brister finns inom tvångsvården. För att kunna ge bättre vård är det viktigt att utbilda vårdpersonalen inom ämnet. Även fortsätt forskning om hur patienter upplever tvångsvård är viktigt för ökad förståelse. / Background: In today’s society many people are suffering from mental illness and every day about 3000 persons are exposed to compulsory treatment in Sweden under the law on compulsory psychiatric treatment or the law on forensic compulsory treatment. Being nursed against their own will can be described as a very difficult experience, where patients’ often loses their autonomy and integrity. Aim: The purpose of this study was to describe patients’ experiences of involuntary inpatient care. Method: In this literature study eight qualitative articles where analyzed using content analysis. The databases used for the article search was: CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: The result shows that the experience of compulsory care provides several different emotions and reactions. Loss of personal autonomy and integrity were experienced by many patients. Staff who abused their position of power made the relationship worse. To be treated with respect and when the staff had time to talk was appreciated and the experience became more positive. Conclusion: The results of the literature study showed that most of the patients experienced compulsory treatment as something negative. In order to provide better care, it’s important to give the medical staff education about the subject. There are also several shortcomings in the compulsory treatment. Although further research on how patients experience involuntary treatment is important for better understanding.