Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. Resultatet identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd. Resultatet visade att dessa kategorier integrerade med varandra och påverkade de närståendes situation. Diskussionen visade att kategorierna påverkade varandra i flera dimensioner. Viktigaste faktorn som påverkade närståendes livssituation var copingstrategier. Slutsatsen visade att samtliga närståendes komplicerade situation kräver en holistisk syn och vård från vårdprofessionen, som bör vidareutvecklas.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många människor. Efter utskrivningen övertar ofta närstående vårdandet, vilket kan påverka de närståendes livssituation och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes situation när de vårdar personer som har drabbats av en stroke, samt deras behov av stöd. Metod: Litteraturstudien innehåller sammanlagt 21 studier inom det valda området och dessa har sedan analyserats. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; upplevelser och stöd, samt i fyra underkategorier; graden av upplevd belastning, rollen som närståendevårdare och deras upplevda livskvalitet, behov av stöd och stöd från sjuksköterskan. Huvudresultatet i litteraturstudien berörde hur närståendevårdare till personer som har drabbats av en stroke upplevde sin livskvalitet, samt det stöd närståendevårdare kände att de var i behov av och stöd som givits till dem. Diskussion/Slutsats: Att se helhetsbilden kring personen som har drabbats av en stroke, vilket inkluderar deras närstående, är viktigt för att se vilket behov som finns efter utskrivningen från sjukhuset. Genom att lyssna på vad närståendevårdarna vill ha för typ av stöd och utveckla detta vidare finns det möjlighet att hjälpa livssituationen för framtidens närståendevårdare.

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här: Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006. Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk. ·Andel uppgifter av undersökande karaktär ·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang. Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker. Beträffande metod har jag kommit fram till att det inte finns någon universalmetod som är bättre än andra utan det finns för och nackdelar med alla metoder som här tas upp

Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi. Metod: Litteraturstudie baserad på 17 vetenskapliga artiklar vars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnorna upplevde emotionella och psykologiska påfrestningar både före och efter ingreppet. Många fick en altererad självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Diskussion: En redan föreliggande psykologisk stress och sårbarhet hos kvinnorna försvårade bearbetningen av upplevelsen kring den profylaktiska mastektomin. Kvinnorna behövde ytterligare stöd, uppföljning och information. Reflektion: En medvetenhet om kvinnors emotionella upplevelser och behov kan bidra till att de i större utsträckning får det stöd och den omvårdnad de behöver.

Bakgrund: Sjuksköterskan skall ge en god omvårdnad till alla som är i behov av vårdoavsett religion, kultur, kön eller ålder. Smärta är en upplevelse som uppfattas olika avvarje individ. Syfte: Studiens syfte var att belysa kulturens betydelse för upplevelsen avsmärta. Metod: En litteraturgranskning genomfördes och artiklarna klassificerades ochkvalitetsbedömdes samt kategoriserades innan de slutligen sammanställdes. Resultat:Sjuksköterskor världen över var överens om att utbildning och kunskap kring andrakulturer är bristfällig i yrkesgruppen och att patienternas upplevelse i sin smärthanteringinte stämde överens med sjuksköterskornas uppfattning. Hur patienten förmedlade sinsmärta berodde inte bara på kultur utan även kön religion och erfarenheter. Trotskommunikationsproblem mellan patient och sjuksköterska samt okunskap fick patienten ide flesta fall en bra och fullgod smärtlindring. Diskussion: Den bristande kunskapen omolika kulturer är något som bör ses över. I ett samhälle där befolkningen flyttar och rör sigmellan länder och gränser är det viktigt med en mångkulturell omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen. Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes. Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes. Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmågan att uppfatta och förebygga hälsorisker och motivera till förändrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att få förståelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgång hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och värderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav två kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser – beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion – kommunikation och relation, stöd. Diskussion: Sjuksköterskan spelar en viktig roll i hanteringen av överviktiga och feta patienter och bemötandet de får är en avgörande faktor för viktnedgången. Slutsats: Då övervikt och fetma utvecklats till en global epidemi finns i dag ett stort behov av att hälso- och sjukvården arbetar förebyggande mot övervikt och fetma.

Abstrakt   Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie. 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2001-2011 som granskats och analyserats. Resultat: Tonåringarna ville inte tala om sina känslor av rädsla att inte bli förstådda. De isolerade sig och hade svårt att fullfölja sina studier samt delta i sociala relationer. När omvårdnaden fungerat upplevdes stor lättnad, men återfallsrädsla bestod. Diskussion: Det var viktigt att vården visade förståelse och att tonåringarna fick tala med någon som de litade på. Konklusion: När kontakt tagits med familj eller vänner sökte tonåringarna professionell omvårdnad. Deprimerade tonåringar kände sig annorlunda, tog sällan själv kontakt med vården och oroade sig för andras reaktioner. Familjen var en viktig del i omvårdnadsprocessen och som omvårdare måste förståelse och respekt ingå för att avhjälpa problematiken.   Nyckelord: depression, familj, litteraturstudie, omvårdnad, relationer, tonåringar, upplevelser / Abstract   Background: Depression is one of the most common causes of mental affliction and adolescents are largely affected. Depression leads to anxiety, isolation and often self-harming behavior. Adolescents seldom seek help. More research on adolescents is needed. Aim: To elucidate adolescent’s experiences of depression from a family perspective. Method: Systematic review containing 15 peer-reviewed articles published between 2001-2011 that have been analyzed and reviewed. Results: The adolescents did not want to talk about their feelings, of fear that others would not understand. They became isolated and had no will to do homework or partake in social relationships. When contact had been taken with family or friends, the adolescents tended to seek professional care. When the nursing worked, feelings of great relief occurred, but fear of relapse remained. Discussion: It was important that the care showed that they understood the disease and it was essential that the adolescents had someone to talk to that they could trust. Conclusion: Depressed adolescents experienced themselves as being different, seldom contacted with the healthcare and worried about how others would react to their feelings. The family was an important part in the nursing process. Also understanding and respect must be included to remedy the problem.   Keywords: adolescents, depression, experiences, family, nursing, relations, systematic review