No description available.

Runt patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning finns oftast en familj som även de berörs och drabbas av den situation patienten befinner sig i. Genom att få vara involverad och delaktig i omvårdnaden kan situationen bli mer hanterbar för familjen runt patienten. Forskare lyfter fram att kunskapen om familjers praktiska deltagande i patientnära omvårdnad är begränsad. För att kunna ge bättre stöd till familjer behövs en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskorna kring detta. Syftet med studien var att granska och sammanställa forskningsresultat om upplevelser och erfarenheter familjer och sjuksköterskor har om familjers praktiska deltagande i den patientnära omvårdnaden inom intensivvården. Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie med en integrativ analys av inkluderade artiklar. Resultatet redovisar tre huvudkategorier. Det naturliga i att vårda en familjemedlem, Att vilja skydda och Rädsla och osäkerhet. Analysen visar att praktiskt få vårda sin familjemedlem är en naturlig handling för många familjer. Dock finns flera skäl till att familjer inte deltar, det kan bero på miljön, familjens tro kring vad som är patientens önskan, allt för avancerade moment, osäkerhet och sjuksköterskornas attityd. Några slutsatser som kunnat dras är att som familj få möjligheten att delta praktiskt i omvårdnaden upplevs som något naturligt och bör uppmuntras. Intensivvårdssjuksköterskor har en nyckelroll i att bjuda in och uppmuntra familjerna att delta i omvårdnaden.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande problem som kan komma att påverka den patientnära vården. Sjuksköterskan har ett stort ansvar gällande patienterna, och en ökad arbetsbelastning äventyrar därmed patientsäkerheten och kan leda till förödande konsekvenser för patienterna. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka den patientnära vården.     Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och utgick från elva kvalitativa artiklar. Artiklarna samlades in under våren 2020 via databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell för allmänna litteraturöversikter. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som tydligt poängterade hur den patientnära vården påverkades: Bristande teamarbete, Otillräcklig närvaro, Bristande vårdkvalité. Slutsats: Det råder inga tvivel om att patienterna påverkas negativt av den arbetsrelaterade stressen. Konsekvenserna resulterade i att patientvården ofta uteblev och att patienternas säkerhet äventyrades. Studiens fynd visade att arbetsrelaterad stress medförde ett lidande hos patienter och sjuksköterskor. Det är viktigt att problemet belyses för att båda parternas hälsa ska upprätthållas och således resultera i en patientsäker vård.

Bakgrund: Patientnära rond är ett teamarbete mellan framförallt patient, sjuksköterska och läkare. Ett bra samarbete förbättrar relationen dem emellan. Dessutom har en framgångsrik rond mellan patient och sjukvårdspersonal stor betydelse för att patienten ska kunna få en säker och personcentrerad vård. Därför är det viktigt att få en djupare förståelse för hur patienter och sjukvårdpersonal upplever patientnära rond samt för betydelsen av teamarbetet vid patientnära rond. Syfte: Att belysa vilka effekter patientnära rond har på vårdteam samt att undersöka upplevelsen av patientnära rond utifrån perspektiven från både patienter och sjukvårdspersonal (sjuksköterskor, läkare och medicinstudenter). Metod: En litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, Cochrane Library, Cinahl, SBU och SveMed. Resultat: Resultatet av denna studie indikerar att både patienter och sjukvårdspersonal upplever en ökad tillfredsställelse vid patientnära rond. Vidare visar resultatet att patientnära rond bidrar till att sjukvårdpersonal kan ge patienter en proaktiv omvårdnad, att samarbetet sjukvårdpersonal emellan blir mer effektivt och att patientnära rond gynnar medicinstudenters utveckling samt ökar studenters tillfredsställelse med sin utbildning. En utmaning som sjuksköterskor upplever i samband med patientnära rond är tidsbegränsning – framför allt upplever de att det tar tid för sjuksköterskor och läkare att synkronisera och koordinera mötet mellan patient och vårdpersonal samt att tid för dokumentation är bristande. Läkare upplever dessutom att deras autonomi minskas i samband med patientnära rond. Slutsats: Överlag kan patientnära rond vara ett effektivt sätt att främja personcentrerad vård. Patientnära rond har en positiv inverkan på teamarbete sjukvårdpersonal emellan samt bidrar till ökad tillfredsställelse hos både patienter och sjukvårdspersonal. Det finns dock behov av ytterligare forskning om patienters upplevelse av patientnära rond och vilka specifika åtgärder som kan vidtas för att sjukvårdpersonalen ska kunna samarbeta på ett mer effektivt sätt. / Background: The ward round is a team collaboration mainly between patient, nurse and physician. A good collaboration enhances the relationship between them. In addition, a successful round between the patient and the medical personnel is of great significance for the patient to have a safe and person-centered care. Therefore it is important to gain a deeper understanding of how patients and medical staff experience ward rounds, as well as of the importance of team work during the ward rounds. Aim: To shed light upon the effects of ward rounding on healthcare teams and to explore the experience of ward rounds from the perspectives of both patients and medical staff (nurses, physicians and medical students). Method: A literature study based on 14 scientific articles. Databases used in the study were PubMed, Cochrane Library, CINAHL, SBU and SveMed. Results: The results of this study indicate that both patients and medical personnel experience an increased satisfaction during ward rounds. Furthermore, the results show that ward rounds contribute in making medical personnel provide a proactive care to their patients, that cooperation between medical staff becomes more efficient, and that ward rounding benefits medical students’ development and increases students’ satisfaction with their education. A challenge that nurses experience during ward rounds is time limitation – mainly they experience that it takes time for nurses and physicians to synchronize and coordinate the meeting between patient and medical personnel, and also that the time for documentation is inadequate. Physicians also experience that their autonomy is reduced in relation to ward rounds. Conclusion: Overall, ward rounding can be an effective way to promote person-centered care. Ward rounds have a positive impact on teamwork between medical personnel and contribute to increased satisfaction among both patients and medical staff. However, there is need for further research on patients' perception of ward rounding and which specific measures that can be taken for the medical staff to be able to collaborate more efficiently.

Syftet med studien är att analysera personalens upplevelser av en patientnära e-hälsotjänst med hjälp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hänsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville närmare undersöka vilka faktorer som påverkar personalens användning av e-hälsotjänsten, hur e-tjänsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hälsotjänsten har påverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vårdgivare och patient. Hälsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för både personal och patient är ett aktuellt område och det är relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hälsotjänsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hälso- och sjukvård påverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med blandad metod som innebär att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkätundersökning. Resultatet visade att personalen upplever Min hälsoplan som ett värdefullt bidrag till vårdprocessen framförallt ur patientperspektiv. Områden som upplevs begränsa användandet är av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera områden påverkar varandra när det kommer till upplevelse och användning av e-hälsotjänster i vården och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hänsyn till hur interaktion mellan aktörerna påverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hälsoplan. Studien lyfter vikten av att se e-hälsa och tjänster inom området ur ett sociotekniskt perspektiv. Att införande av Min hälsoplan påverkar och inverkar på processer som inte alltid är tydliga men som ouppmärkta kan orsaka störningar och/eller slöseri. Slutsatserna visar att personalen är positivt inställda när det gäller patientnära e-tjänsters inverkan på vårdrelationen men att alla områden måste fungera för att upplevelsen ska stimulera till användning. Planering i införandefasen och sedan vidareutveckling spelar en viktig roll för användning av e-hälsotjänster då patientnära e-tjänster är komplext och berör flera områden och att alla områden måste beaktas för att få en positiv upplevelse.

Läkemedel med vitamin K-antagonister (VKA) har länge använts som profylax och behandling av tromboembolism. Med det smala terapeutiska fönstret och risken för allvarliga biverkningar behöver patienter med VKA-läkemedel regelbunden övervakning via blodanalysen protrombinkomplex internationell normaliserad kvot (PK-INR) för en eventuell dosjustering. I denna studie utvärderades det patientnära LumiraDx INR-testet, för analys av PK-INR, på LumiraDx instrumentet V5D. Studien utfördes på begäran av avdelningen för Klinisk Kemi, Blekingesjukhuset, Karlskrona som önskade en utvärdering av ett patientnära analysinstrument (PNA-instrument) för multipla typer av analyser, däribland PK-INR. Syftet var att undersöka om testet genererade likvärdiga analysresultat som referensmetoden på laboratorieinstrumentet STA R Max®. Detta utvärderades genom att undersöka metodernas korrelation och eventuell bias hos LumiraDx INR-testet. Dessutom undersöktes imprecisionen hos LumiraDx INR-testet samt om likvärdiga analysresultat genererades vid olika lot-nummer av LumiraDx INR-testkort, innehållandes reagens. I diskussionsdelen av rapporten utvärderas även användarvänligheten hos LumiraDx instrumentet V5D. Parade prover (n = 40) analyserades av kapillärt helblod på kandidatinstrumentet respektive venös citratplasma på referensinstrumentet. Med Pearsons korrelationskoefficient (r) på 0,98 uppvisades en god korrelation mellan metoderna. Med en bias på – 0,04 INR inom intervallet 2,0–4,5 INR bedömdes kandidatmetoden inte uppvisa någon betydande systematisk avvikelse. Imprecisionen bedömdes utifrån fem mätningar, upprepat under fem dagar, av LumiraDx INR-kvalitetskontroller nivå 1 respektive 2. Med ett CV% på 2,73 respektive 2,62 bedömdes imprecisionen som godtagbar. Variationen mellan två olika lot-nummer av LumiraDx-INR-testkort undersöktes genom analys av parade kapillära helblodsprover (n = 9) och med en differens på maximalt 0,2 INR bedömdes analysresultaten som likvärdiga. Även användarvänligheten bedömdes som tillfredställande. Eftersom provmaterialen som ingick i metodjämförelsen endast sträckte sig mellan 0,9–3,8 INR kan dock inga slutsatser dras gällande prestandan utanför detta intervall. Förslag till fortsatta studier är att inkludera provmaterial över hela kandidatinstrumentets mätintervall (0,8–7,5 INR). Utifrån denna studies resultat är dock LumiraDx INR-testet lämplig för kliniskt bruk.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnära omvårdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnära tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jämförelse med opublicerad data från 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 på samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnära tid 2011 visade sig ha minskat i jämförelse med 2007, även tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat något. Vid en summering av annat administrativt arbete sågs en ökning från 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden. Den största ökningen sågs i kategorierna rapport med 3,5 % följt av telefon med 2,8 % samt övrig administration med 2,1 %. Slutsats: Trenden för minskad patientnära tid håller i sig trots målsättningen att skapa utrymme för de omvårdnadsåtgärder som krävs för att tillgodose patientens behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Trots att sjuksköterskorna 2011 hade en totalt längre genomsnittlig arbetstid än sjuksköterskorna 2007 så hade tiden för kategorin övrigt minskat drastiskt, vilket kan tolkas som att arbetsbelastningen på avdelningen har ökat sedan observationerna 2007. Den minskade tiden för övrigt ansågs bero på ökad tid för annat administrativt arbete och hade tyvärr inte kommit patienterna till godo i form av ökad patientnära tid. / Background: Recent research suggests that nurses̕ time spent on administrative tasks is increasing and the time allocated to direct patient care is decreasing. Objective: To investigate nurses̕ patient-time, time set aside for documentation and other administrative work in comparison with unpublished data from 2007. Method: Eight structured observations with quantitative research approach were conducted in 2011, in the same orthopaedic department and with the same methodology as in the observations in 2007. Results: Nurses’ patient-time in 2011 was found to have decreased in comparison to the figures of 2007. Time for documentation of patient records had also fallen slightly. A summary of ‘other administrative work’ showed an increase from 49,9 % of the total working time in 2007 to 59,8 % in 2011. The largest increases were found in the following categories; ‘reports’ with 3,5 %, followed by ‘telephone’ with 2,8 % and ‘other administration’ with 2,1 %. Conclusion: The ongoing trend of reduced patient-related time is unfortunate, especially since one major objective of today’s care is to create space to meet the needs of the patient from a holistic perspective. Although, the nurses in 2011 had longer work hours in average compared to the nurses in 2007, the time for the category ‘other’ had declined dramatically. This can be interpreted as an increase of workload in the department since the observations in 2007. The reduced time for the ‘other’ category was attributed to the increased time for ‘other administrative work’, and had unfortunately not been passed on to the patients in the form of increased patient-focused time.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära. Flera studier visar att sjuksköterskan använder största delen av tiden på uppgifter som inte är i direkt kontakt med patienten. För att öka vårdkvaliteten arbetas det idag på flera sjukhus i Sverige med utgångspunkt i modellen patientnärmre vård. Huvudmålet är att den enskilda patientens behov sätts i centrum samt att sjuksköterskan med sin omvårdnadskompetens får mer tid tillsammans med patienten. Studiens syfte är att kartlägga hur sjuksköterskans tid är fördelad under ett arbetspass i relation till patientnära och icke-patientnära vård. Metoden var strukturerade observationer där den tid sjuksköterskan använde på olika arbetsuppgifter mättes. Totalt observerades tio arbetspass, sex dagpass och fyra kvällspass. Av resultatet framgår det att största delen av tiden användes på dokumentation och rapportering. Det framgår även att 72,5 % av tiden användes på icke-patientnära uppgifter och 27,5 % av tiden användes på patientnära arbetsuppgifter. / Grøndal, B & Jönsson, C. Patient focused care. Observations of the nurse daily work. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Work of registered nurses consists of many different tasks which are either indirect or direct care. Many studies indicate that nurses use most of their time on tasks which do not include direct contact with patients. To increase the quality of care many hospitals in Sweden work with the model of patient focused care. The main goal is to focus on the patient’s individual needs and that the nurse with her competence spends more time with the patient. The aim of this study is to map out how nurses’ time during work hours is divided between direct and indirect care. The method was structured observations. The amount of time that the nurse spent on different tasks was measured. In total, ten shifts were observed, six day shifts and four evening shifts. The result shows that most time was spent on documentation and reporting. It even shows that 72.5 % of the time was spent on indirect care and 27.5 % of the time was spent on direct care.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd. En litteraturstudie genomfördes. Studien fann att välbefinnande och livskvalitet ökade genom träning i medveten närvaro för personer i patientnära arbete. Stress, psykisk påfrestning, utbrändhet, ångest och depression minskade i olika utsträckning. Således är träning i medveten närvaro effektivt som stressförebyggande åtgärd för personer i patientnära arbete och borde förslagsvis ingå i dessa professioners utbildning. / In health care professions the work load is often high and the individual degree of control is normally low. Health personnel are constantly making decisions regarding moral and ethical issues. Thus, many health employees are suffering under extensive psychological distress. Effective stress preventive methods for these professions are sought after. The aim of this study was to determine the effects of mindfulness training for persons involved in patient centered care, with focus on stress-related conditions. A literature review was performed. The review found that mindfulness training increases well-being and quality of life for persons involved in patient centered care. A decrease in stress, psychological distress, burnout, anxiety and depression was also evident. Mindfulness has in this study proven to be effective as a stress preventive method for personnel in patient centered care and it can be recommended to be included in the education of these professions.

Bakgrund: Sömn är ett basalt behov och är en viktig faktor för tillväxt, vila och återhämtning. Intensivvårdsmiljön är inte gynnsam för patienternas sömn. Det finns tydliga omvårdnadsinterventioner för att främja sömn men sjuksköterskor upplever det svårt att organisera arbetet för att använda sig av dessa. Medicinforskare internationellt är kritiska till att det inte finns tydliga riktlinjer att ta del av. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor genomfördes. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med underkategorier som beskriver intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet skapades. Dessa huvudkategorier var Betydelsen av gemensamt arbetsssätt, Betydelsen av att skapa trygghet och Betydelsen av omvårdnadsmiljön. Det framkom i intervjuerna att rutiner som görs nattetid upplevs vara störande för sömnen och som sjuksköterskorna visade starkt missnöje till. Betydande för sömnen var ett gemensamt arbetssätt för att nå samma mål. Ett lugnt förhållningssätt och beröring upplevdes lugna patienterna och skapa trygghet så de kunde sova bättre. Intensivvården fokuserar på att rädda liv och miljön är anpassad därefter. Det framkom att det är svårt att tillgodose patienternas enskilda behov när de ligger i flersalar. Slutsats: Det krävs en förändring av rutiner och utveckling av riktlinjer för att öka medvetenhten om sömnens betydelse. Enkelrum skulle kunna underlätta för att skapa en miljö som tar hänsyn till patientens individuella sömnbehov. / Background: Sleep is a basic need and an important factor for growth, rest and recovery. Intensive care environment is not conducive to patients' sleep. There are clear nursing interventions to promote sleep but nurses find it difficult to organize the work in order to use these. Medical Scientists internationally are critical to the lack of clear guidelines to take note of. Objective: The objective was to describe the intensive care nurses experiences of strategies that are important to sleep in the patient-care process. Method: Qualitative design with inductive approach. Ten interviews with intensive care nurses were conducted. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories with subcategories that describe intensive care nurse experiences of strategies in the patient care around sleep were created. These main categories were The importance of a common approach, The importance of creating security and The importance of the nursing environment. It emerged in the interviews that the procedures done at night disrupts sleep which the nurses showed strong dissatisfaction towards. Significant for sleep was a common approach to achieve the same goal. A calm approach and touch proved to reassure patients and provide security so they could sleep better. Intensive care focus on saving lives and the environment is adapted accordingly. It was revealed that it is difficult to meet patient´s individual needs when they are treated in multi people rooms. Conclusion: It requires a change in practices and development of guidelines to increase awareness of sleep. Single rooms could help to create an environment that takes into account the individual patient needs.