Skogsbruksplanen är ett viktigt beslutsverktyg för såväl privata skogsägare som personal hos skogliga företag och organisationer. Syftet med den här studien var att undersöka hur Södra skogsägarna önskar att skogsbruksplanen ska vara utformad i framtiden. Studien genomfördes som en intervjustudie med 12 tjänstemän hos Södra, omfattande yrkesrollerna områdeschef, produktionsledare, skogsvårdsledare, skogsinspektor och skötsel- och miljöledare. Skogsbruksplanen används i olika stor omfattning och i varierande arbetsuppgifter. Information som används mest är virkesförråd och åtgärdsförslag och det finns både styrkor och svagheter med planen. Data om målklass och beståndsareal håller tillräckligt hög kvalité och förslag på nya användningsområden som ansågs intressanta var vägstandard på fastighetens vägar och dikesstatus. Studien visar att det finns både styrkor och svagheter och därmed en utvecklingspotential. För att förbättra kvalitén skulle man kunna använda ny teknik såsom data från laserskanning. Planen bör utformas så att den både är webbaserad och digital och den bör vara användarvänlig både för den skogliga personalen och för skogsägarna.

Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen. De äldre tyckte att serveringen kunde gå annorlunda till och att personalen skulle sitta med vid bordet mer ofta medan personalen tyckte att måltidsituationen var god. Slutsats: Konkluderat kan vi se att det finns likheter såväl som skillnader bland de äldres och personalens uppfattning gällande maten och måltidssituationen på vårdboendet. Både de äldre och personalen tyckte det var viktigt med smak, doft och utseende samt att maten var välbekant. Däremot hade de äldre kritik mot organisatoriska aspekter såsom bordsplacering, servering och personalens delaktighet vid måltiden. / The purpose: The purpose of this study is to investigate how elderly people and staff in a nursing home in Uppsala perceive the quality of the food that is delivered ready to the nursing home and then served. Method: The study has a qualitative design and was conducted through interviews of five elderly and five of the staff in a nursing home. The interviews were analyzed through a qualitative analysis. Results: The study revealed that the elderly and the staff often had the same idea of what good food was. The elderly, however, had criticism about the foods temperature, aroma, flavour and variety to a greater extent than the staff. The elderly thought that the service could go differently and that the staff should sit with them at the table more often, while the staff thought the meal situation was good. Conclusion: Concludes to similarities as well as to differences among the elderly and the staff´s perception regarding food and meal situation at the nursing home. Both the elderly and the staff thought it was important with flavour, scent and the appearance and that the food was familiar. In contrast, the early criticise of the organizational aspects such as seating at the table, service and how the staff participated in the meal situation.

The current housing shortage in Stockholm is a fact and a daily problem for the society, to ease this problem and modernize neighborhoods built in the early 1960s, densification has often been used as an solution to the problem. Densification consists of building new properties in older areas to create a closer community and more homes. The expectation is that these older areas through durability, functionality and beauty should become more sought after, but it is difficult to achieve in areas with already poor reputation. The aim with this study is to get a better understanding of how quality with, amongst others, service and security in a neighborhood is affected parallel by a densification. Based on a survey study, the students shall figure out how a densification affects a residential area with current problems regarding criminality and what it takes to recreate improvements in the residential area. Students will examine what makes quality increase in a residential area and based on the study come to a conclusion. The result of the study survey shows that the region has not improved in terms of quality, service and security. Most of the population believes that the changes is not obvious and requires greater resources to improve the area. They believe mainly that there must be an improvement in the current public transport to ease the traffic flow, to and from the area. It would require that a more diverse group of people were to move in the area for not to promote criminality that today originates in the area. Hopefully these are aspects that will be considered within the next step of the densification that is now at the planning stage. This means that in order to create an optimal residential area that will attract more people to settle in Östberga a substantial improvement regarding public transportation and various activities, which will entertain the residents and thus reduce crime and increase safety, is required. / Den rådande bostadsbristen i Stockholm är påtaglig och dagligen ett problem för samhället, för att underlätta detta problem och modernisera de bostadsområden som uppfördes under tidigt 1960-tal har man valt att använda sig av förtätning. Förtätningen utgörs av att man bygger nya fastigheter i äldre områden för att skapa ett tätare samhälle och fler bostäder. Förhoppningen är att dessa äldre områden genom hållbarhet, funktion och skönhet skall bli mer eftertraktade, men det krävs stora krafttag för att uppnå detta i områden med tidigare dåligt rykte. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse för hur kvalitet, med bland annat service och trygghet i ett område påverkas parallellt av en förtätning. Utifrån en enkätstudie skall studenterna komma underfund med hur ett redan drabbat bostadsområde påverkades av en förtätning och vad som krävs för att åter skapa förbättringar inom bostadsområdet. Studenterna skall undersöka vad som ökar kvaliteten i ett bostadsområde och utifrån studien komma fram till en slutsats. Resultatet av studiens enkätundersökning visar på att området inte har förbättrats när det gäller kvalitet, service och trygghet. De flesta anser att förändringen inte är påtaglig och att det krävs kraftigare resurser för att förbättra området. De anser främst att det måste ske en förbättring gällande kollektivtrafiken för att underlätta framkomligheten till och från området. Det krävs att det rör sig en mer varierande folkgrupp för att inte framhäva den kriminalitet som idag härstammar i området. Förhoppningsvis är detta aspekter som kommer tas i beaktning inför nästa steg i förtätningen som nu är under planeringsstadiet. Det innebär att för att skapa ett optimalt bostadsområde som skall locka fler individer till att bosätta sig i Östberga krävs en kraftig förbättring gällande kollektivtrafiken samt varierande aktiviteter som skall underhålla de boende och därmed minska kriminaliteten och öka tryggheten.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära. Flera studier visar att sjuksköterskan använder största delen av tiden på uppgifter som inte är i direkt kontakt med patienten. För att öka vårdkvaliteten arbetas det idag på flera sjukhus i Sverige med utgångspunkt i modellen patientnärmre vård. Huvudmålet är att den enskilda patientens behov sätts i centrum samt att sjuksköterskan med sin omvårdnadskompetens får mer tid tillsammans med patienten. Studiens syfte är att kartlägga hur sjuksköterskans tid är fördelad under ett arbetspass i relation till patientnära och icke-patientnära vård. Metoden var strukturerade observationer där den tid sjuksköterskan använde på olika arbetsuppgifter mättes. Totalt observerades tio arbetspass, sex dagpass och fyra kvällspass. Av resultatet framgår det att största delen av tiden användes på dokumentation och rapportering. Det framgår även att 72,5 % av tiden användes på icke-patientnära uppgifter och 27,5 % av tiden användes på patientnära arbetsuppgifter. / Grøndal, B & Jönsson, C. Patient focused care. Observations of the nurse daily work. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Work of registered nurses consists of many different tasks which are either indirect or direct care. Many studies indicate that nurses use most of their time on tasks which do not include direct contact with patients. To increase the quality of care many hospitals in Sweden work with the model of patient focused care. The main goal is to focus on the patient’s individual needs and that the nurse with her competence spends more time with the patient. The aim of this study is to map out how nurses’ time during work hours is divided between direct and indirect care. The method was structured observations. The amount of time that the nurse spent on different tasks was measured. In total, ten shifts were observed, six day shifts and four evening shifts. The result shows that most time was spent on documentation and reporting. It even shows that 72.5 % of the time was spent on indirect care and 27.5 % of the time was spent on direct care.

The case study has been conducted at a public housing company in Sweden GotlandsHem. The purpose of the study is to survey the case management process of the organisation and to obtain a process development plan as well as offer a proposition for implementation. To understand the current case management process the theoretical origin of the study has been made through process theory and total quality management. Earlier research has illustrated the challanges of finding a generic process of case management. The data of the study have been collected through interviews and documented records. Juran´s Problem-Solving Process and the Plan-Do-Study-Act model have been used for the implementation part of the study. The result illustrates the absence of a common working method, with the case management process. The result also present how other public housing companies are working with case management. The analysis presents the current process compared to the theories and which criteria need to be met for a well-functioning process. The current state of the process indicate an absence of a common working method and the perseption of what a case is differs. The process can be developet by seeing case management as an overall process with the definition "A case is when a customer experiences a need for service and contacts GotlandsHem." For the process, a common companywide working method needs to be established. / Inledning. Fallstudien har utförts hos allmännyttiga bostadsbolaget GotlandsHem som är den största aktören för uthyrning av lägenheter på Gotland. Studiens syfte är att studera organisationens ärendehanteringsprocess samt arbeta fram ett förslag på utveckling av processen samt implementeringsförslag.  Teori. För att skapa förståelse för ärendehanteringens nuläge har teoretisk utgångspunkt för studien varit processer samt offensiv kvalitetsutveckling. Avsnittet behandlar tidigare forskning som har visat att det finns utmaningar i att hitta en generisk process för ärendehantering.  Metod. Datainsamling har utförts genom intervjuer och dokumentär forskning. Studien följer en kvalitativ forskningsdesign där benchmarking har använts. Jurans problemlösningsmodell och förbättringscykeln PDSA är modeller som använts som utgångspunkt för vidare implementering. Resultat. Resultatet visar att det finns en avsaknad av gemensamma arbetssätt genom ärendehanteringsprocessen. I resultatet presenteras hur andra allmännyttiga bostadsbolag arbetar med ärendehantering där ledarskap, gemensamma arbetssätt och registrering av ärenden är tre nyckelkomponenter till en väl fungerande ärendehantering.  Analys. Analysen visar på processens nuläge utifrån teorier inom processarbete. Även intern service analyseras utifrån tidigare forskning där bristande kvalitet på återkoppling till kund genom teorier kan härledas till bristande intern servicekvalitét. Slutsatser. Processens nuläge visar en avsaknad av gemensamma arbetssätt och att uppfattningen om vad som är ett ärende går isär. Processen kan utvecklas genom att se ärendehanteringen som en övergripande process med definitionen ”Ett ärende är när en kund upplever ett behov av service och kontaktar GotlandsHem.”. För processen behöver ett gemensamt företagsövergripande arbetssätt fastställas och processens prestanda behöver mätas. Implementering av förbättringsförslag kan göras med hjälp av Jurans problemlösningsmodell kombinerat med PDSA.