Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser. Vidare undersöktes huruvida det fanns några könsskillnader avseende upplevelsen av negativa händelser. Resultatet av studien visade inte på någon signifikant skillnad i upplevelsen av negativa händelser mellan de med låg KASAM och de med hög KASAM på samma sätt som mellan män och kvinnor. Det är tänkbart att dessa skillnader inte beror på kön utan hur personligheten och tidigare livserfarenheter ser ut.

<p>Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som får henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada.</p><p><em>”Cognitive appraisal model”</em> (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har använts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 års elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gånger. För att mäta deltagarnas uppfattning om idrottsliga identitet användes <em>(AIMS) Athletic Identity Measurement Scale</em> och för att mäta deltagarnas sinnesstämning användes <em>(POMS) Profile of Mood States</em>. Resultatet visade teman som arg, smärta, frustration, uttråkad, deprimerad och rädd vilka påverkades av kognitioner, stressande livshändelser som skola och övergången från junior till seniorspelare. De uppvisade hög idrottslig identitet och två av deltagarna hade höga värden på sinnesstämningstestet.</p>

<p>Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98). Detta kan bero på att de med specifik fobi begränsar sina liv. Det andra syftet med studien var att ta reda på om barns livskvalité påverkas av antalet negativa livshändelser de varit med om. Resultatet visade att för flickor fanns det en signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet (r = -0.32). För pojkar fanns det ingen signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet.</p>

Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som får henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada. ”Cognitive appraisal model” (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har använts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 års elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gånger. För att mäta deltagarnas uppfattning om idrottsliga identitet användes (AIMS) Athletic Identity Measurement Scale och för att mäta deltagarnas sinnesstämning användes (POMS) Profile of Mood States. Resultatet visade teman som arg, smärta, frustration, uttråkad, deprimerad och rädd vilka påverkades av kognitioner, stressande livshändelser som skola och övergången från junior till seniorspelare. De uppvisade hög idrottslig identitet och två av deltagarna hade höga värden på sinnesstämningstestet.

Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98). Detta kan bero på att de med specifik fobi begränsar sina liv. Det andra syftet med studien var att ta reda på om barns livskvalité påverkas av antalet negativa livshändelser de varit med om. Resultatet visade att för flickor fanns det en signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet (r = -0.32). För pojkar fanns det ingen signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet.

Background: Migraine is a chronic disaese, often described as a growing publich health problem. One of the suffering groups are adolescents and the prevalence of the migraine is one of the most common reasons why school based health clinics are contacted. The state is related to an extensive, physical and psychological suffering. Objectives: The aim with the presented study was to illuminate the experienced life situation of the adolescent migraineurs. Method: The exploration of articles were done with restriction in databases as Pubmed, CINAHL and psycINFO. The 13 chosen articles were viewed, analyzed and compiled in four different categories with eight sub-categories. Results: The presented outcome reveals that migraine effects the life of adolescents in four different dimensions. The state impacts negatively on the physical and psychological well-being. Furthermore it influences school and leisure of the suffered group. A tendency of isolation and denial is seen as a repeated behaviour in the adolescent migraineurs. Conclusion: Embracement and acceptance ought to be present for the possibility, to create and develop an individual lasting coping strategy. This way of thinking might improve the life situation of the adolescent migraineurs. Keywords: Migraine, adolescents, life changing events, coping strategies, effects. / Bakgrund: Migrän är en kronisk sjukdom och den beskrivs som ett växande folkhälsoproblem. En grupp individer som drabbas är ungdomar och åkomman är en av de vanligaste orsakerna till uppsökt skolvård. Tillståndet är nära bundet till ett omfattande fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda livssituationen hos ungdomar med migrän. Metod: Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, CIHNAL och psycINFO och därefter kvalitetgranskats. 13 utvalda artiklar analyserades och sammanställdes i fyra kategorier med åtta underkategorier. Resultat: Resultatet visar att migrän påverkar livet för ungdomar i fyra olika dimensioner. Åkomman påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt och inverkar på ungdomarnas skola och fritid. En tendens av isolering och förnekelse kunde ses som upprepade beteenden. Slutsats: Bemötande och acceptans bör infinnas hos den migränsjuke för att vidare kunna skapa och utveckla en individuellt hållbar copingstrategi som förbättrar livssituationen. Nyckelord: Migrän, ungdomar, livshändelser, copingstrategier, effekt.

En förutsättning för att undvika depression och istället uppleva posttraumatiskt växande (PTG), efter att ha upplevt belastande livshändelser, kan vara känslan av sammanhang (KASAM). Denna studie syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan belastande livshändelser avseende negativa utfallet depression samt undersöka om en stark KASAM kan vara avgörande för att individen istället utvecklar PTG. I studien undersöks 150 studerande vid Örebro universitet. Av resultatet framgår det att studenterna med högt värde av belastande livshändelser är mer deprimerade än studenterna med lågt värde, oberoende av KASAM. Dock hittades ingen signifikant skillnad mellan belastande livshändelser och KASAM avseende PTG.Huruvida belastande händelser utvecklar en positiv eller negativ förändring hos individen kan istället avgöras av personens tolkning, hantering av situationen. / A basis to avoid depression and instead experience posttraumatic growth (PTG), after stressful life events, may be a sense of coherence (SOC). This study investigates whether there is a difference between stressful life events regarding the negative outcome depression and to examine whether a strong sense of coherence can be essential to develop PTG instead. 150 students at Örebro University were examined. The result showed that students with high value of stressful life events are more depressed than students with low value, independent of SOC. However, no significant difference was found between stressful life events and SOC regarding to PTG.Whether a stressful event develops a positive or negative change in the individual may instead be determined by how the person interprets and handles the situation.

BAKGRUND: De som drabbats av svåra livshändelser (här begränsade till skilsmässa eller make/makas död) betraktas som en riskgrupp när det gäller både allmän hälsa och munhälsa. SYFTE: Att undersöka om och i vilken mån svåra livshändelser (skilsmässa eller make/makas död) påverkar den allmänna hälsan och munhälsan, samt vilka aspekter av munhälsa som en global munhälsofråga kan fånga upp. MATERIAL OCH METOD: Studien utfördes som en kvantitativ studie med en enkät om munhälsa som delades ut till samtliga födda 1942 i Örebro och Östergötlands län under 2007. Svarsfrekvensen var 73,1% av totalt 8313 individer. Både allmän hälsa och munhälsa mättes med hjälp av en global fråga. Munhälsan mättes dessutom med sex ytterligare frågor. Deskriptiv analys gjordes, skillnader mellan grupper testades och kompletterades med logistiska regressionsanalyser. RESULTAT: Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan dem som är frånskilda och/eller änka/änkling jämfört med dem som är gifta/sambo. De som inte drabbats av skilsmässa eller make/makas död hade bättre allmän hälsa och munhälsa. Skillnaden är systematisk och signifikant. Skillnaden mellan grupperna är statistisk signifikant även vid användandet av endast en fråga, den globala munhälsofrågan. Den globala munhälsofrågan förefaller i första hand spegla de delar av munhälsan som anknyter till patientens uppfattning om utseende och tuggförmåga. Studien antyder också att den försämrade hälsan kvarstår lång tid efter händelsen. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER: Den här studien påvisar vikten av en adekvat anamnes som även inkluderar frågor om civilstånd. En global fråga om självupplevd munhälsa är också ett möjligt komplement för att bättre kunna bedöma såväl patientens munhälsa som behov av preventiva insatser. / BACKGROUND: Individuals who have experienced difficult life events, limited here todivorce or death of a spouse, show elevated risk regarding general and oral health. AIM: This study investigated how and to what extent difficult life events, i.e., divorce ordeath of a spouse, affect general and oral health. I also sought to determine whether a globalquestion can identify different aspects of oral health. MATERIALS AND METHOD: This cross-sectional quantitative study used an existingquestionnaire already distributed to all (8,313) 65-year-old citizens in two Swedish counties.Within the questionnaire, a global question measured general as well as oral health, and sixadditional questions assessed oral health. Descriptive analysis sought to determinedifferences between groups, and logistic regressions were used to compare them further. RESULTS: The questionnaire response rate was 73.1%. The results showed statisticallysignificant differences in general and oral health among individuals who experienceddivorce or death of a spouse compared with individuals without such experiences. Thedifferences among groups, i.e., better general and oral health among individuals withoutdivorce or death of a spouse, were significant and systemic, p&lt;0.05. Further, differencesremained statistically significant even when using a global question on oral health. However,this global question focused mainly on chewing capacity and appearance. CONCLUSIONS: This study shows the importance of accurate anamnesis, includingquestions on civil status. A global question about self-perceived oral health providesimportant information for judging patients’ oral health and determining preventive actions.The study also suggests that risk for deteriorating oral health lingers long after difficult lifeevents have occurred. / <p>ISBN 978-91-85721-48-1</p>

This study aims to explore the impact of negative life events on identity development through a qualitative systematic literature review and qualitative content analysis. The research seeks to understand how negative life events trigger identity crises and influence self-perception. Method: A systematic search was conducted in the PsycInfo and PubMed databases, resulting in the selection of 12 relevant studies for analysis. Themes were identified through qualitative content analysis to elucidate the effects of negative life events on identity. Results: The analysis revealed that negative life events can lead to both identity challenges and personal growth. The findings underscore the importance of supporting individuals experiencing identity crises for authentic identity development. Conclusion: Understanding the complexities of identity formation in the face of adversity is crucial for providing effective support and interventions. Further research in this area is essential for enhancing our knowledge of how individuals navigate identity development amidst negative life events.

Drawing upon data from a qualitative interview study on the life stories of young women, the aim of this study is to analyze young womens experiences of difficult life events. Special interest is directed to how cultural frameworks are reflected in young women’s stories about themselves and the family and school worlds they have lived in. During a period of almost four years, I conducted deep interviews with ten young women on two to four occasions. They were between the ages of sixteen and twenty at the time of the first interview and of different classes and local origins. The young women were recruited to the study through leaders of a youth detention home and of a girl group activity. Methodologically, the thesis is based in the general field of narrative research and more specifically in the field of feminist life story research. I employed a holistic and thematic content analysis inspired by hermeneutic interpretation and the mainly focus has been on what was told in the stories. The thesis is written in a context of feminist epistemology and from a critical perspective (cf. Harding, 1986, 2004). It includes, among other things, an assumption that there is a social, cultural and historically created imbalance of power between different groups in society (cf. Anderson, 2003). The theoretical concepts that form the basis of this part of the theoretical framework are social worlds (cf. Shibutani, 1955), exclusion (cf. Goffman, 1963; Young, 1990, 2000), belonging (cf. Molin, 2010; Spånberger Weitz, 2011), agency (cf. McNay, 2003, 2004), space of agency (cf. Eduards, 2002) and social positions (cf. Anderson, 2003). The young women´s stories about family gathered around experiences of parents’ separation, family violence, parental substance abuse and the separation from parents. Their stories of school life gathered mainly around experiences of being different and othered, and these experiences of otherness and alienation were closely linked to bullying, school difficulties and to a general unhappiness at school (cf. Andersson, 1995). In contemplation of life as a series of life events, the young womens stories highlight the importance of difficult life events and the impact they have had on their ability to live their lives. The results portray the importance of considering life as a series of moving events, instant and recurring, and of understanding the consequences of social structures on how life and its conditions change and are linked across borders, between different worlds and different times. In a consideration of the life events as variable, instantaneous and sometimes recurring and changing, every life event has to be viewed as new and important to pay attention to, both as an event in itself and also how this event spreads to other moments and contexts than the time and world in which it occurred. In the assumption of life as moving and of life events as essential elements in a changeable life course, available positions and spaces of agency are made visible in the young womens stories. The cultural frameworks of the good family, the real schoolgirl and an authentic I represent structuring principles for how the events are possible to understand and talk about for the young women. They can be considered as ideal images that both increase and limit their opportunities to make difficult life events and their own actions in relation to the events understandable. In this thesis, it becomes visible that, in order to understand young women’s experiences of difficult life events, we need to place experiences in a context where the different circumstances, such as social positions and local structures, are made visible, analyzed and reflected upon.