Background: As a result of food supply chain management, we have access to fresh food from all around the world. But there are some encounters that food supply chain has to deal with. The E. coli outbreak in the US is an illustrative of a widespread problem faced by the food supply chain.   Purpose: The purpose of the study is to examine how blockchain technology can be used in food supply chain management and see what the interest of the customer looks like.   Method: The methodology of the research to examine how blockchain can be used in food supply chain management was through literature study, and questionnaire to get a better grasp of the customers interest.   Result: By using blockchain technology in food supply chain management it improves the information flow, while becoming more transparent between the actors. Blockchain technology improves the security of FSCM and traceability of a product. You can automatize several processes of FSCM by using smart contracts and sensors. From the survey it was a found that there is an interest in the customers side and about two-thirds of the customer might pay extra if the products use blockchain technology.   Conclusion: Blockchain’s features makes it ideal to be integrated in the food supply chain management, as it makes it harder to counterfeit the products, and it improves the trust between the actors by ensuring transparency of the information flow. But on the other hand, blockchain is not suitable for everyone, as it’s a complicated system and it can result in high switching cost when changing systems. / Bakgrund: Med hjälp av food supply chain management så har man nästan alltid tillgång till färsk mat från hela världen. Men det finns några utmaningar som man behöver hantera. E. coli utbrottet i USA illustrerar ett problem som food supply chain management står inför. Eftersom det var många aktörer som var inblandad i kedjan så tog det FDA nästan två månader att hitta källan.   Syfte: Syftet med denna studien är att undersöka vilka förändringar man kan uppnå inom food supply chain management med hjälp av blockchain, samt se hur intressen ser ut hos kunden.   Metod: Metoden som användes för att få överblick om vad blockchain teknologin kan uppnå i food supply chain management var allmän litteraturstudie, och enkätundersökningen för att få en förståelse över kundernas intresse.   Resultat: Med hjälp av blockchains teknologi så blir informationsflödet mer transparent och att man lagrar data i ett decentraliserat nätverk. Blockchain förbättrar säkerhet- och spårbarheten. Med smart kontrakt och sensorer så kan man automatisera flera processer. Från enkätundersökningen så kom fram till att det finns ett intresse hos kunden och ungefär två tredjedelar skulle kunna tänka sig att betala extra om produkterna använder sig utav blockchains teknologin.     Slutsats: Blockchains egenskaper gör det ideal för att behandla livsmedelskedjan eftersom det blir svårare att förfalska produkterna, och att man skapar bättre förtroende mellan aktörerna genom att säkerställa transparensinformationsflöde. Men däremot så passar inte blockchain till alla, då det är ett komplicerat system och att det kan tillkomma höga omställningskostnader när man ska byta system.

Efterfrågan på livsmedel har ökat i Sverige såväl som globalt i takt med att vi blir allt fler människor på jorden. Inom livsmedelsbranschen finns flertalet riskmoment som företag är i behov att ta hänsyn till, för att kunna verka på ett konkurrenskraftigt sätt. Av dessa skäl är livsmedelsbranschen väldigt unik där en icke fungerande riskhantering kan leda till allvarliga konsekvenser gällande miljö, ekonomi samt människors hälsa. Under år 2020 uppkom ytterligare ett riskmoment, nämligen Covid-19 pandemin, som drabbade små- och medelstora företag, SME-företag, inom livsmedelsbranschen hårt då deras resurser inte räckte till. Införandet av riskhantering kan förbättra företagets prestanda, beslutsfattande och öka riskmedvetenheten. Trots dessa fördelar saknar SME-företag kunskap, resurser och pålitliga verktyg för att tillämpa riskhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka samt få förståelse för hur SME-företag inom livsmedelsbranschen arbetar med sin riskhantering och vilka utmaningar som uppstår. För att uppnå en djupare och mer detaljerad förståelse av fenomenet riskhantering har en kvalitativ forskningsmetod genomförts. Denna forskningsmetod baseras på insamlad primärdata genom semistrukturerade intervjuer med SME-företag inom alla led i livsmedelskedjan. Semistrukturerade intervjuer bidrog till öppenhet samt flexibilitet vilket i sin tur har möjliggjort att följdfrågor kunnat ställas, som bidragit med en förståelse för respondentens syn på riskhantering och dess arbetssätt. Studien har antagit en abduktiv ansats där en förstudie har genomförts för att få en mer fördjupad förståelse kring riskhantering samt för att kunna testa intervjuguiden. Utgångspunkten vid utformning av intervjuguiden har varit studiens syfte samt teoretiska referensram för att säkerställa att samtliga aspekter framkommit under intervjuerna. Resultatet av studien visar på att en informell riskhantering dominerade, där arbetssättet karaktäriserades av flexibilitet, låg identifiering av risker som hanteras när de väl uppkommer. Det var även låg användning av standarder samt riskanalysverktyg och en hög användning av HACCP-principer. Studien bekräftar tidigare studiers utmaningar vilka är följande; tidsbrist, attityd hos de anställda, tidskrävande och komplicerad process, nedskalning av riskhanteringsprocess, administrativ börda med standarder, administrativ börda med dokumentation, integrering av anställda, ovisshet vid hantering av risker. Studien visar även på ett flertal nya utmaningar hos SME-företags riskhantering, vilka är följande; olika riskaptit, individuella riskbedömningar och förmedla standards nytta till slutkund. Resultatet visar även på att val av arbetssätt inte berodde på vilket led SME-företagen befinner sig i livsmedelskedjan, utan snarare på andra faktorer som studien tagit fram, vilka är följande: formell- och informell logik, kund- och branschkrav, attityd, tid, stödjande företagskultur, erfarenhet och intern- och extern kunskap.

No description available.

I det här examensarbetet undersöks policy och nätverksstruktur för REKO-konceptet – ett sätt för små livsmedelsproducenter att genom Facebook samordna försäljning direkt till slutkonsumenter. Uppsatsen diskuterar REKO som ett samtidsfenomen påverkat av stora trender som den digitala omvandlingen av samhället och en allt längre livsmedelskedja. Den beskriver och diskuterar hur policy skapas och sprids i ett platt nätverk utan formell beslutsfattning. Analysen av policyn visar vidare att ”enkelhet” är en fokalpunkt i nätverket, vilket är laddat med olika värde beroende på ställning i nätverket. Arbetets netnografiska underlösning beskriver och analyserar nätverksstrukturen ur olika aktörsperspektiv – vilket visar att då REKO syftar till att uppnå olika mål för dess aktörer kan det gestaltas annorlunda beroende på aktörsperspektiv. Arbetet sätter även fenomenet REKO i en allmän teknokulturell kontext där internet och dess sociala medier får en allt större betydelse för människan. / This bachelor level thesis examines policy and network structure for the Swedish food distribution network called REKO. A network which matches local producers with consumers through Facebook. The thesis discusses REKO as a cotemporally example of technoculture under influence of trends such as the digital transformation of social life and longer distances between producer and end consumer. The thesis also describes and discuss how policy is made and recreated in a flat network without legal bodies. The policy analysis shows how “simplicity” is a focal point loaded with different meanings and goals. In the nethnographic part of the study describes the shifting shape of the network. Lastly the thesis puts REKO in a general technocultural context where internet and social media still gets a bigger role for humanity.