<p><strong><p>Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen.</p><p><strong>Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. </strong></p><p><strong><strong>Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. <strong></strong></strong></strong></p><p>Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. <strong></strong></p><p>Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. <strong></strong></p><p>Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.</p></strong></p>

<p>Bakgrund: Bristande följsamhet till behandling leder till sämre behandlingsresultat och står för en stor kostnad för samhället. Individens egen kunskap, erfarenhet och tro på området har betydelse för de beslut denne fattar rörande sin behandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens syn på mediciner, medicinering och livsstilsförändringar. Metod: Studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas syn på sina mediciner berodde på faktorer som sjukdomsacceptans, bedömning av medicinerna samt tillgång till och syn på information. När det gäller synen på livsstilsförändringar så var motivation till förändring den avgörande faktorn. Diskussion: Sjukdomsacceptans var en viktig faktor när patienterna fattade beslut om följsamhet till behandling och frånvaron av symtom kunde leda till sjukdomsförnekelse. Rädsla för negativa effekter hade stor betydelse för bedömningen av medicinerna. Livsstilsförändringar påverkade identiteten kraftigare än medicinering och upplevdes därför svårare att vara adherent till. Slutsats: Att få tillgång till patienternas åsikter på området är en grundläggande faktor för att kunna få till stånd en dialog om behandlingen.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling</p><p>där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och</p><p>negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som</p><p>målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården</p><p>sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation</p><p>för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.</p>

<p>Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.</p><p>Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.</p><p>Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ”Att delta i hälsoutbildning” samt tre kategorier och åtta underkategorier.</p><p>Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen. Gamla och nya vanor är svåra att ändra på och fysiska och psykiska faktorer påverkar personens aktivitetsutförande och delaktighet i vardagen. För att klara en livsstilsförändring behöver personer med psykisk sjukdom kontinuerliga och långsiktiga insatser.</p>

<p>Tre parallella förlopp undersöks, dels den förändring som skett med köksrummet i nyproducerade privata kök i stadsbebyggelse under tiden 1960-2000, dels de tekniska hjälpmedlens och livsstilens betydelse för matlagningen under samma period.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur köksrummet, dess utrustning och livsstilen påverkat matlagningen mellan 1960 – 2000.</p><p>Två metoder har använts nämligen litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna är av två slag, dels litteratur om kökets förändring livsstilen och dels en sammanställning och analys av fyra årgångar av vår kokbok. Intervjun har skett per mail.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att människornas livsstil och trenderna omkring dom har påverkat matlagningen och även nya tekniska köksapparater. Däremot torde köksrummets utseende han spelat en mindre roll för matlagningen.</p><p>Slutsatsen är att de nyproducerade köken, under den period som undersökningen behandlat, har varit så stora och välplanerade att de inte kan ha hindrat för matlagningen. Däremot kan de moderna köken ha bidragit till att öka intresset för gastronomi och matlagning. De tekniska hjälpmedlen har haft viss betydelse som inspirationskälla och har underlättat köksarbetet. Livsstilen tycks ha haft stor betydelse för valet av mat och därmed matlagningen.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.</p><p>De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:</p><p>• Hur beskriver cheferna sin vardag?</p><p>• Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?</p><p>Metod</p><p>Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen.</p><p>Resultat och diskussion</p><p>Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.</p>

Tre parallella förlopp undersöks, dels den förändring som skett med köksrummet i nyproducerade privata kök i stadsbebyggelse under tiden 1960-2000, dels de tekniska hjälpmedlens och livsstilens betydelse för matlagningen under samma period. Syftet med studien är att undersöka hur köksrummet, dess utrustning och livsstilen påverkat matlagningen mellan 1960 – 2000. Två metoder har använts nämligen litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna är av två slag, dels litteratur om kökets förändring livsstilen och dels en sammanställning och analys av fyra årgångar av vår kokbok. Intervjun har skett per mail. Resultatet av undersökningen visar att människornas livsstil och trenderna omkring dom har påverkat matlagningen och även nya tekniska köksapparater. Däremot torde köksrummets utseende han spelat en mindre roll för matlagningen. Slutsatsen är att de nyproducerade köken, under den period som undersökningen behandlat, har varit så stora och välplanerade att de inte kan ha hindrat för matlagningen. Däremot kan de moderna köken ha bidragit till att öka intresset för gastronomi och matlagning. De tekniska hjälpmedlen har haft viss betydelse som inspirationskälla och har underlättat köksarbetet. Livsstilen tycks ha haft stor betydelse för valet av mat och därmed matlagningen.

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen. Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog. Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ”Att delta i hälsoutbildning” samt tre kategorier och åtta underkategorier. Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen. Gamla och nya vanor är svåra att ändra på och fysiska och psykiska faktorer påverkar personens aktivitetsutförande och delaktighet i vardagen. För att klara en livsstilsförändring behöver personer med psykisk sjukdom kontinuerliga och långsiktiga insatser.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv. De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är: • Hur beskriver cheferna sin vardag? • Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden? Metod Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen. Resultat och diskussion Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.

No description available.