No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskors upplever hälsorådgivning vid ohälsosam livsstil samt om de upplever sig ha tillräcklig kunskap i hur man utför hälsorådgivning. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i tre sökmotorer. Tio artiklar stämde mot syftet. Huvudresultat visade på återkommande faktorer där, sjuksköterskans roll, tidsbrist, följsamhet och kunskap, upplevdes viktiga av sjuksköterskor i deras hälsorådgivning. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist var en stor bidragande orsak till att individbaserad hälsorådgivning fick lägre prioritet än övrigt omvårdnadsarbete, trots att de visste att detta behövdes. Flera sjuksköterskor upplevde svårigheter i att förändra patientens inställning till livsstilsförändringar. Många sjuksköterskor ansåg det viktigt att skapa en relation med patienten för att då kunna förstärka dennes självförtroende och därigenom få patienten motiverad. Sjuksköterskorna upplevde att patienternas följsamhet ökade då de använde sig av uppmuntran, utförlig information, gav förslag på förändringsstrategier samt involverade närstående. På grund av bristande kunskap i samtalsmetodik upplevde många sjuksköterskor obehag vid hälsorådgivning. Utbildning i olika samtalsmetoder och kommunikation efterfrågades av sjuksköterskorna för att kunna ge förtroendeingivande rådgivning. Slutsatsen av föreliggande studie visade att sjuksköterskor upplevde hälsorådgivning svårt då ständig tidsbrist, bristande kunskap och patienternas inställning till livsstilsförändring påverkade sjuksköterskorna negativt. / The aim of this literature study was to describe how nurses experience health counselling at an unhealthy lifestyle and if nurses think they have sufficient knowledge in how to perform health counselling. Scientific articles were searched using relevant keywords in three search engines. Ten articles answered to the aim. Main results showed recurrent factors where, the nurse's role, lack of time, compliance and knowledge, were perceived as important by nurses in their health counselling. The majority of nurses thought that lack of time were a major contributing factor to why individual-based health counselling had lower priority than other nursing work, even though they knew that this was needed. Several nurses experienced difficulty in changing the patient's attitude toward lifestyle changes. In order to reinforce the patient's self-confidence and get the patient motivated many nurses considered it important to create a relationship with him/her. The nurses experienced that patients' compliance increased when they used encouragement, detailed information, gave suggestions in different approaches to change, and involved family/relatives. Many nurses experienced discomfort in performing health counselling due to a lack of knowledge in interviewing methods. In order to provide trustworthy advice the nurses requested training in different interviewing methods and communication. The conclusion of this study showed that nurses experienced health counselling difficult as constant lack of time, lack of knowledge and patients' attitudes to lifestyle change affect nurses negatively.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.

No description available.

<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>

Bakgrund: Bristande följsamhet till behandling leder till sämre behandlingsresultat och står för en stor kostnad för samhället. Individens egen kunskap, erfarenhet och tro på området har betydelse för de beslut denne fattar rörande sin behandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens syn på mediciner, medicinering och livsstilsförändringar. Metod: Studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas syn på sina mediciner berodde på faktorer som sjukdomsacceptans, bedömning av medicinerna samt tillgång till och syn på information. När det gäller synen på livsstilsförändringar så var motivation till förändring den avgörande faktorn. Diskussion: Sjukdomsacceptans var en viktig faktor när patienterna fattade beslut om följsamhet till behandling och frånvaron av symtom kunde leda till sjukdomsförnekelse. Rädsla för negativa effekter hade stor betydelse för bedömningen av medicinerna. Livsstilsförändringar påverkade identiteten kraftigare än medicinering och upplevdes därför svårare att vara adherent till. Slutsats: Att få tillgång till patienternas åsikter på området är en grundläggande faktor för att kunna få till stånd en dialog om behandlingen.

Abstrakt Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.

Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.

Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjälpa dem till en sundare livsstil. Syftet var även att granska artiklarnas kvalité gällande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån syftet som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och välmående. Flera föräldrar kände svårigheter över att prata om övervikten med sitt barn. Den största oron som uppstod hos föräldrarna berodde på barnets psykiska ohälsa. De föräldrar som kontaktade skolan eller vården för att få hjälp med sitt barns övervikt upplevde att de inte blev tagna på allvar och att de blev skuldbelagda för barnets övervikt. Dock framkom även positiva upplevelser då barnet fått både psykiskt och fysiskt stöd samt individanpassade råd. Föräldrarna upplevde hinder som ekonomi, tidsbrist, bristande intresse för fysisk aktivitet samt okunskap gällande sunda levnadsvanor. Slutsats: Att vara förälder till ett överviktigt barn skapade ofta känslor av oro och skuld hos föräldrarna, de upplevde även svårigheter med att stödja barnet till sunda levnadsvanor. Därför var föräldrarna ofta i behov av stöd men även undervisning, individanpassad rådgivning och hjälp med att uppnå en sundare livsstil för barnet. / Purpose: To describe parents' experiences of having an overweight child, as well as to describe the experienced obstacles faced and strategies used to achieve a healthier life style. The purpose is also to examine the quality of the examined articles' in regards to their data gathering methods. Method: This was a descriptive literature study. Fifteen academic articles were chosen based on the study's purpose and then reviewed and compiled. Findings: The parents experienced strong concern for their overweight children's health. Several parents felt it difficult to talk with their children about weight. The largest concerns amongst parents were related to their child's mental health. The parents that contacted the school or health care practitioners in order to ask for help regarding their child’s weight issues felt that they were not taken seriously and felt blamed for their child's weight issues. However, there were also positive experiences in which the child received individualized physical and mental support. The parents experienced obstacles such as; financial issues, lack of time, lack of interest in physical activities, and a lack of knowledge in regards to a healthy life style. Conclusion: Parents of overweight children often experienced concern and guilt. They found it difficult to support their child in living healthy. Because of this, the parents were often in need of support as well as education, individualized counseling and help to encourage a healthier life style for their child.