En god logistik har som mål att leverera material och tjänster på rätt plats vid rätt tid till så låga kostnader som möjligt. En förutsättning för att lyckas med det är att göra förändringar efter omvärldens krav. Ett företag som arbetat hårt med att anpassa sin verksamhet efter kunders nuvarande och framtida krav är PostNord. PostNord är den största aktören inom svensk posthantering och levererar varje vardag post och paket till Sveriges alla privatpersoner och företag. De har under en längre tid tvingats göra stora förändringar av sin verksamhet pga. den minskande postmängden i dagens allt mer digitaliserade samhälle. Denna studie har fokuserat på team Söderköping/Valdemarsvik på PostNords terminal i Norrköping. I dagsläget sker allt för- och efterarbete av post och paket på terminalen i Norrköping där en del av posten sedan transporteras till depåer i Söderköping och Valdemarsvik där flera utdelningsslingorna utgår ifrån. PostNord vill nu lägga ned depån i Söderköping, i hopp om att effektivisera resursanvändningen och dra ned på kostnader. I dagsläget är arbetstiderna/dag inom teamet snedfördelade på så sätt att personalen kan arbeta 6 h/dag ena veckan för att arbeta 10 h/dag veckan efter och detta är något ledningen vill förändra i och med nedläggningen av depån. En nedläggning av depån i Söderköping innebär att de utdelningsslingor som i dagsläget utgår därifrån istället måste utgå från terminalen i Norrköping eller depån i Valdemarsvik. Studien har undersökt vad konsekvenserna av detta blir kopplat till resursplanering av personal. Detta har gjorts genom intervjuer och observationer där process- och hålltider samlats in och sedan analyserats hur dessa kommer påverkas av en nedläggning av depån i Söderköping. Det har även undersökts vad som lämpligt att ha för ny utgångspunkt för de utdelningsslingor som i dagsläget utgår från Söderköping. Därefter har ett förslag på hur ett nytt personalschema kan utformas tagits fram och konsekvenser har studerats och analyserats genom en jämförelse med det befintliga personalschemat. Vid utformningen av det nya schemat har det även tagits hänsyn till de snedfördelade arbetstiderna/dag i nuläget och försökts skapa så jämna arbetsdagar som möjligt tidsmässigt för brevbärarna. I det nya personalschemat flyttas utgångspunkten för sex utdelningsslingor från depån i Söderköping till terminalen i Norrköping, medan en utdelningsslinga flyttas till depån i Valdemarsvik. Detta innebär att 12 brevbärare blir tillgängliga vid för-och efterarbetet på terminalen istället för nulägets 6, vilket leder till en större flexibilitet i schemaläggningen. Eftersom fler personalresurser kan användas i för- och efterarbetet skapas det också jämnare arbetsdagar tidsmässigt för brevbärarna. Brevbärarna för de 6 utdelningsslingor som i nuläget utgår från terminalen i Norrköping får i det nya schemat kortare arbetsdagar medan brevbärarna för de utdelningsslingor som flyttar från depån i Söderköping till terminalen i Norrköping får längre arbetsdagar. En annan effekt av att fler brevbärare är behjälpliga i för och efterarbetet är att behovet av extraanställda inne på terminalen minskar.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss., 2004

No description available.

<p>Idén till uppsatsen uppstod efter att ha läst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom ämnet logistiskt förändringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ämnesområdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fånga logistikförändringarnas komplexa natur.</p><p>Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt från befintlig forskning inom området för logistiskt förändringsarbete och supply chain management, utvärdera och analysera logistiskt förändringsarbete i två företag. Utifrån befintliga teorier sammanställde vi en övergripande syntes med syfte att visa vår tolkning av hur logistiskt förändringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansågs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förändringsarbetet.</p><p>Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hänsyn till flera dimensioner i förändringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.