<p>Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå. Empirin ligger sedan till grund för en analys och diskussion där ett antal slutsatser utkristalliseras. Slutsatserna som uppfyller syftet med uppsatsen är att krav på en precis logistikkedja ökar för att leverera i rätt tid vilket möjliggörs av kravet på ett bra logistikledningssystem.</p> / <p>The new global Swedish armed forces are putting new strains, especially in the logistics chain where the distances increase and the conditions of operation are not as clear as during the Cold War. The purpose of this paper is to examine the requirements from a doctrinal perspective that might be claimed in the logistics chain at the strategic level, coupled with strategic movement at a future Swedish operation. As empirical evidence in this paper the doctrines and regulations are used that exist in Sweden and in NATO, which deals with the logistics chain at the strategic level and strategic mobility. A case study of Operation Iraqi Freedom is used to exemplify the requirements that may be imposed on the logistics chain at the strategic level. Thesis method is description and case study. The case study exemplifies the problems that may arise. Empiric then forms the basis for analysis and discussion and a number of conclusions emerge. The conclusions that meet the purpose of this paper is to call for a precise logistics chain to deliver in time increases this is made available by the requirement of a good logistics management.</p>

Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå. Empirin ligger sedan till grund för en analys och diskussion där ett antal slutsatser utkristalliseras. Slutsatserna som uppfyller syftet med uppsatsen är att krav på en precis logistikkedja ökar för att leverera i rätt tid vilket möjliggörs av kravet på ett bra logistikledningssystem. / The new global Swedish armed forces are putting new strains, especially in the logistics chain where the distances increase and the conditions of operation are not as clear as during the Cold War. The purpose of this paper is to examine the requirements from a doctrinal perspective that might be claimed in the logistics chain at the strategic level, coupled with strategic movement at a future Swedish operation. As empirical evidence in this paper the doctrines and regulations are used that exist in Sweden and in NATO, which deals with the logistics chain at the strategic level and strategic mobility. A case study of Operation Iraqi Freedom is used to exemplify the requirements that may be imposed on the logistics chain at the strategic level. Thesis method is description and case study. The case study exemplifies the problems that may arise. Empiric then forms the basis for analysis and discussion and a number of conclusions emerge. The conclusions that meet the purpose of this paper is to call for a precise logistics chain to deliver in time increases this is made available by the requirement of a good logistics management.

The purpose of this study is to investigate what a sustainable approach is to waste management and how to take actions in for-profit organisations when considering environmental and cost perspectives. This together with applying green supply chain management (GrSCM) to investigate these actions from multiple perspectives of a sustainable approach. A qualitative study has been performed, a study which has been using an abductive approach. This abductive approach helps to keep the study unbiased and open for an iterative process to achieve new theories. A case study has been done at Saab AB in Arboga, and a reference case study has been done at Saab AB in Malmslätt. The case studies have been built around semi-structured interviews together with observations and document gathering. The data from the case studies are then compared and analysed along with three described analytical tools to reach a discussion and several conclusions. This study have shown that waste management is important to address and utilise in several areas within a for-profit organisation. The main areas where it is important are regarding the operation, the employees, the actors, and the environment. It is found that issues like awareness and knowledge of the employees could be a key to find sustainable solutions with other actors to develop the waste management situation together with the green supply chain management. By addressing issues interconnected between environment and the operations on site, it is possible to conclude that every possible revision and change of the operations or the supply chain will mean a more significant initial cost. Costs that later on can be transformed into winnings for the organisation, either regarding money or terms of information, reputation, and attractiveness. / Syftet med den här studien är att hitta ett hållbart tillvägagångssätt gällande avfallshantering och hur vinstdrivande organisationer skall agera i frågor kopplade till miljömässiga och kostnadsmässiga perspektiv. Det tillsammans med att applicera en grön logistikkedja för att undersöka detta tillvägagångssätt utifrån flera perspektiv av ett hållbart synsätt. En kvalitativ studie har genomförts, en studie vars tillvägagångssätt har varit abduktivt. En abduktiv studie hjälper till att hålla studien opartisk och samtidigt öppen för en iterationsprocess för att hitta nya teorier. En fältstudie har gjorts på Saab AB i Arboga och en referensstudie är genomförd på Saab AB i Malmslätt. Fältstudierna har blivit byggda kring semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer och dokumentinsamling. All data från fältstudierna har blivit jämförda och analyserade med hjälp av de tre analytiska verktyg som beskrivits för att nå en diskussion och flera slutsatser. Denna studie har visat att avfallshantering är viktigt att använda inom flera områden i en vinstdrivande organisation. Huvudområdena som har tagits upp som viktiga är operationer, anställda, aktörer och miljön. Problem kopplade till medvetenhet och kunskap hos de anställda kan vara en nyckel gällande att hitta hållbara lösningar tillsammans med andra aktörer för att kunna utveckla en avfallshanteringssituation tillsammans med en grön logistikkedja. Genom att ta itu med problem ihopkopplade mellan olika miljöer och operationerna på plats gör det möjligt att dra slutsatsen att varje förändring som sker innebär en högre initial kostnad men som senare kan komma att bli omvandlad till en vinst för organisationen, antingen i form av pengar eller i form av information, rykte eller attraktivitet.

In a world with finite resources, there is a global push for sustainable development and circular economy models. One way the process industry may promote circularity is by investigating the feasibility of re-collecting their, or similar, end-of-life products from the market. This thesis investigates this strategy in the context of collaborating with a supplier of the end-of-life products. Thus, the following main research question derived; How could a process industry organisation, through supply chain integration with an external supplier, pursue a closed-loop value chain instead of an open-loop? The focus is on assessing operational aspects of the supply chain that needs restructuring for integrating a joint flow between an organisation and its supplier. These operational aspects and their effects on costs are accounted for in this thesis. To answer the research question, an exploratory case study with primary data collection of interviews at two organisations are carried out, and literature reviewed on the matter, which yielded insights on the matter for a practitioner’s view. The thesis concludes that the capabilities and capacities of the external supplier set critical frames for the supply chain integration. Where the capacity in terms of quality, timing and quantity of the supplier, dictates what volume the supplier could deliver to the case company, which indirectly decides what scale the project could reach. The conclusions highlight five key conditioning procedures of the end-of-life product that needs to be secured in order for the case company to be able to accept them into their current processes; sorting, traceability, cleaning, collecting and storing. These requirements for conditioning processes set a comprehensive impact on the cost image of the restructuring, but is regarded as necessary to meet the requirements expressed by the case company. The results show that stricter tolerance levels calls for higher operational costs, and hence it is recommended to elaborate on the possibilities of easing technical requirements. The more accepting a process industry organisation could be for tolerance levels on end-of-life products, the less pressure is set on the supplier for engaging resources in conditioning activities, thus this aspect has a direct correlation to the cost image. / I en värld med ändliga resurser finns en global drivkraft att sträva efter hållbar utveckling och cirkuläritet i affärsmodellen. Ett sätt processindustrier kan främja cirkuläritet är genom att undersöka möjligheten att samla upp sina, eller andras, uttjänta produkter för att ta tillvara på dess värde. Denna uppsats behandlar strategin i kontexten där en processindustri samarbetar med en utvald extern leverantör för att uppnå detta reverserade flöde. Ur detta fokus formulerades följande huvud-forskningsfråga; Hur kan en organisation inom processindustrin, genom att integrera leverantörskedja med en extern leverantör, eftersträva en stängd- istället för en öppen cirkulär värdekedja? Vidare är uppsatsens fokus att fastställa vilka aspekter i försörjningskedjan som kan komma att behövas rekonstrueras för att integrera dessa två kedjor, samt vad detta bidrar för ekonomisk påverkan på integrationen av försörjningskedjan. För att svara på forskningsfrågan skedde en explorativ fallstudie med primär datainsamling i form av intervjuer hos två organisationer, och en granskning av litteraturen tillhörande aktuellt området. Detta genererade värdefulla insikter sett från ett praktiskt perspektiv. Uppsatsen landar i slutsatserna att färdigheterna och kapaciteten hos den externa leverantören är avgörande för hur försörjningskedjorna ska kunna integreras. Kapaciteten är mätt i termer av kvalité, tajming och kvantitet hos leverantören, tre aspekter som dikterar den potentiella volym som kan levereras till fall-företaget och därmed den potentiella skalan av projektet. Uppsatsen belyser vidare fem nyckelprocesser som krävs för att säkerställa skicket av den uttjänta produkten, för att fall-företaget ska kunna acceptera produkten som ingångsmaterial i sina processer. Dessa är sortering, spårbarhet, rengöring, uppsamling och förvaring. De påverkar kostnadsbilden av projektet och visar till exempel att ju striktare toleransnivåer fall-företaget har på den uttjänta produkten, desto högre krav ställs på operativa processer hos leverantören för att leverera inom de efterfrågade toleransramarna. Detta utmynnar i slutsatsen att ju mer fall-företaget kan lätta på sina tekniska toleranser, desto mer flexibilitet kan leverantören ha vid den interna konditioneringen av den uttjänta produkten, ett samband som har en direkt korrelation till kostnadsbilden av projektet.