No description available.

No description available.

<p>Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet.</p><p>Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats.</p><p>Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper.</p><p>Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.</p>

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bildar tillsammans ett servicekontor. Kontoren finns utplacerade i hela landet. Tanken är att du som medborgare ska kunna få hjälp med allt som rör de olika myndighetera. Syftet med min forskning var att utveckla ett vägledningförslag till servicekontoret i Eskilstuna, detta för att underlätta för besökarna att hitta till rätt myndighet och öka flödet inne på servicekontoret. Undersökningar har gått till genom observationer, intervjuer och enkäter, detta för att förstå hur besökarna orienterar sig på servicekontoret. Mina reslutat visar att besökarna inte uppmärksammar de skyltar som finns idag. Enligt mig är det på grund av skyltarnas brist på god informaionsdesign och placering. Jag har med hjälp av teori och den insamlade empirin tagit fram vägledningsskyltar som med hjälp av färg och form vägleder besökaren på servicekontoret. Myndigheternas logotyper och märken har arbetats in i skyltarna.

This degree project has been done in parallel to the advertising agency Hera in Uppsala, and containsthe creating of a logotype and graphic profile for Aircall, a new big chain of shops dealing with telecommunication.Aircall was found 1 February 2004, when three smaller companies became one. Thisnew company were in need of a common brand and a uniform profile. The created graphic profile hasbeen applied to visiting cards, letterhead, envelopes, letter cards, bags, cars and advertisement. Thegraphic profile has also been used when designing the shop interior end exterior. Research has beendone on competitors graphic profiles and advertisement. The project also contains a deepening in corporateidentity.

Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats. Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper. Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.

Sammanfattning Titel: Färg och typsnitts påverkan på logotypers exklusivitet. Författare: Anton Sjööblom Zellman &amp; Louise Lindbäck. Kurs: C-uppsats, Examensarbete i Företagsekonomi. Huvudområde: Företagsekonomi. Handledare: Jonas Molin &amp; Lars-Johan Åge. Datum:2019-05-24 Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Metod: Vi har använt ett deduktivt tillvägagångssätt med utgångspunkt från tidigare forskning. Vi har sedan genomfört en kvantitativ undersökning för att reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Färgerna mörkröd, mörkgrön, mörkblå, svart, grå och vit, samt typsnitten i formaten Sans-serif och Serif har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har en enkätundersökning utförts med 109 deltagare. Våra resultat har sedan analyserats i Jamovi där vi utfört en deskriptiv statistik, faktoranalys, korrelationsanalys samt en KMO analys. Slutsats: Studiens resultat visar att typsnittsformatet har störst påverkan på den upplevda exklusiviteten. Resultatet visar även att den emotion som uppstår när respondenterna ser en färg i kombination med ett typsnitt skapar en annan emotion än om respondenterna ser färgerna var för sig. Den färg respondenterna ansåg vara mest exklusiv var färgen mörkröd, följt av färgen mörkblå. Däremot kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades minst exklusiva. Den färg respondenterna ansåg vara minst exklusiv var färgen vit, följt av färgen svart. Kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades mest exklusiva. Resultatet visade även att typsnittet i Serif format uppfattades mest exklusiv av respondenterna oavsett vilken färg logotypen hade. Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till forskningen inom marknadsföring och ämnet företagsekonomi är en fördjupad förståelse för hur färger och typsnitt i en logotyp påverkar den uppfattade exklusiviteten. Med denna studie vill vi hjälpa företag att använda sig av färger och typsnitt i logotyper för att kunna rikta sig till rätt målgrupp, men även att matcha sin logotyp till vad varumärket vill förmedla. Vår studie och våra resultat kan praktiskt fungera som en vägledning i företags utformning när det gäller logotypen, men även när det gäller färgsättning eller val av typsnitt. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag på vidare forskning skulle kunna vara att jämföra flera olika typsnitt inom de två formaten Serif och Sans-serif för att testa den uppfattade exklusiviteten djupare. Ett annat förslag är att skapa fler nyanser av dessa färger för att finna fler skillnader till den uppfattade exklusiviteten. Vi har i vår studie använt oss av enbart enfärgade logotyper, så därför kan ett ytterligare förslag på vidare forskning vara en studie med flerfärgade logotyper.

Syfte: Denna studies syfte är att öka förståelsen för vilka personlighetsdrag konsumenter tillskriver varumärken beroende på logotypens färg. Metod: Eftersom studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har en kvalitativ metod använts och färgerna blå, grön, gul, röd och svart har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har semistrukturerade intervjuer utförts med tolv deltagare. Materialet har analyserats med hjälp av Aakers (1997) Brand Personality Scale samt tematisering. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att den blå logotypen associeras med kompetens, den gröna med uppriktighet och den gula med spänning. Den röda logotypen har även den associerats med kompetens och den svarta med robusthet, i Aakers (1997) Brand Personality Scale. Reaktionerna för den blå och den gröna logotypen har visat sig vara enklast för deltagarna att placera samt visat sig överensstämma med tidigare forskningsresultat. Den gula, röda och svarta logotypen har upplevts svårare och resultaten har avvikit mer från tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag för framtida forskning är att istället för att studera färger, studera vilken påverkan logotypens utformning har på varumärkets personlighet. Vidare kan framtidens forskning studera flerfärgade logotyper. Vår studie studerar endast en speciell subgrupp och framtida forskning kan därför studera en annan subgrupp för jämförelse. Uppsatsens bidrag: Som bidrag till framtida forskning ser vi att denna studie beskriver samband mellan färgerna blå, grön, gul, röd och svart och dimensionerna som återfinns i Aakers (1997) Brand Personality Scale. Detta tillägg ser vi skulle fungera som ett utvecklande ramverk och därför bidra till det teoretiska perspektivet i framtida studier utförda i Sverige. Som rekommendation kan företag rent praktiskt använda sig av dessa resultat när de ska välja färg för sin logotyp. / Aim: In this study we aim to increase understanding of the personality traits consumers ascribe to brands depending on the color of the logo. Method: Due to the aim of the study, which was to increase understanding of the topic, a qualitative method has been used. To collect empirical data semi-structured interviews were conducted with twelve participants. The material was analyzed using Aaker’s (1997) Brand Personality Scale and thematisation. Result &amp; Conclusions: Results show that the blue logo is associated with competence, green with sincerity and yellow with excitement. The red logo has also been associated with competence and the black with ruggedness, in Aaker’s (1997) Brand Personality Scale. The reactions of the blue and green logo has proven to be the easiest for the participants to place and shown to be consistent with previous research. The yellow, red and black logo has been perceived more difficult and the results have deviated more from previous research. Suggestions for future research: Our suggestions for future research is that instead of examining colors, examine the impact of the logo design in brand personality. Furthermore, future research could investigate multi-color logos. Our study examines only a specific subgroup and future research can explore a different subgroup for comparison. Contribution of the thesis: As a contribution to future research, this study describes the relationship between the colors blue, green, yellow, red and black and the dimensions found in Aakers (1997) Brand Personality Scale. This addition would serve as a developed framework and thus contribute to the theoretical perspective in future studies carried out in Sweden. As a recommendation, companies can practically use these results when they are designing their logo.

<p>C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen. Detta genom att äldre respondenter hade en högre igenkänning än de yngre.</p> / <p>Bachelor theses with the main purpose to investigate how well people recognize corporate brands without the logotype being present. We have achieved our results by using a mixture of both qualitative and quantitative methodology, and all of our collected data has been gathered through a survey. Our theoretical perspectives come from a variety of disciplines, such as psychology and information design, including perception, object recognition, symbolism and the importance of colours. After analysing our gathered data, we feel quite confident in claiming that there are no simple answers when it comes to our abilities to recognize corporate brands. We noticed that the gender of our respondents had none or very little impact when it comes to recognition, but age on the other hand was quite a large factor. We came to the conclusion that our older respondents recognized far more corporate brands than our younger respondents.</p>

The purpose of this paper is to examine the role of logotypes within the visual identity and identify possible reasons that motivate companies to change their logo. This paper should also clarify how different parts of the visual identity affect each other and how they are interconnected. The thesis research question is formulated with the purpose in mind and has led to the following question: How can a logo change contribute to enhanced visual identity?   Since we wanted to obtain a better understanding of the chosen research area with help of interviews have we chosen a qualitative method for this thesis. During the process we have let the empirical material control the chosen theories. Our gathered theories are from secondary data and the empirical material has been collected from semi-structured interviews.  In order to obtain a wider range of our research topic, we have selected the interviewed respondents from different industries and areas of work. In our work process, we have analyzed and discussed the impact of a logo and how a logo change could impact on the visual identity. Our research showed that a single logo change would not necessarily have an impact on the visual identity but would improve with a combined match of the identities other components. During our process we also identified three main ingredients that a good logo should contain. Finally, we have developed a theory that shows how visual identity components are interconnected.