This essay analyses the use of media as an instigator of tourism as it creates perceptions of Svalbard in the minds of prospective and former tourists. It explores what these created imaginations about Svalbard as a destination and experience mean for individuals who have been submitted by a curated image in media, made for the profit of the tourism industry. The essay uses accounts from three different informants who all belong to different categories; one has been there several times, another has been there once, and the third not at all. The analysis of their experiences and expected experiences is made through the theoretical framework posed by Noel B. Salazar theory of imaginaries and Arjun Appadurai’s mediascape, ethnoscape, and imaginative worlds and communities. This study means to show that the individual experience is necessarily impacted by their preemptive expectations, which is strongly, almost entirely, influenced by the image and idea of “otherness” which media has projected.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor? Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind? Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt. / How does one create an architectural design for a social and cultural context in a place that appears to be a hostile environment for people? The purpose of my studie was to to get a better understanding of the relation between nature, culture, landscape, people, technical application and environment at the world´s nothernmost town, Longyearbyen on Svalbard, whose extreme climate and months of darkness appear a frightening settlement for people. Is there room for architecture being more then a constructive shield against predators and the elements? My goal was to create a meetingplace for spontaneous activities without obligation; a Cultural campus and a hub around-the-clock.

Svalbard är en arktisk ögrupp i Norra ishavet som förvaltas av Norge och huvudorten är Longyearbyen. I Longyearbyen och som på alla andra platser pågår förorenande aktiviteter, denna rapport är avgränsad till utsläpp via avloppsvatten till marina miljöer. I Arktis märks klimatförändringarna tydligt, det finns många olika styrmedel som skulle kunna förhindra föroreningen av dessa sårbara områden. Styrmedel som det visat sig under arbetet med den här rapporten inte fungerar som det var tänkt, med åsyftan på avloppshanteringen i Longyearbyen. Det finns inget avloppsreningsverk i byn där det bor ca 2300 fastboende och gästdygnen uppgick år 2015 till 128 000. Utsläppet av det orenade avloppsvattnet ut i Adventfjorden tillåts av det kravställande organet Sysselmannen på Svalbard, som gett kommunen tillstånd med lagstöd i Svalbardmiljöloven, att systematiskt släppa ut det förorenade avloppsvattnet. Målet med denna rapport är att undersöka den nuvarande utsläppssituationen med gällande styrmedel och att förstå varför tillståndet till utsläppet av det orenade avloppsvattnet getts. Resultatet visar att formuleringen av handlingsregler och avsaknad av delmål, indikatorer och återkopplingsmekanismer för genomdrivande av styrmedel, är anledningen till varför styrmedlet inte fungerar som tänkt. Detta viktiga resultat kan leda till en förändring vid genomdrivandet av styrmedlet, så att det kan uppnå sin fulla potential. Med klara och tydliga målsättningar vid utformandet av styrmedel uppnår de sina syften. Kontentan av den här rapporten är att styrmedel som används på rätt sätt kan beskydda de sårbara Arktiska marina miljöerna. / Svalbard is an Arctic Archipelago in the Arctic Ocean that is governed by Norway and the main city is Longyearbyen. In Longyearbyen, much like any other place, there is contaminating activities going on. This report is concentrated on the emissions via sewage water into marine environments. In the Arctic, climate change is very noticeable and there are many different instruments that could prevent the pollution of these vulnerable areas. During the time working on this report these instruments have shown that they are not functioning as supposed, with regards to the sewage management in Longyearbyen. There is no sewerage in the town which inhabits 2300 permanent residents and where there were, in the year of 2015, 128 000 overnight stays of tourists. The pollution of the unfiltered sewage water allowed into Adventfjorden has been permitted by the governing organisation, Sysselmannen on Svalbard. Sysselmannen has given the municipality permission with support from the environmental protection law of Svalbard (Svalbardmiljøloven) to systematically release the polluted water into the marine environments. The goal with this report is to examine the current pollution situation with the existing governance and to understand why it has been permitted to release untreated sewage water into the fjord. The result shows that the reason there is an implementation deficit is because of the formulation of the action rules, no clear milestones and the lack of feedback mechanisms in the enforcement. This important result can lead to changed governance so that it could reach its full potential. By keeping the goals clear when designing the enforcement they can achieve their goals. The conclusion of this report is that an implementation of governance can protect the vulnerable Arctic marine environments. / <p>2016-06-29</p>

We live in an ever-changing environment: globalisation is moving forward rapidly; the effects of Climate Change can be felt worldwide, anthropogenic resource extraction is ongoing and global pandemics are bringing up unexpected challenges. Evidence of these changes are everywhere, but significantly the polar regions are dramatically affected and aspect of geopolitical interest. Until now, little emphasis has been put on understanding Arctic communities’ transformations and their livelihoods due to those accelerating changes.One of these polar regions is the northernmost town of the world, Longyearbyen, on the Archipelago of Svalbard, governed through Norway under the ‘Svalbard Treaty’. The town is transforming from a mining-based community towards a service-based community, focusing on tourism, research and education. As Norway only holds sovereignty over the Archipelago but all signatory countries of the Treaty hold equal commercial rights over the island, the place is caught between geopolitical visions and local reality. The thesis at hand questions how the future of Longyearbyen is imagined in the face of accelerating global and local challenges. Based on the theoretical framework of imaginaries and explicitly Arctic imaginaries, the research uses a form of discourse analysis to investigate those. The discursive approach by Bacchi called “What’s the problem represented to be?” (WPR) was applied as a method to simplify the critical analysis of public policies. The latest policy on Svalbard’sfuture development, “The White Paper for Svalbard” from 2016, was critically examined, which presentsa clear governmental imaginary to maintain Norwegian communities on the Archipelago. Following the WPRapproach, it has further been analysed how that governmental imaginary has historically come about. In the last step, an extensive media analysis was conducted to examine how the governmental imaginary has developed, been questioned or disrupted by other emerging local imaginaries. This research portraits the common grounds, discrepancies, and entanglement of imaginaries from various levels of Longyearbyen’s community, ranging from local to institutional, to enable a profound conversation about Longyearbyen’s future. / Världen vi lever i förändras ständigt; globaliseringen rör sig snabbt framåt, klimatförändringarnas styrka kan kännas över hela jordklotet och människan fortsätter alltjämt att utvinna naturtillgångar medan globala pandemier genererar oförutsägbara utmaningar. Spår av dessa förändringar finns överallt, men polarregionerna påverkas särskilt drastiskt och har blivit av stort geopolitiskt intresse. Hittills har ytterst lite arbete lagts ner för att förstå de arktiska samhällenas omställning och uppehälle underdessa nya förutsättningar. Ett av dessa samhällen är världens nordligaste stad Longyearbyen som är belägen på ögruppen Svalbard och styrs genom Norge under Svalbardtraktaten. Staden som tidigare försörjde sig i princip uteslutande på gruvnäring har nu blivit ett tjänstesamhällemed fokus på turism, forskning och utbildning. Eftersom Norge enbart har suveräniteten över ögruppen och delar de kommersiella rättigheterna på Svalbard med övriga undertecknade länder i traktaten hamnar platsen ofta i kläm mellan geopolitiska intressen och den lokala verkligheten. Det här examensarbetet ifrågasätter hur Longyearbyens framtid framställs inför dess tilltagande globala och lokala utmaningar. Baserat på den teoretiska ramen för visioner (”imaginaries”) och uttryckligen arktiska visioner använder undersökningen en form av diskursanalys. Bacchis WPR-metod (”What’s the problem represented to be?”) användes för att förenkla och kritiskt analysera offentliga bestämmelser. Den senaste policyn för Svalbards framtida utveckling från 2016, som kallas ”The White Paper for Svalbard”, undersöktes noggrant och visade på en tydlig politisk ambition att bibehålla den norska majoriteten inom ögruppens samhällen. Med hjälp av WPR-metoden kunde dessutom den historiska utvecklingen av denhär ambitionen analyseras. Slutligen genomfördes en omfattande mediaanalys för att undersöka hur dessa politiska visioner har utvecklats, ifrågasatts eller påverkats av andra framväxande, lokala visioner. Det här arbetet porträtterar de gemensamma grunderna, avvikelserna och sammanflätningen av visioner i Longyearbyen, på såväl lokal som institutionell nivå, för att möjliggöra en djupgående diskussion kring Longyearbyens framtid.

The main aim of this thesis is a preparation of the first Czech geographical guide to the arctic area of Spitsbergen (Svalbard). The thesis is based on English and German specialized books as well as on author´s personal experience that he gained during his three months working stay in there. Theoretical part consists of minute description in accordance with practice used for generation of geographical guidebooks. In practical part of the thesis is author´s draft of his own routes tracing, including thein difficulty, photos and specification. Part of it will work sheets for secondary school pupils, presentation and methodical manual for teachers.

No description available.

<p>Three different studies have been made; an analysis of the general weather situation at three weather stations in Svalbard, close to the main settlement Longyearbyen; an instrumental comparison between three weather stations operating at nearly the same place during a few days in October 2006; and a case study of a weather station at the mountain Breinosa compared to the station in the valley beneath.</p><p>The analysis of the general weather at the three stations, Adventdalen (data used from 2004-2006), Svalbard Airport (data used from 1994-2004) and Gruvefjellet (data used from 2002-2005) showed that it is clear that the local surroundings do contribute to a more locally produced weather. The mean wind speed in Adventdalen was shown to be 5.1 m/s and the wind direction was mostly from inland towards the coast. Channelling effects dominates the winds in the valley, resulting in high wind speeds. The channelled winds from Adventdalen often reach Svalbard Airport (average wind speed 4.8 m/s). At the Airport there is also a contribution of winds (mostly in summer) originating from the sea, e.g. sea breeze. In times when the weather at Svalbard Airport was more continental, Adventfjorden and Isfjorden were likely to be covered by ice. The higher location of Gruvefjellet most often contributes to low temperatures and an average wind speed of 3.9 m/s. However, the temperature at Adventdalen and the Airport are often colder than at Gruvefjellet due to the frequency of temperature inversions.</p><p>The instrumental comparison concerned three stations in Adventdalen. Data from the stationary weather station was compared with data from two temporarily stations during 4-7th October 2006. It is apparent that the stationary station needs calibration, at least when looking at the pressure measurements, where there clearly is an offset in the data.</p><p>The third study was a case study concerned data from a station at the mountain Breinosa and Adventdalen. A new weather station will be put up during 2007 and data (16th December 2005 until 12th January 2006) from a temporarily station was used when determining the differences from the station down in the valley (Adventdalen). The wind speed is often just as high in the valley as at Breinosa due to channelling effects. The temperature in Adventdalen seems to be affected by the temperature at Breinosa. The air is chilled and sinks down to be channelled through the valley. There are some occasions when the temperature at the mountain is higher than beneath. During those events the wind speed is low and a temperature inversion develops at the ground.</p> / <p>Tre olika studier genomförts; en analysering av data från tre väderstationer på Svalbard;en instrumentell jämförelse mellan tre väderstationer på Svalbard nära huvudorten Longyearbyen; en fallstudie av data från en väderstation på berget Breinosa jämfört med situationen i Adventdalen nedanför.</p><p>Undersökningen av generella vädersituationen vid de tre stationerna, Adventdalen (data från 2004-2006), Svalbard Flygplats (data från 1994-2004) och Gruvefjellet (data från 2002-2005) visade tydligt att den lokala omgivningen bidrar mycket till hur vädret formas. Medelvindhastigheten i Adventdalen var 5,1 m/s och vindriktningen mestadels längs dalen ut mot fjorden. Kanaliseringseffekter dominerar vindarna i dalen och bidrar till de höga vindhastigheterna. Kanaliserade vindar från Adventdalen når ofta Svalbard Flygplats (medel vindhastighet 4,8 m/s). Vid Flygplatsen finns också ett visst bidrag från vindar utifrån havet (mestadels under sommaren), d.v.s. sjöbris. I situationer då vädret vid flygplatsen varit mer kontinentalt så har Adventfjorden mest troligt varit täckt av is.</p><p>Gruvefjellets höga placering bidrar till låga temperaturer och en medelvindhastighet på 3.9 m/s. Dock är temperaturen är ofta lägre i Adventdalen och vid Flygplatsen på grund av att det ofta förekommer temperaturinversioner i marknivå.</p><p>Den instrumentella jämförelsen berörde tre stationer i Adventdalen. Data från den stationära stationen jämfördes under 4-7 oktober 2006 med data från två temporära stationer. Det är tydligt att den stationära stationen är i behov av kalibrering. I alla fall är det uppenbart vid studien av lufttrycket som tydligt är förskjutet och visar ett lägre tryck.</p><p>Tredje studien var en fallstudie och data undersöktes från berget Breinosa och Adventdalen. En ny väderstation kommer att monteras på Breinosa under 2007 och data (16 december 2005 till 12 januari 2006) från en temporär station användes i studien. Vindhastigheten är ofta lika hög i dalen som på berget på grund av kanaliseringseffekter. Temperaturen i dalen förefaller vara påverkad av temperatursituationen på berget. Avkyld luft sjunker och kanaliseras ner i dalen. Det finns några tillfällen då temperaturen på berget Breinosa är högre än nere i dalen. Under de situationerna avtar vindhastigheten och en temperaturinversion bildas i marknivå.</p>

Three different studies have been made; an analysis of the general weather situation at three weather stations in Svalbard, close to the main settlement Longyearbyen; an instrumental comparison between three weather stations operating at nearly the same place during a few days in October 2006; and a case study of a weather station at the mountain Breinosa compared to the station in the valley beneath. The analysis of the general weather at the three stations, Adventdalen (data used from 2004-2006), Svalbard Airport (data used from 1994-2004) and Gruvefjellet (data used from 2002-2005) showed that it is clear that the local surroundings do contribute to a more locally produced weather. The mean wind speed in Adventdalen was shown to be 5.1 m/s and the wind direction was mostly from inland towards the coast. Channelling effects dominates the winds in the valley, resulting in high wind speeds. The channelled winds from Adventdalen often reach Svalbard Airport (average wind speed 4.8 m/s). At the Airport there is also a contribution of winds (mostly in summer) originating from the sea, e.g. sea breeze. In times when the weather at Svalbard Airport was more continental, Adventfjorden and Isfjorden were likely to be covered by ice. The higher location of Gruvefjellet most often contributes to low temperatures and an average wind speed of 3.9 m/s. However, the temperature at Adventdalen and the Airport are often colder than at Gruvefjellet due to the frequency of temperature inversions. The instrumental comparison concerned three stations in Adventdalen. Data from the stationary weather station was compared with data from two temporarily stations during 4-7th October 2006. It is apparent that the stationary station needs calibration, at least when looking at the pressure measurements, where there clearly is an offset in the data. The third study was a case study concerned data from a station at the mountain Breinosa and Adventdalen. A new weather station will be put up during 2007 and data (16th December 2005 until 12th January 2006) from a temporarily station was used when determining the differences from the station down in the valley (Adventdalen). The wind speed is often just as high in the valley as at Breinosa due to channelling effects. The temperature in Adventdalen seems to be affected by the temperature at Breinosa. The air is chilled and sinks down to be channelled through the valley. There are some occasions when the temperature at the mountain is higher than beneath. During those events the wind speed is low and a temperature inversion develops at the ground. / Tre olika studier genomförts; en analysering av data från tre väderstationer på Svalbard;en instrumentell jämförelse mellan tre väderstationer på Svalbard nära huvudorten Longyearbyen; en fallstudie av data från en väderstation på berget Breinosa jämfört med situationen i Adventdalen nedanför. Undersökningen av generella vädersituationen vid de tre stationerna, Adventdalen (data från 2004-2006), Svalbard Flygplats (data från 1994-2004) och Gruvefjellet (data från 2002-2005) visade tydligt att den lokala omgivningen bidrar mycket till hur vädret formas. Medelvindhastigheten i Adventdalen var 5,1 m/s och vindriktningen mestadels längs dalen ut mot fjorden. Kanaliseringseffekter dominerar vindarna i dalen och bidrar till de höga vindhastigheterna. Kanaliserade vindar från Adventdalen når ofta Svalbard Flygplats (medel vindhastighet 4,8 m/s). Vid Flygplatsen finns också ett visst bidrag från vindar utifrån havet (mestadels under sommaren), d.v.s. sjöbris. I situationer då vädret vid flygplatsen varit mer kontinentalt så har Adventfjorden mest troligt varit täckt av is. Gruvefjellets höga placering bidrar till låga temperaturer och en medelvindhastighet på 3.9 m/s. Dock är temperaturen är ofta lägre i Adventdalen och vid Flygplatsen på grund av att det ofta förekommer temperaturinversioner i marknivå. Den instrumentella jämförelsen berörde tre stationer i Adventdalen. Data från den stationära stationen jämfördes under 4-7 oktober 2006 med data från två temporära stationer. Det är tydligt att den stationära stationen är i behov av kalibrering. I alla fall är det uppenbart vid studien av lufttrycket som tydligt är förskjutet och visar ett lägre tryck. Tredje studien var en fallstudie och data undersöktes från berget Breinosa och Adventdalen. En ny väderstation kommer att monteras på Breinosa under 2007 och data (16 december 2005 till 12 januari 2006) från en temporär station användes i studien. Vindhastigheten är ofta lika hög i dalen som på berget på grund av kanaliseringseffekter. Temperaturen i dalen förefaller vara påverkad av temperatursituationen på berget. Avkyld luft sjunker och kanaliseras ner i dalen. Det finns några tillfällen då temperaturen på berget Breinosa är högre än nere i dalen. Under de situationerna avtar vindhastigheten och en temperaturinversion bildas i marknivå.

This degree thesis investigates the possibilities of producing food inside a container at Svalbard, using renewable energy and energy storage. The idea was to be able to place the container at remote places without the need of being connected to the grid. We chose Svalbard, where it is cold and the sun is shining 24 hours a day at summertime. In the winter the opposite occurs and the sun is absent from the sky. The work is divided into theoretical studies and results based on different calculations. Such as economical evaluations (LCOE), and simulations using the computer programs Matlab and PVsyst. We have investigated if solar power and wind power is suitable as energy sources. Options for storage were batteries, grid and hydrogen storage. Different cases with Photovoltaics- and wind power plants, with batteries or grid, were compared against each other. It is not possible to use the grid as storage. This resulted in different sizing of our cases, with no excess energy production. The result showed that a 5 kWp photvoltaic plant with dual axis tracking system, was the most profitable. The Pay off would be 14 years and the total profit 63 453 SEK. If it will become possible in the future to use the grid at Svalbard as storage, it will open up opportunites for bigger systems. This will lead to higher profit than with smaller ones. Our results show that it is now most profitable with solar power.