Ovan polcirkeln har klimatet en annan cykel än på sydligare breddgrader. Somrarna är korta, mycket ljusa och fyllda av mänsklig aktivitet. Vintrarna är långa och präglas av mörker. Säsongernas skiftningar är starka och fulla av kontraster. Här återfinns också det norra polarområdets alldeles speciella attribut: norrsken, midnattssol och polarnatt. Det är detta som skapar en stark dragning till norr; de drastiska årstidsväxlingarna, naturfenomenen, en gemensam kulturell referens. Det nordliga livet präglar invånarna både socialt och kulturellt. Därför är det märkligt att den samtida bostaden, på många sätt centrum i vår tillvaro, inte präglas mer av förutsättningarna. Som att det bostadshus som ritas i Stockholm skulle kunna fungera precis lika bra i Kiruna, över 120 mil norrut? Det är trots allt så arkitekturen behandlas idag. I en värld av höga krav på effektivitet och ekonomisk försvarbarhet är det viktigt att inte glömma människans välmående i de miljöer vi skapar. Det är i byggnaden, trädgården och vägen som leder dit som människan finner sitt hem. Detta är ett projekt om nordligt belägna bostäder och om de förutsättningar och möjligheter en sådan plats ger. Jag har valt den svenska gruvstaden Kiruna som plats för mitt projekt och har skapat ett kluster av byggnader att leva i och omkring. Husens relation till varandra, mellanrummen, är en lika viktig del som insidan.

Denna kandidatuppsats syftar till att genom en litteraturstudie redogöra för problematiken med isbildning på vindkraftverkens rotorblad samt redogöra för vilka metoder som finns dels för att förhindra isbildning och dels för att avhjälpa befintlig isbildning på vindkraftverkens rotorblad. Slutligen görs en jämförelse där ekonomiska, tekniska och praktiska aspekter diskuteras och analyseras för att avgöra vad som är mest fördelaktigt; att förebygga eller att avhjälpa isbildning på vindkraftverkens rotorblad. Litteraturstudien visar att de största problemen med isbildning på vindkraftverkens rotorblad är produktionsförluster, ökade ljudnivåer, minskad livslängd på komponenter samt säkerhetsrisker. De metoder som litteraturen nämner för avisning är elektriska värmesystem, värmekanaler, tryckluft, svartmålade rotorblad, kemikalier, flexibla rotorblad, aktiv pitchning, avisning med hjälp av helikopter, elektromagnetiskt inducerade vibrationer och ultraljud. Gällande metoder för att förebygga isbildning anger litteraturstudien elektriska värmesystem, varmluftskanaler, luftskikt, ytbeläggning, kemikalier och mikrovågor. Av dessa är alltså elektriska värmesystem, varmluftskanaler samt kemikalier att ses som både metoder för avisning och som förebyggande mot isbildning. Vad som ur ett ekonomiskt, tekniskt och praktiskt perspektiv är mest fördelaktigt; att förebygga eller avhjälpa isbildning är inte möjlig att svara på ur ett generellt perspektiv. Enligt litteraturstudien är detta beroende av ett flertal parametrar på den aktuella platsen för vindkraftverken. Däribland hur många dagar med nedisning som platsen uppskattas ha per år, vilken svårighetsgrad nedisningen förväntas ha samt vilka vindresurserna på platsen är.

ABSTRACT Dollar spot is a fungal disease that affects grass, and is caused by the fungus Sclerotinia homoeocarpa. It was discovered for the first time in Scandinavia in 2013. Dollar spot is a very serious disease of grass in the United States and a lot of money is spent to control the fungus. In the present study, dollar spot development in potted turfgrass, caused by four geographically distinct, Scandinavian isolates of S. homoeocarpa, was investigated at three different temperatures; 6 °C, 15 °C and 21 °C. The objective was to identify the lowest temperature of development of disease, and to establish possible differences among the isolates with regard to disease development. The isolates used originated from Denmark, Norway and Sweden. The grass samples that were inoculated with S. homoeocarpa came from two golf courses in Sweden, located in Uppsala and in Gävle, respectively. Turf grass was dug out and placed in pots, and subsequently inoculated with fungal hyphae from cultures of S. homoeocarpa. These pots were individually covered with plastic bags and placed in different climate chambers at set temperatures. At three time points (day 7, 14 and 21), the ratio of area infected grass to total grass-covered area was estimated. After all the results had been analysed, it was concluded that dollar spot had the most severe disease development at 6 °C. Differences in disease development of dollar spot were also observed among the four isolates at different temperatures. There was a link between geographical origin of an isolate and its optimum temperature for disease development, which may suggest that the isolates can have adapted to the environment in which they have established themselves. S. homoeocarpa is apparently able to proliferate at low temperatures. The present study demonstrates it should be able to infect grass and establish in turf grass even in a colder climate, and thus it is very likely that dollar spot has gained a foothold in Scandinavia, and that it is here to stay. With climate change taking place, i.e. increasing temperatures and precipitation, which in turn results in elevated humidity, the disease will be able to establish and spread yet more, because the fungus thrives in humid conditions. If the climate zones will continue to move northward in the Nordic countries, it will increase the potential for continued establishment and spread of dollar spot. / SAMMANFATTNING Dollar spot är en svampsjukdom som drabbar gräs och som orsakas av svampen Sclerotinia homoeocarpa. Under 2013 upptäcktes dollar spot för första gången i Norden. Dollar spot är en mycket allvarlig grässjukdom i USA och man spenderar massor med pengar för att bekämpa svampen. I denna uppsats har sjukdomsutvecklingen av dollar spot, från fyra geografiskt skilda isolat, undersökts vid olika temperaturer; 6 °C, 15 °C och 21°C. Detta för att hitta den lägsta tillväxttemperaturen hos svampen som orsakar sjukdomen och även för att upptäcka eventuell skillnad mellan de olika isolatens sjukdomsutveckling i gräs. Isolaten som använts i experimenten kom ifrån Danmark, Norge och Sverige. Gräsproverna som svampen S. homoeocarpa odlades på kom ifrån två golfbanor, från Uppsala respektive Gävle. Krukor med gräs inokulerades med S. homoeocarpa och dessa krukor placerades i klimatskåp som höll olika temperatur. Vid tre tidpunkter (dag 7, 14 och 21) lästes den infekterade gräsarean av. Efter att alla resultat hade sammanställts visade det sig att dollar spot hade den snabbaste och mest aggressiva sjukdomsutvecklingen vid 6 °C. Det fanns även skillnader i sjukdomsutveckling av dollar spot mellan de fyra isolaten vid olika temperaturer. Det fanns en viss koppling mellan geografisk härkomst och optimumtemperatur för sjukdomsutveckling hos isolaten, vilket kan tyda på att de kan ha anpassat sig till den omgivning som de etablerat sig i. Med de låga tillväxttemperaturer som svampen S. homoeocarpa klarar för infektion och etablering i grönytor är det mycket troligt att sjukdomen dollar spot fått fäste i Norden, och kommit för att stanna. Med de klimatförändringar som sker, dvs. ökade temperaturer och ökad nederbörd, som i sin tur medför förhöjd luftfuktighet, kommer sjukdomen att kunna breda ut sig ännu mer, eftersom svampen trivs vid hög luftfuktighet. Flyttas klimatzonerna högre upp i Norden kommer det att bidra till att utbredningen av dollar spot ökar.

The favorable wind recourses in many cold climate regions make them interesting for development of wind farms. However, with the cold climate come drawbacks due to icing. Production losses, fatigue loadings, ice throws and increased noise are some of the more severe issues that have to be addressed. Thus, wind power in cold climaterequires ice detectors both during the prospecting phase in the site assessment and during production for controlling of the turbines. This study aimed to evaluate six ice detector systems and their ability to detect time periods with ice and ice growth. The usability of the detector data for site assessment or controlling of the turbine was also discussed. The tested detectors were: the T 40 series from HoloOptics (HoloOptics), 0872F1 Ice Detector from Goodrich (Goodrich), LID-3300IP from Labkotec (LID), IceMonitor from SAAB Combitech (IceMonitor) and IGUS BLADcontrol from Rexroth Bosch Group (IGUS). Also a combination of the three anemometers Thies 4.3350.00.0000 from Adolf Thies GmbH & Co.KG (Thies), Vaisala WAA252 from Vaisala Oyj (Vaisala) and NRG Icefree3 from NRG Systems (NRG), used for wind measurements, has been analyzed for ice detection purposes. Data from field tests in Åsele municipality in the northern part of Sweden has been processed in MATLAB. Indications of ice and ice growth have been compared between the detectors to see how often they indicate concurrently. The measurements showed that the IceMonitor and the three anemometers indicated the occurrence of ice at the same time most of the time. The detectors with the ability to detect ice growth (Goodrich, LID, T44 and T41, IceMonitor) had a lot fewer concurrent indications. The correspondence between production loss time periods and the IGUS and T41 ice and ice growth indications were also low. Thus it was concluded that periods with ice were possible to find with a decent precision while ice growth and production loss periods were hard to find with any accuracy. The biggest limitation to the detectors’ functionality was the severe icing events that either hindered the detectors from working properly or broke them completely. None of the detectors were recommended for controlling of the wind turbines. If the reliability of the detectors during the more sever icing events could be increase they could however be used for site assessment to give a rough idea of the icing climate. / De gynnsamma vindar som finns i många regioner med kallt klimat gör dem intressanta för utveckling av vindkraftparker. Men med det kalla klimatet kommer nackdelar på grund av isbildning. Produktionsförluster, utmattningslaster, iskast och ökat buller är några av de mer allvarliga problem som måste åtgärdas. Således kräver vindkraft i kallt klimat isdetektorer både under prospekteringsfasen av området och under produktion, för styrning av turbinerna. Denna studie hade som syfte att utvärdera sex isdetektorsystem och deras förmåga att upptäcka tidsperioder med is och istillväxt. Detektorernas användbarhet vid projektering eller kontroll av vindturbiner diskuterades också. De testade detektorerna var: T 40-serien från HoloOptics (HoloOptics), 0872F1 Ice Detector från Goodrich (Goodrich), LID-3300IP från Labkotec (LID), IceMonitor från SAAB Combitech (IceMonitor) och IGUS BLADcontrol från Rexroth Bosch Group (IGUS). Även en kombination av de tre anemometrarna Thies 4.3350.00.0000 från Adolf Thies GmbH & Co.KG (Thies), Vaisala WAA252 från Vaisala Oyj (Vaisala) och NRG Icefree3 från NRG Systems (NRG), som används för vindmätningar, har analyserats för isdetektionsändamål. Data från fältstudier i Åsele kommun i norra delen av Sverige har behandlats i MATLAB. Indikationer på is och istillväxt har jämförts mellan detektorerna för att se hur ofta de visar samtidigt. Mätningarna visade att IceMonitor och de tre anemometrarna för det mesta indikerade förekomst av is samtidigt. Detektorerna med förmåga att detektera istillväxt (Goodrich, LID, T44 och T41, IceMonitor) hade mycket färre samtidiga indikationer. Överensstämmelsen mellan tidsperioder med produktionsbortfall, is (IGUS) och istillväxt (T41) var också låg. Således drogs slutsatsen att perioder med is var möjligt att hitta med en anständig precision emedan istillväxt och produktionsförlustperioder var svåra att hitta med någon större exakthet. Den största begränsningen av detektorernas funktionalitet var de svåra nedisningseventen som antingen hindrade detektorerna från att fungera ordentligt eller förstörde dem helt. Ingen av detektorerna rekommenderas för styrning av vindkraftverk. Om tillförlitligheten på detektorerna under de svårare nedisningseventen förbättras skulle detektorerna dock kunna användas vid projektering för att ge en ungefärlig uppfattning av isklimatet. / Vindforsk III: V-363 project

Wind turbines are becoming a more common sight and a more important part in the power grid. The benefits are mainly that wind energy is a renewable energy source and a single wind turbine can produce enough electricity to cover several households’ annual electricity need and not producing carbon dioxide as a rest product. Drawbacks are fluctuation in wind speed, which makes it difficult to regulate. The turbines need to be placed far from cities which cause losses in transmission in the national power grid.  In cold areas with long winters there is a risk of high energy losses due to iced blades. If there is ice accretion on the wind turbine blades it can cause a production loss and in extension economical losses by not selling the electricity. Finding those events is of high interest and there are methods to prevent and remove ice. However, there are occasions when there is ice on the blades, but no sensors signal this, and the production loss is a fact. There is a presumed production loss of 5-25 % annually due to icing on wind turbines in Sweden, depending on where the site is located. There is no general method for detecting ice in the industry but there are several methods available developed by different parties.  In this master’s thesis, a software has been developed in cooperation with Siemens Gamesa Renewable Energy to identify production losses on wind turbines due to icing using historical SCADA data. The software filters the raw data to construct a reference curve, to which data during cold weather is compared. It was found that low temperature causes ice losses, and the risk of an ice loss increases as temperature decreases. The annual losses at investigated wind farms were 4-10 % of the expected annual production. / Vindkraftverk blir en allt vanligare syn och en viktigare del i kraftnätet. Fördelarna är framförallt att det är en förnybar energykälla, det blir inga koldioxidutsläpp när vindkraftverken har installerats och ett vindkraftverk kan täcka flera hushålls årliga elbehov. Nackdelar är att vinden inte går att kontrollera och elproduktionen inte är garanterad eller konstant. Vindkraftverk placeras långt ifrån tätorter, vilket leder till förluster under distribution.  I kalla regioner med långa vintrar uppstår en risk för energiförluster på grund av nedisade turbinblad. Om det finns ispåbyggnad på turbinbladen kan det orsaka produktionsförluster och följaktligen en ekonomisk förlust. Det är av stort intresse i att upptäcka dessa och det finns flera metoder för att förbygga is och även avisning. Det antas vara produktionsförluster på 5-25 % årligen på grund av is i Sverige, beroende på vindparkens placering. Det finns ingen generell metod för att upptäcka is inom industrin, men det finns flera metoder utvecklade av olika parter.  I det här examensarbetet har en mjukvara utvecklats i samarbete med Siemens Gamesa Renewable Energy för att upptäcka produktionsförluster hos vindkraftverk orsakade av nedisade turbinblad genom att använda SCADA-data. Mjukvaran filtrerar rådata för att beräkna en referenskurva, mot vilken data för kallt väder kan jämföras. Den visar att det finns korrelation mellan låg temperatur och produktionsförluster samt att risken för produktionsförlust ökar då temperaturen sjunker. De årliga produktionsförlusterna hos de undersökta vindparkerna var 4-10 % av den förväntade årliga produktionen.

Storglaciären is a sub-Arctic polythermal glacier in northern Sweden. Twenty years' monitoring of thecold surface layer found that it has lost one third of its total volume of cold ice with an average thinningrate of 0.80 ± 0.24 m·a-1 for the period of 1989-2009. This thesis presents the continuous investigationof the thermal structure evolution of Storglaciären using thermistor string measurements and a coupledenergy balance-snowpack model. The thickness dynamics of the cold surface layer is derived from boththe thermistor string measurement (2018-2019) and the simulation results (2009-2018).    The subsurface temperature evolution and the associated cold-temperate transition surface (CTS)dynamics are analyzed at both the thermistor scale and glacier scale. Point study involves installing athermistor string and extrapolating the measured subsurface temperature to the pressure melting pointisotherm depth. The simulated CTS depth changes at the study site was also used for comparison. Glacierscale study aims to simulate the spatial and temporal variations of the thickness of the cold surface layer.Meteorological data was collected from multiple automatic weather stations and the solid precipitationwas estimated from the winter mass balance survey. The model was utilized in the study of the coldsurface layer dynamics for the first time.    Both the point scale and glacier scale study suggest an overall thickening trend of the cold surfacelayer. The thermistor derived CTS depth exhibits a thickening rate of ~0.9 m·a-1 compared to the depthderived from ground penetrating radar survey in 2009. The influence of mass balance, melt andaccumulation are also examined by spatial correlation with CTS depth. / Storglaciären är en subarktisk polytermal glaciär i norra Sverige som har ett kallt ytskikt iablationsområdet. Tidigare studier av mäktigheten hos det kalla ytskiktet visar att Storglaciären harförlorat en tredjedel av sin totala volym av kall is med en genomsnittlig uttunningshastighet på 0,80 ±0,24 m · a-1 för perioden 1989-2009. Denna uppsats presenterar den fortsatta utvecklingen av det kallaytskiktet på Storglaciären under perioden 2009 till 2019 med hjälp av istemperaturmätningar och enytenergi balansmodell koppla till en och en termodynamisk modell för snö och is. Istemperaturensutveckling och djupet till övergången mellan kall och tempererad is (CTS) analyseras både på lokalskalavid en punkt och över hela glaciären. Punktstudien utnyttjar temperaturmätningar vid en termistorslingaför att uppskatta temperaturfördelningen i isen och djupet för övergången mellan kall och tempereradis. Resultaten används också för jämförelse med simulerade resultat. Den rumsliga studien använder enkopplad energibalans och en termodynamisk modell för snö och is för att simulera rumsliga ochtidsmässiga variationer av tjockleken på det kalla ytskiktet. Som ingångsdata till modellen användesmeteorologiska data från flera automatiska väder stationer och den nederbörden i fast form uppskattadesfrån massbalans mätningar som görs på glaciären. Det är fösta gången den här typen av modell användsför att studera det kalla ytskiktets dynamik.    Både på lokalskala och glaciärskala tyder på en övergripande förtjockningstrend av det kallaytskiktet. Uppskattningen av CTS djupet vid temperaturmätningar uppvisar en ökningshastighet av ~0,9 m · a-1 av det kalla skiktets tjocklek jämfört med markradar undersökningar i 2009. Påverkan ochrumslig korrelation mellan massbalans, smältning och ackumulation på CTS-djupet undersöks också.

Climate change in the Arctic and sub-Arctic has induced substantial changes in the inland cryosphere. The warming climate is causing a reduction in glacier size and extent and the average net mass balance for Arctic glaciers have been negative over the past 40 years. Relatively few studies have been conducted concerning the development of the thermal distribution in glaciers during extensive volume changes. There is a possible diversity in how the thermal structure might change with a changing climate. Storglaciären is losing the cold surface layer in the ablation area and progressively becomes more temperate, while Kårsaglaciären is losing the zone of temperate ice in the ablation area and consequently becoming colder. The overall objective of this study has been to improve the understanding of the thermal response of polythermal glaciers to climate change. The results from Pårteglaciären, northern Sweden, indicate a decrease in volume by 18% in the last 15 years with an expected decrease of 35% of its present size during the coming century. As a consequence of the prevailing climate and volume decrease Pårteglaciären is experiencing a thinning of the cold surface layer at an average rate of 1.13 m a-1. The volumetric and cold surface layer changes are in the same magnitude, which may indicate that the CTS adapts relatively rapidly to the present changes. Assuming a climatic effect similar to what has been observed on Storglaciären, it can be concluded that the thinning has influenced the thermal regime. But in contrast to Kårsaglaciären, the thermal distribution on Pårteglaciären has become more temperate as a result of the substantial mass loss. / Klimatförändringar i Arktis och subarktis har orsakat stora förändringar i kryosfären. Ett varmare klimat orsakar en minskning av glaciärers storlek och omfattning och nettomassbalansen för Arktiska glaciärer har varit negativ under de senaste 40 åren. Relativt få studier har genomförts angående utvecklingen av den termiska fördelningen i glaciärer under omfattande volymförändringar. Det finns en möjlig diversitet i hur den termiska strukturen kan ändras med ett förändrat klimat. Storglaciären förlorar det kalla ytskiktet i ablationsområdet och blir successivt mer tempererad, medan Kårsaglaciären förlorar zonen med tempererad is i ablationsområdet och blir därmed kallare. Syftet med den här studien har varit att öka förståelsen för den termiska reaktionen hos polytermala glaciärer till ett förändrat klimat. Resultaten från Pårteglaciären i norra Sverige visar en volymreducering med 18% under de senaste 15 åren med en förväntad minskning på 35% av den nuvarande storleken under det kommande århundradet. Som en följd av det rådande klimatet och den reducerade volymen genomgår det kalla ytskiktet på Pårteglaciären en förtunning med en genomsnittlig hastighet av 1.13 m a-1. Volymförändringarna och förändringarna i kalla ytskiktet är i samma storleksordning, vilket tyder på att CTS anpassas relativt snabbt till de nuvarande förändringarna. Förutsatt en klimatisk effekt liknande den som observerats på Storglaciären, kan slutsatsen dras att förtunningen har påverkat den termiska regimen. Men i motsats till Kårsaglaciären har den termiska fördelningen på Pårteglaciären blivit mer tempererad som ett resultat av den omfattande massförlusten.

This paper examines two examples of testing activities of sub-components of a 300kN methalox first-stage rocket engine developed by Pangea Aerospace, namely, theinjectors and the cryogenic pumps. One of the difficulties of these test campaignsis to evaluate the performances of these sub-components without using cryogenicpropellants and in conditions differing from flight conditions.Two different methods were used to replace the cryogenic propellants at extreme pressures and temperatures: the pumps were tested using water to replace both propellants, and the injectors were tested using water and nitrogen to account for the different propellant phases. The correlation, similarity methods, and bench sizing were detailed for both test campaigns, but only the injector test campaign was completed and its results were analyzed.The method to emulate cryogenic fluid behavior in a pump leads to the use of a bench controlling not only pressure and mass flow but also temperature to account for the cavitation effects. Furthermore, the bench must have the capability to pressurize the water under atmospheric pressure, leading to the use of a vacuum pump. The injector test campaign produces results that closely align with theoretical predictions. This enables the selection of the optimal single-element injector design through a quantitative assessment of the discharge coefficient and a qualitative evaluation of the spray angle and atomization. Although these studies are based on strong models, they must be compared to hotfire data and later flight data to be assessed fully, all the more so that the pump test campaign was not performed. / I denna rapport behandlas två exempel på provningsaktiviteter för delkomponenter av en methalox-driven 300 kN-klass raketmotor, utvecklad av Pangea Aerospace för användning på förstasteg. Delkomponenterna består av injektorerna samt dekryogena pumparna. En av svårigheterna med provkampanjerna är att utvärdera prestandan hos dessa delkomponenter utan att använda kryogena drivmedel och underförhållanden som skiljer sig från flygförhållandena. Två olika metoder användes för att imitera de kryogena drivmedlen vid extrema tryck och temperaturer. Först testades pumparna med vatten som en ersättning för de båda drivmedlen, och sedan testades injektorerna med både vatten och kväve för att ta hänsyn till de olika aggregations tillstånden. Korrelationen, likhetsmetoderna, samt provbänkstorleken utredes i detalj för bägge testkampanjer, men endast injektortestkampanjen slutfördes och dess resultat analyserades. Metoden för att efterlikna kryogena vätskors beteende i en pump leder till användning av en provbänk som inte bara reglerar tryck och massflöde utan även temperatur för att ta hänsyn till kavitations effekterna. Dessutom måste bänken ha kapacitet att trycksätta vattnet under atmosfärstryck, vilket leder till användning av en vakuumpump. Injektortestkampanjen ger resultat som ligger nära de teoretiska förutsägelserna. Detta gör det möjligt att välja den optimala injektordesignen genom en kvantitativ bedömning av utloppskoefficienten och en kvalitativ bedömning av vinkeln och finfördelningen av injektorstrålen. Även om dessa studier baseras på starka modeller måste de jämföras med data från brännprover och senare flygdata för att kunna bedömas fullt ut, särskilt som pumptestkampanjen inte genomfördes.

<p>Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning.</p> / <p>This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.</p>

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning. / This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.