Denna rapport ingår som avslutande examensarbete i magisterutbildning i byggteknik med inriktning hållbart samhällsbyggande. Rapporten behandlar akustiska egenskaper hos ett prefabricerat samverkansbjälklag sammansatt av en tunn betongplatta, konstruktionsvirke och en massivträplatta. Dels görs en sammanfattning över byggbranschens miljöpåverkan och hur effektivare användning av byggnadsmaterial kan bidra till en mer hållbar utveckling. Det undersöks också hur ljud-miljöer påverkar människor och hur detta behandlas med akustiska krav inom byggandet i Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv. Det aktuella samverkansbjälklaget har tagits fram i samarbete mellan Hedareds Sand & Betong AB, AB Fristad Bygg, Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forsknings-institut och steg- respektive luftljud har provats i SP:s akustiklaboratorium i Borås. Provdata har sedan utvärderats och jämförelser görs med byggreglerna liksom med andra bjälklagssystem. En studie över vilka typer av kompletteringar av bjälklagselementen som behöver göras för att uppfylla myndighetskraven på ljudmiljöer i bostäder görs också. / This report is a part of the one year master programme in Civil Engineering - Sustainable Built Environment. The report focuses on the acoustic properties of a prefabricated composite floor slab built with three main components; a thin concrete slab, timber beams and a cross laminated timber slab. Initially a study of the environmental impact of the building industry, and how more effective use of building materials can contribute to a more sustainable development, is made. A study of how different sounds affects people is made and also how this is considered by different requirements in the Swedish building regulations to reach a more sustainable built environment. The studied floor slab is part of a cooperation project between Hedareds Sand & Betong AB, AB Fristad Bygg, The University of Borås and SP Technical Research Institute of Sweden and the sound tests are made in an acoustic laboratory at SP in Borås. The results of the tests are evaluated and are compared with the building regulations as well as with other types of floors. A study of the types of complements that are needed to reach the requirements in the building regulations is made.

A survey is conducted to link sound reduction index with human experiences, the survey shows that the majority of residents value silence in their homes. About one in five residents hear that sound enters their home via the fresh air vents and is willing to pay for a soundproof fresh air vents. The results of the calculations indicate that the reduction index for the measurement object is 29 dB which means that the reduction rate will be 36.6 dB after installation of soundproofed fresh air vent. When switching to a soundproof air vent, an increase of 7,6 dB in sound reduction index is achieved. By providing more information to customers about different air vents with regard to acoustics, knowledge of the subject increases and they can actively take a stand to improve their quality of accommodation. / En enkätundersökning genomförs för att koppla teoretiska värden på reduktionstal till mänskliga upplevelser. Undersökningen visar att majoriteten av de boende värdesätter tystnad i sin bostad. Cirka en av fem boende hör att ljud kommer in i bostaden via friskluftsventilen och är villiga att betala för en ljudisolerad friskluftsventil. Resultatet för samtliga beräkningar visar att det sammansatta reduktionstalet för väggkonstruktionen är 29 dB. Vid byte till en ljudisolerad friskluftsventil ökar reduktionstalet med 7,6 dB vilket innebär att det sammansatta reduktionstalet blir 36,6 dB efter installation av ljudisolerad friskluftventil. Genom att ge mer information till kunderna om olika friskluftsventiler med hänsyn till akustik ökar kunskapen kring ämnet och de kan aktivt ta ställning till att förbättra sin boendekvalité.

Målet med projektet var att undersöka en miljövänlig innerväggs-konstruktions luftljudsisolering och hur den jämför sig med en standardinnervägg. Projektet genomfördes genom att konstruera två olika innerväggar i kombination med ett isoleringsmaterial. Den ena väggen byggdes som en traditionell innervägg med stålreglar och isolering av stenull, medan den andra innerväggen byggdes med träfiberisolering och pappersreglar. För båda konstruktionerna byggdes en 1.8 x 1.0 m enkel-regelvägg med kantprofil av stål och dubbla skivor gips, som sedan placerades horisontellt i en öppning mellan ett efterklangsrum och ett ekofritt rum i Marcus Wallenberg Laboratoriet på KTH. Standarden ISO 15186-1 försökte följas i den mån det ansågs vara lämpligt. I efterklangsrummet användes en rundstrålande högtalare för att generera rosa brus, där mättes sedan ljudtrycksnivån. Därefter skannades väggen med en intensitetsprob i det ekofria rummet för att bestämma ljudintensitetsnivån. Mätningarna utfördes med 1/3-oktavbandsfilter som täckte ett frekvensintervall från 50 Hz till 5 000 Hz, vidare beräknades reduktionstalet som funktion av frekvens och vägd ljudreduktion. Resultatet gav till sist att den miljövänliga väggen mätte Rw = 46 dB i vägd ljudreduktion medan standardväggen mätte Rw = 51 dB. Skillnaden i ljudreduktion mellan de båda väggarna var som störst vid frekvensintervallet 100 Hz till strax under 1000 Hz, där den miljövänliga väggen uppvisade lägre ljudreduktion än standardväggen. Vid omkring 1000 Hz mäter väggarna ungefär lika ljudreduktion, men vid frekvenser över 1 250 Hz uppvisar den miljövänliga väggen återigen lägre ljudreduktion.

Projektets syfte har varit att undersöka hur en skiljekonstruktions luftljudsisolering påverkas av att isoleringsmaterialet läggs inuti en papperskudde, samt om luftljudsisoleringen influeras av att pappret är perforerat med 20% perforeringsgrad. Projektet genomfördes genom att konstruera tre olika innerväggar med olika isolering; stenull i operforerade påsar, stenull i perforerade påsar och stenull ”fritt”. Det byggdes en 1,8 x 1 m2 enkel-regelvägg mellan ett ekofritt rum och ett efterklangsrum i Marcus Wallenberg-laboratoriet på KTH. Samtliga väggkonstruktioner hade kantprofiler av stål, stålreglar samt dubbla skivor gips. Mätningarna utfördes i enlighet med ISO 15186–1. Det placerades en rundstrålande högtalare i efterklangsrummet som skapade ett diffust ljudfält med rosa brus och där mättes ljudtrycksnivån. I det ekofria rummet mättes ljudintensitetsnivån genom att väggen skannades med en intensitetsprob. Mätningarna utfördes i ⅓-oktavbandsfilter mellan 50 och 5000 Hz. Reduktionstalet som funktion av frekvens beräknades för varje isolering såväl som det vägda reduktionstalet. Mätningarna resulterade i att väggen med stenull utan påse hade vägt reduktionstal R_w = 49 dB och de båda väggarna med stenull omsluten av påsar hade R_w = 48 dB. Skillnaden i ljudreduktion skiljde sig mest för de låga frekvenserna och stenullen utan påse hade nämnvärt högre reduktionstal för 100 och 125 Hz. För frekvenser över dessa var reduktionstalet mycket likt för samtliga väggkonstruktioner. Väggen med stenull i perforerade påsar hade något bättre ljudreduktion än de två andra väggarna vid 800 Hz samt frekvenser över 2000 Hz.