Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några lärare beskriver motivationens betydelse för tidig läsinlärning. Frågeställningarna behandlar hur lärare beskriver att de utformar sin undervisning för att motivera elevers tidiga läsinlärning i skolämnet svenska och hur de beskriver inre och yttre motivations betydelse för tidig läsinlärning. I studien presenteras tidigare forskning som har bedrivits på området och vidare presenteras en relevant teori, Self-determination Theory. I metodkapitlet beskrivs semistrukturerade kvalitativa metoder som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att lärare uppfattar motivation som avgörande för den tidiga läsinlärningen. Lärarna har en vilja att anpassa undervisningen för att främja inre motivation hos elever men använder ofta strategier som främjar yttre motivation.

Den här studien har undersökt vad fyra elever i årskurs 3 och fem undervisande lärare i ämnet svenska anser påverkar elevers lust att läsa i svenskundervisningen. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av Aidan Chambers teori Läsandets cirkel och Kathleen McCormicks teori Generella och litterära repertoarer för att svara på studiens syfte. Enligt kursplanen för svenska ska eleverna utveckla ett intresse för läsning. Lärare står inför ett komplext uppdrag i att både lära eleverna att läsa, mäta deras kunskaper och samtidigt väcka deras intresse för läsning. Det har de senaste åren larmats i media att elevers läsförmåga och intresse sjunker år efter år vilket får negativa konsekvenser i samtliga ämnen. Arbetet synliggör att eleverna tycker om att läsa tyst i undervisningen men att det finns många faktorer som påverkar läslusten. Resultaten visar att lärare har svårt att skapa tid i undervisningen där eleverna enbart läser för nöjes skull. Det visar sig även att eleverna har svårt att hitta böcker som passar deras läsförmåga och intresse och att de behöver mer stöd av vuxna i valet av litteratur. Resultaten visar även att elever kommer med olika förutsättningar till skolan, i synnerhet svårigheter med läsutvecklingen men även att de bär med sig synen på att litteratur är tråkigt vilket blir viktigt i skolan att motverka. De viktigaste implikationerna för att väcka läslust är tid till läsning, läsmiljön, vuxenstöd och valet av litteratur enligt fynden i den här studien.

Motivation är en viktig del för elevers läsutveckling. Med hjälp av läslyssning får elever möjlighet att ta hjälp av olika sinnen som ger lust till läsning. Läslyssning är en metod som både involverar synen och hörseln. Läsaren får både lyssna till en röst som läser upp boken och samtidigt själv läsa samma bok där texten markeras där den inspelade rösten läser. Läslyssning gör det möjligt för elever med lässvårigheter att skapa läslust när de får tillfälle till att fokusera på berättelsens innehåll utan att kämpa med avkodningen. Elever som har lässvårigheter är de som drar störst nytta av läslyssning som hjälpverktyg för denna utveckling. Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elevers läsflyt och motivation påverkas med hjälp av läslyssning.  Denna litteraturstudie är en metaanalys som utgår från vetenskapliga artiklar inom det aktuella området. Resultatet visar på att läslyssning har många fördelar men även några nackdelar. De största fördelarna med läslyssning är att elevers motivation ökar och att läslyssning skapas en lust till läsning. De elever som har lässvårigheter är de som kan dra störst fördel av läslyssning då de inte behöver avkoda ord och får möjlighet till en bättre läsupplevelse. Dock visar det sig även att en nackdel med läslyssning är att elever inte får chans att lära sig att avkoda. Läslyssning är alltså en metod som läraren behöver kombinera med andra former av läsundervisning så elever får chans att utveckla sin läsning samtidigt som de kan upptäcka läsning som en lustfylld aktivitet.

Detta arbete undersöker hur lärare kan uppmuntra läslust för skönlitteratur hos gymnasieelever. Mer specifikt är målet med detta arbete att undersöka vad forskningen säger om hur lärare kan främja läslust för skönlitteratur hos gymnasieelever, men också hur lärare kan forma och leda undervisningen för att främja elevernas läslust. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie av befintlig forskning. Resultaten visar att det finns många sätt som en lärare kan uppmuntra lusten att läsa. Genom att använda en lämplig ledarstil, delta i litterära samtal, välja litteratur efter elevernas intressen och läsförmåga, utveckla elevernas självbild och vara en litterär förebild, en lärare kan uppmuntra önskan att läsa i gymnasieelever. / This essay examines how teachers can encourage the desire to read fiction in high school students. More specifically, the goal of this essay is to examine what research says about how teachers can encourage the desire to read fiction, but also how teachers can shape and lead education to encourage the desire to read fiction. The method used is a systematic literature study of existing research. The results show that there are many ways that a teacher can encourage the desire to read. By using a suitable leadership style, participating in literary conversations, choosing literature according to students’ interests and reading abilities, developing students’ self-image and being a literary role model, a teacher can encourage the desire to read in high school students.