Partnering omvandlar ett projekt med flera involverade företag till ett temporärt gemensamt företag, “projektet AB”. – Johan Johansen    Någon behöver en byggnad uppförd, ett byggföretag åtar sig uppdraget och när det är färdigt får de betalt. Så har det varit i flera hundra år. Allt eftersom byggbranschen utvecklades och växte uppstod problem som löstes med innovativa lösningar. En kvarstående utmaning i byggbranschen är samspelet mellan olika aktörer och partnering anses vara den hittills bästa lösningen för detta.  Men vad är partnering? Och vad definierar ett lyckat partneringprojekt? Vilka parametrar och faktorer anses vara av störst tyngd för att få en så problemfri byggprocess som möjligt? Stämmer entreprenörens perspektiv överens med beställarens? Detta svarar denna rapport på samt dess omkringliggande aspekter och faktorer. Perspektivet som används är utifrån entreprenören Skanska Sverige AB.  Metoden som används för genomförandet av denna rapport är inledningsvis en beskrivning av begrepp och tidigare definitioner för att skapa ett teoretiskt ramverk att förhålla sig till. Efter detta utförs intervjuer av tolv nyckelpersoner, varav tio inom Skanska och två från beställarsidan. Med hjälp av svaren från intervjuerna sammanställs ett resultat i kapitel 4. Slutligen skrivs en diskussion och slutsats som härleds av både resultatkapitlet och det teoretiska ramverket. Här konkretiseras informationen och knyter an till syftet för rapporten och besvarar de frågeställningar som ställs i kapitel 1.4.  Resultatdelen beskriver dels det som respondenterna anser vara det viktigaste vid ett projekt utfört i partneringform, dels de områden som behöver utvecklas. Genom svaren som erhållits går det urskilja en genomgående åsikt om att partnering bör tillämpas i de komplicerade projekten, likaså är det till fördel att parterna ingår i samverkansformen i tidigt projektskede. Många svar tyder också på att det är viktigt att uppehålla goda relationer såväl i arbetet som efter projektets slut. Något som nämns som en utmaning i partnering är kunskapen av att arbeta på det sättet.  I slutsatsen besvaras frågeställningarna som formulerats i kapitel 1.4 och återspeglar syftet med rapporten. En sammanfattning av de viktigaste parametrarna för att nå en lyckad partnering beskrivs i nedanstående punktlista:  • God kommunikation mellan aktörerna i projektet. • Tillit och förtroende. • Engagemang och mognadsgrad från de inblandade. • Gemensamma mål inom organisationen. • Rättvis och öppen ekonomi. / Partnering transforms a multi-involved company into a temporary joint venture, "project AB ". - Johan Johansen   Someone needs a building set up, a construction company commits the mission and when it's done they get paid. That’s how it’s been for hundreds of years. As the construction industry developed and grew, problems were solved with innovative solutions. A continuing challenge in the construction industry is the interaction between different actors and partnering is the best solution to date for this.  But what is partnering? And what defines a successful partneringproject? Which parameters and factors are considered to be of the greatest importance in order to get as smooth a construction process as possible? Is the contractor's perspective consistent with the client's? This is what this report intends to answer as well as its surrounding aspects and factors. The perspective used is based on the contractor Skanska Sverige AB.  The method used for the implementation of this report is initially a description of concepts and earlier definitions for creating a theoretical framework to relate to. Following this, interviews are conducted by twelve key people, including ten within Skanska and two from the client page. Using the answers from the interviews, a result is compiled and is described in chapter 4. Finally, a discussion and conclusion is drawn from both the resultchapter and the theoretical framework. Here the information is concretized and relates to the purpose of the report and ensures that the questions set in Chapter 1.4 are answered.  The part of the results chapter describes what the respondents consider to be the most important in a project conducted in partnering form, and the areas that need to be developed. Through the answers received, there is a clear understanding that partnering should be applied in the complex projects, and it is also beneficial for the parties to be part of the collaborative form at an early stage. Many answers also indicate that it is important to maintain good relationships both in work and after the end of the project. Something mentioned as a challenge in partnering is the knowledge of working that way.  In conclusion, the questions formulated in chapter 1.4 are answered and reflect the purpose of the report. A summary of the most important parameters for achieving a successful partnering is described in the following bulletin list: • Good communication between the players in the project. • Trust and confidence. • Engagement and maturity from those involved. • Common goals within the organization. • Fair and open economy.

The high rate of failed IT projects has become a real and relevantconcern of many businesses. Businesses are dissipating theirresources on failed IT projects. More often, IT projects fail toachieve most of their intended purpose of increasing productivity,lowering operating costs, improving the quality of work. Althoughthere have been many studies done through the years in an attemptto find the causes behind IT-project failure, there is still noconsensus about the underlying causes. The question itself iscomplex with many different aspects to consider. The researcherswithin this field mostly acknowledge this problem. Against thisbackground, the primary focus of this study is to explore what theclients within the IT-projects think about the way IT-projects areconducted and what they think has to be done to better the chancesof success for these projects. For the outcome of this study to bewell-founded interviews were also done with those responsible onthe supplier side in order to cover both sides viewpointconcerning the IT-projects. The way IT-projects are conducted nowseems to have a process-based approach to the problem that has tobe solved, this is because the project has to go through a numberof steps that have been defined before the project has even begun.The fact that the upcoming project has a predefined plan to followis not the problem since it is reasonable to have a plan for theupcoming project. Having a predefined plan for the upcomingproject without really understanding the problem that has to beaddressed in detail through the IT-project is a major problem. This study has proven that it is very common that the peopleinvolved in an IT-project do not understand each other whilediscussing the project. This leads to the conclusion that the waythat IT-projects are conducted right now, where the supplier ofthe IT-solutions even if they have extensive experience fromconducting IT-projects and therefor say that “we know what has tobe done” to put more emphasis into understanding the problem thathas to be solved through consultation with the client. The need toput more emphasis on understanding the client is something that isalso confirmed through various models presented in this study.

Det finns forskning från flera olika perspektiv som har studerat kritiska framgångsfaktorer gällande arbete i projekt. Det problem som finns är att det inte finns ett specifikt genomförande för att uppnå lyckat resultat inom projektarbeten. Belassi och Tukel (1996) har tagit fram en teori att analysera projektgenomförande utifrån. Modellen behöver utvecklas med tiden och förändras för att anpassas till specifika typer av projekt, till exempel interna IT-projekt som denna undersökning behandlar. I den här studien har en fallstudie genomförts på två verksamheter där det i varje verksamhet finns ett intern IT-projekt som anses vara lyckat och ett som anses vara misslyckat. Med grund i Belassi och Tukels (1996) teori Critical success/failure factors in projects har kvalitativa intervjuer genomförts i syfte att ta reda på vilka framgångsfaktorer som är kritiska för lyckade och misslyckade interna IT-projekt. Vidare är syftet även att se om det finns andra kritiska framgångsfaktorer som kan utveckla teorin. Den insamlade empirin analyserades genom kategorisering och studiens resultat visar vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för de två verksamheternas utvalda interna IT-projekt. Det har även skapats en utvecklad modell med kritiska framgångs- och misslyckandefaktorer som inte tidigare fanns omnämnda i teorin men som visade sig ha en inverkan på projektets resultat. Studien visade att ledarskap och kommunikation var viktiga faktorer för att uppnå framgångsrika projekt. Det visade sig också att det inte enbart var projektdeltagarnas tekniska bakgrund som spelade in utan även annan kompetens hos individerna. I de fall då det inte uppfattats som att någon utvärdering var gjord ansåg flera individer att det hade varit bra om det hade genomförts. Projektdeltagarnas kompetens och utvärdering av projektets genomförande var därför, tillsammans med externa leverantörer och användarnas stöd, faktorer som valdes att kompletteras i den vidareutvecklade modellen. Projektgruppen engagemang tas redan upp i Belassi och Tukels (1996) teori, men det framhävs i undersökningen att engagemanget bör vara objektivt. / There is research from several different perspectives that have studied the critical success factors regarding to project work. The problem is that there is not a specific project transact to achieve success in projects. Belassi and Tukel (1996) has developed a theory that can be used to analyze the implementation of projects. The theory needs to evolve over time and change in order to adapt to specific types of projects such as internal IT projects that this study addresses. In this study a case study carried out in two organizations where each one of them consist one internal IT project that is considered successful and one that is considered a failure. Based on Belassi and Tukels (1996) theory Critical success/failure factors into projects, qualitative interviews were conducted in order to determine which success factors that are critical to the success and failure of internal IT projects. Furthermore, the aim is also to see if there are other critical success factors that can develop the theory. The collected empirical data was analyzed by categorization and the results of this study show which the critical success factors is in the internal IT projects. A new model was created and developed with critical success and failure factors that did not exist in the previously mentioned theory but which turned out to have an impact on the project results. The study showed that leadership and communication were key factors in achieving successful projects. It also turned out that not only was the project participants' technical backround important to project success but also other skills of the individuals. In cases where it is not perceived as an evaluation was made most of the informants said that it would have been good if it had been done. Project participants' skills and evaluation of the realization of the project was therefore, together with external suppliers and user support, factors that were chosen to be supplemented in the refined model. The project team commitment are already addressed in Belassi and Tukels (1996) theory, but it is emphasized in the survey that the commitment should be objective.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka vad som menas med ett lyckat projekt, vilka är de kritiska framgångsfaktorer för anläggningsprojekt och hur utvärderas anläggningsprojekt i praktiken.     Detta syfte prövades genom kvalitativa intervjuundersökningar i form av inledande studie som utgörs av personliga strukturerade intervjuer med öppna/ fria svarsalternativ baserat på mina kollegor ifrån Fastighet- och serviceförvaltningen, med fokus på anläggningsprojekt där beställaren är Gislaveds kommun och dels genom telefonintervjuer med projektledare och chefer ifrån PEAB, NCC, Accent Arkitekter, Weedo Tech med mera. Empiriskt erhållna data analyseras utifrån tre analysmodeller; vad är ett lyckat projekt (fråga 1,2), kritiska framgångsfaktorer (fråga 3,4,5,6 och 9) och analysmodell för hur utvärderas projekt (7,8).   Det framkom att hälften av respondenterna definierade ett lyckat anläggningsprojekt enligt projekttriangeln. Medan hälften av svarande definierade ett lyckat anläggningsprojekt enligt en vidareutveckling av projekttriangeln med kundnöjdhet. Det framhålls att kompetens, engagemang, tydligt uppdrag, god planering, tillräcklig budget, bra förstudie och projektering, organisation och ledning är de faktorer som främjar ett lyckat projekt. Härvidlag framhålls det att det unika för denna studie, dvs det som avviker ifrån vetenskapliga teorier och analysmodellen är det har tillkommit nya faktorer såsom samsyn, partnering, bra förstudie och projektering. Gällande dem kritiska framgångsfaktorer så är det enligt respondenter förstudie, kompetens, engagemang, ekonomi, tidsplaner, tydligt uppdrag, kommunikation och ledarskap. Det framkom i denna studie att det som avviker ifrån vetenskapliga teorier och analysmodellen är utökning med andra kritiska framgångsfaktorer har såsom förstudie, tidsplaner och kommunikation. Min slutsats är att det stämmer så som flera studier tyder på att det inte går att identifiera några generella allmängiltiga framgångsfaktorer (L. Ljung 2011) utan det är fallspecifikt som i det här fallet där det fallspecifika för bygg- och anläggningsprojekt som utkristalliserats är partnering och projektering. Slutsatsen är också att framgångsfaktorer varierar beroende på projektets storlek, komplexitet och tekniska osäkerhet. Beträffande hur anläggningsprojekt utvärderas i praktiken så framhålls det att projekt utvärderas i stort sett utifrån projekttriangel men med en modifierad och utökad variant enligt analysmodellen ovan, där kundnöjdhetsindex har lagts till. Gällande den kontinuerliga utvärderingen under projektets gång så framkom det i denna studie att även funktionskrav, ÄTA (ändrings och tilläggsarbeten) och arbetsmiljöplan följs upp och utvärderas. Min slutsats är att projekttriangeln har lämnat starka avtryck även i utvärderingen av projekt med viss modifiering där det tagits hänsyn till kvalitetsarbetet. / The purpose of this master's thesis is to investigate what is meant by a successful project, which are the critical success factors for construction projects and how evaluated construction projects are in practice. This purpose was tested through qualitative interview studies in the form of an initial study consisting of personal structured interviews with open / free answer options based on my colleagues from the Real Estate and Service Administration, focusing on construction projects where the client is Gislaved municipality and partly by telephone interviews with project managers and managers from PEAB, NCC, Accent Architects, Weedo Tech and more. Empirically obtained data is analyzed on the basis of three analysis models; What is a successful project (question 1.2), critical success factors (questions 3,4,5,6 and 9) and analysis model for evaluating projects (7.8). It was found that half of respondents defined a successful construction project according to the project triangle. While half of respondents defined a successful construction project according to a further development of the project triangle with customer satisfaction. It is emphasized that skills, dedication, clear assignments, good planning, adequate budget, good study and design, organization and management are the factors that promote a successful project. In this respect, it is emphasized that the unique nature of this study, ie, which differs from scientific theories and the analysis model, has brought about new factors such as consensus, partnering, good study and design. Concerning them, critical success factors, according to the respondents, are preliminary studies, skills, commitment, economics, schedules, clear assignments, communication and leadership. It was found in this study that what differs from scientific theories and the analysis model is expansion with other critical success factors such as preliminary studies, schedules and communication. My conclusion is that several studies suggest that it is not possible to identify any general all-important success factors (L. Ljung 2011), but case-specific as in this case where case-specific for construction projects that have been crystallized is partnering and design. The conclusion is also that success factors vary depending on the size, complexity and technical uncertainty of the project. In terms of how the projects are evaluated in practice, it is emphasized that projects are evaluated largely on the basis of a project triangle but with a modified and expanded variant according to the analysis model above, where customer satisfaction index has been added. Regarding the continuous evaluation during the course of the project, it was found in this study that functional requirements, ÄTA (Changes and additional work) and work environment plan are also monitored and evaluated. My conclusion is that the project triangle has given strong impression even in the evaluation of projects with some modification taking account of quality work.