In 2016, 2089 construction-related accidents occurred in Sweden and five of these had fatal outcomes. Lift accidents are not the most common type of construction-related accidents, but they are most often serious – two of the accidents with fatal outcome in 2016 were lift related accidents. Therefor, a project group in Skanska was assigned to review all of the company's lift-related incidents and accidents, which were reported in the BIA between July 1, 2014 and June 29, 2015. The project group identified 203 incidents and 22 accidents during this period, and then proposed three key areas of development: the lifting operation procedures; training and education; implementation of revised operation procedures. In this degree project, Skanska's lifting operations have been studied, in order to identify possible areas of improvements. The Swedish Work Environment Authority's regulations and Skanska's own documentation on lifting operations were studied and Skanska's documentation meets the requirements in the Swedish Work Environment Authority's legal regulations. In addition, interviews had been conducted with employees involved in lifting operations at Skanska. These revealed that the theoretical documentations about lifting operation procedures are good, however practical training in lifting operations is scarce and the transfer of lifting operation related knowledge between workers could be improved. In order to reduce incidents and accidents during lifting operations, a solution could be to offer Skanska's education Safer Lift ISO, which consists of both theoretical and practical elements, to all staff working with lifting operations. It is also of great importance to identify the causes of all lift related incidents and accidents in order to prevent these in the future.

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation. Även möjlighet för ordinarie personal att genomföra utbildningen igen upplevdes som viktigt. Det som upplevdes försvåra lyftsituationen var miljön och patienter som fallit. Slutsats: Upplevelsen bland vårdpersonalen angående lyftkörkortsutbildningen, var att den ansågs värdefull och viktig för deras yrke. Alla borde få möjlighet att utbilda sig i hanteringen av mekaniska lyftar. Ett samarbete mellan vårdpersonalen och arbetsterapeuten på arbetsplatsen upplevs viktigt, men upplevs inte kunna ersätta lyftkörkortsutbildningen.

Bakgrund: Cirka 80 procent av befolkningen drabbas av ländryggssmärta, och därmed är den vanligaste orsaken till funktionshinder globalt. Orsaken till ländryggssmärta är omtvistat och tidigare studier visar att det inte är möjligt att hitta en specifik orsak till detta. Det finns olika teorier kring vad ländryggssmärta beror på, en vanlig uppfattning är hur du lyfter har betydelse för att utveckla ländryggssmärta. En diskussion förs inom forskning om lyft med böjd rygg är en bidragande orsak till ryggbesvär. Syfte: Syftet var att kartlägga om ryggflexion under belastning kan orsaka ländryggsbesvär. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades elva studier varav tio var kvantitativa och en var kvalitativ design. Resultat: Övervägande studier beskrev lyft som en riskfaktor för ländryggssmärta. Det framkom inte om ryggflexion under belastning orsakar ländryggssmärta eller om lyft med neutral rygg är ett säkrare lyft. Personer med ländryggssmärta lyfter med mindre ryggflexion än personer utan ländryggssmärta. Av två studier som fokuserade på den totala belastningen i ryggen gällande stoop lift och squat lift, visade en studie att stoop lift producerade mer total belastning än squat lift. Den andra studien visar på att stoop lift producerade totalt mindre belastning i ryggen jämfört med squat lift. Konklusion: Resultat visar att ryggflexion under belastning varken ökar risken för ländryggssmärta eller är en orsak till detta. Den biomekaniska litteraturen stödjer inte att squat lift är bättre än stoop lift för att minska risken för ländryggssmärta. / Background: Approximately 80 percent of the population experiences lower back pain, making it the most common cause of disability globally. The cause of lower back pain is debated, and previous studies indicate that it is not possible to identify a specific cause. Various theories exist regarding the origins of lower back pain, with a common belief being that lifting technique plays a role in its development. Research has discussed whether lifting with a rounded back contributes to back problems. Objective: The aim was to investigate whether lumbar flexion during loading can cause lower back discomfort. Method: A literature search was conducted in the PubMed and CINAHL databases. Eleven studies were included, of which ten were quantitative and one had a qualitative design. Results: Most studies described lifting as a risk factor for lower back pain. However, it remains unclear whether lumbar flexion during loading directly causes lower back pain or if lifting with a neutral spine is a safer approach. Individuals with lower back pain tend to lift with less lumbar flexion than those without pain. Two studies focused on total back load during stoop lift and squat lift. One study found that stoop lift resulted in greater total load than squat lift, while the other study showed that stoop lift produced less total load in the back compared to squat lift. Conclusion: The results suggest that lumbar flexion during loading does not increase the risk of lower back pain or serve as a direct cause. Biomechanical literature does not support the notion that squat lift is superior to stoop lift in reducing the risk of lower back pain.

För att kapa plåtark till rätt dimensioner kan exempelvis en plåtsax användas. Dessa finns i många olika varianter varav en är maskingradsaxen, denna variant skjuver av plåten likt en giljotin. En maskingradsax är Rapido som tillverkas av CIDAN Machinery. Målgruppen till denna maskingradsax är framförallt mindre verksamheter som inte klipper plåt regelbundet och med stor variation av plåtstorlekar. Detta medför att all plåthantering sker manuellt vilket är belastande för operatören. Kunderna föredrar att plåten kan plockas direkt efter klipp och med in- och utmatning på samma sida av maskinen. Därför sker utmatningen idag genom en lutad plåt, kallad fallplåt, under klippbordet. Då klippbordet har en ergonomisk höjd på 85 cm medför detta att plåten måste plockas från en obekväm nivå, ungefär 9 cm från marknivån. För att underlätta operatörens arbete efterfrågar företaget en fallplåt som matar ut plåtarna i en mer ergonomisk höjd, som alternativ till befintligt utbud. Den nya lösningen bör inte öka maskinens tillverkningskostnad med mer än 8 % för att vara lönsam. En litteraturstudie utförs för att undersöka lösningar på liknande problem och fastställa de säkerhetskrav som ställs på lösningen. Koncept genereras och utvärderas objektivt med bland annat brainstorming och en konceptvalsmatris. Ett koncept väljs för vidareutveckling och konstruktion där fokus ligger på att använda standardkomponenter, bland annat för att minska lösningens miljöpåverkan. Emellertid kan inte alla funktioner i konceptet lösas med hjälp av standardkomponenter och därför konstrueras unika delar. För att säkerhetsställa de unika delarnas hållfasthet görs beräkningar analytiskt och med finita element metoden. Lösningen innebär att operatören kan plocka plåtar 37 cm ovan marknivå och från ett bättre läge närmare kroppen. Den kräver 15 nya komponenter, varav 8 är standardkomponenter, samt små modifikationer på 10 komponenter som redan används i maskinen. Tillverkningskostnaden beräknas öka med ungefär 6 %. Lösningen drivs med hjälp av pneumatik vilket medför att operatören enbart förväntas behöva aktivera lyftet men styrning av pneumatiken utvecklas inte inom arbetet. Även om lösningen inte når en ideal lyfthöjd på 80-110 cm uppfylls företagets önskemål. Under arbetets gång inkluderas även önskemål om utdragning av fallplåten för att förbättra ergonomin. Planer om en sådan delfunktion finns i det valda konceptet, men på grund av tidsbrist vidareutvecklas inte detta. För att maskinen ska kunna säljas med lösningen som tillval måste djupare undersökning av CE-krav utföras då alla dokument inte var tillgängliga. Ytterligare förbättringsförslag lämnas till företaget, bland annat bör ljuddämpande material på fallplåten användas för att minska buller vid klippning. / To cut sheet metal into proper dimensions, for example shears can be used. They are available in many different variations where one is the guillotine shear. Rapido, manufactured by CIDAN Machinery, is a guillotine shear mainly targeted for small businesses which doesn´t cut regularly and with large size variations. This requires all manual material management which is stressful for the operator. The customers prefer the sheet metal to be available to be collected directly after the cut and at the same side of the machine as the input table. That’s why the sheet metal slides down on a plate called the sheet metal collector, located underneath the input table, in the current design. Because the input table has an ergonomic level of 85 cm, the sheet metal is collected from a much lower and uncomfortable level of 9 cm above the ground. The company wishes to approve the situation for the operator by offering an alternative sheet metal collector that makes the sheet metal available at higher level. The new solution shouldn´t raise the manufacturing cost more than 8%, to be profitable. A literature study is made to investigate solutions to similar problems and safety requirements. Concepts are generated and evaluated in an objective manner, for example by brainstorming and a concept selection matrix. One of the concepts is chosen for further development and design where standard components are top priority e.g. because of the reduction in environmental impact. Although standard components can´t solve for all functions and thus are unique parts designed. Some calculations are done analytically and by using the finite element method to verify the strength of the unique parts. In the resulting solution the operator can collect the sheet metal 37 cm above ground level and from a better position closer to the human body. The solution requires 15 new parts, of which 8 are standard components, and small modifications of 10 parts already in use. The increase of manufacturing cost is approximately 6 %. Pneumatics is used to lift the sheet metal which the operator only needs to activate, but the control function is not developed within the project. Even though the resulting solution doesn´t reach an ideal collecting height, of 80-110 cm, the company´s requirements is yet fulfilled. An additional function for ejecting the sheet metal is found to improve the ergonomics and is therefore included in the objectives for the project. Such function is included in the concept phase, but it isn´t further developed because of time constraints. Further investigations of CE-requirements need to be made before releasing the improved machine on the market since all necessary documents wasn´t available. More suggests of improvements is presented to the company, for example should silencing materials be used on the collector to reduce unpleasant noise.

Transportation of cargo is crucial for the functioning of our society. In order to reach end customers road transportation with truck is required. Heavy road transportation has increased. More than half of all truck drivers work with customer deliveries. These drivers can have up to 50 stops per day. The goods can weigh more than 1000 kg. The handling is done manually with a pallet truck. The varying context makes the work particularly heavy for the driver. Loading and unloading is the most dangerous work a truck driver performs. The arms, back and legs are most vulnerable in this stressful job, according to "Löntagaren" nr 4/2006. The goal of the project was to design a new product which can replace the pallet truck in order to improve the safety and ergonomics.

This thesis focuses on lifting operations and the safety measures involved in the process. Accidents where a lifting operation played a central role in the incident are not very common. However, the few times these accidents occur, the consequences are often severe and can even result in fatalities. Therefore, this thesis aims to identify preventive measures that can be taken to prevent such accidents by analyzing and interviewing individuals who work with lifting operations on a daily basis or in the surrounding work environment. Throughout the work, several shortcomings in the industry have been identified, such as deficiencies in education, communication, foreign labor, culture, and more. As a result of this analysis, a "take 2" block has been developed, which is a form of checklist that can be used to double-check and ensure that a lifting operation can be performed safely. / Detta examensarbete fokuserar på lyftoperationer och säkerheten kring processen som medföljer. Olyckor som sker där en lyftoperation hade en central roll i händelsen är inte mycket förekommande. Men de fåtal gången som dessa olyckor sker är konsekvenserna oftast grova och resulterar även i dödsfall. Detta arbete fokuserar därmed i vilka preventiva åtgärder som kan tas för att motverka detta genom att analysera och intervjua individer som arbetar med lyft dagligen eller som arbetar kring dess arbetsmiljö. Genom arbetets gång har det identifierats en rad brister som existerar i branschen. Bristerna som har identifierats har varit inom olika områden av branschen som utbildning, kommunikation, utländsk arbetskraft, kultur med mera. Resultat av denna analys är produktionen av ett take 2 block vilket är en form av checklista som kan användas för att dubbelkolla och säkerhetsställa att en lyftoperation kan utföras säkert samt minska riskerna för olyckor och tillbud.

<p>Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.</p><p>Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen.</p><p>Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga. En stor del i detta har spadens utformning. En adekvat design på redskapet kan minska påfrestningen.</p><p>Detsamma gäller inom beskärningsområdet. Utformningen av grensågar och sekatörer spelar en avsevärd roll i hur stor påfrestningen blir på muskler och leder i hand/arm och handled. Utöver ergonomisk formgivning är det också viktigt vid beskärningsarbetet att sekatören är bra slipad och att man även här tänker på arbetsställningen för att undvika onödig belastning. </p>

<p>Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ”slarvar” med att använda en skonsam arbetsteknik. Vi har gjort och lämnat ut en studiespecifik enkät till 24 personer inom hemvård och 21 personliga assistenter för att belysa deras arbetssituation och se eventuella skillnader mellan dessa personalkategorier av vem de fått lyft- och förflyttningstekniksutbildning. Vi ville veta hur många gånger personalen har gått någon form av förflyttningsutbildning och om det skiljer sig mellan kategorierna. Studien syftade även till att ta reda på om det var någon skillnad i hur personalen tillämpar kunskaperna i vardagsarbetet. I samband med detta ville vi veta om personalen utifrån hur mycket utbildning de har fått känner behov av mer utbildning. Vi ville även se om personalen upplever någon förändring i mängden värk i rygg och axlar före och efter utbildning och om det är någon skillnad mellan yrkeskategorierna. Huvudresultatet i denna studie visar att det inte var någon större skillnad mellan yrkeskategorierna i någon av syftets delar. Man kan se av resultatet att båda yrkeskategorierna uppgav att de har fått mest utbildning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Sedan år 2000 hade flest ur de båda yrkeskategorierna gått utbildning två gånger. Hemvårdsgruppen använde sig av fler och mer tekniker än personliga assistenterna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorierna i hur ofta de påminner andra om att använda skonsamma tekniker eller hur ofta de slarvar med teknikerna i tron om att spara tid. Majoriteten av deltagarna tyckte att de var i behov av mer utbildning men det fanns ingen signifikans utifrån hur många gånger de gått utbildning. Resultatet visade heller inget samband mellan värk relaterad till arbetet före och efter utbildning.</p>

Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ”slarvar” med att använda en skonsam arbetsteknik. Vi har gjort och lämnat ut en studiespecifik enkät till 24 personer inom hemvård och 21 personliga assistenter för att belysa deras arbetssituation och se eventuella skillnader mellan dessa personalkategorier av vem de fått lyft- och förflyttningstekniksutbildning. Vi ville veta hur många gånger personalen har gått någon form av förflyttningsutbildning och om det skiljer sig mellan kategorierna. Studien syftade även till att ta reda på om det var någon skillnad i hur personalen tillämpar kunskaperna i vardagsarbetet. I samband med detta ville vi veta om personalen utifrån hur mycket utbildning de har fått känner behov av mer utbildning. Vi ville även se om personalen upplever någon förändring i mängden värk i rygg och axlar före och efter utbildning och om det är någon skillnad mellan yrkeskategorierna. Huvudresultatet i denna studie visar att det inte var någon större skillnad mellan yrkeskategorierna i någon av syftets delar. Man kan se av resultatet att båda yrkeskategorierna uppgav att de har fått mest utbildning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Sedan år 2000 hade flest ur de båda yrkeskategorierna gått utbildning två gånger. Hemvårdsgruppen använde sig av fler och mer tekniker än personliga assistenterna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorierna i hur ofta de påminner andra om att använda skonsamma tekniker eller hur ofta de slarvar med teknikerna i tron om att spara tid. Majoriteten av deltagarna tyckte att de var i behov av mer utbildning men det fanns ingen signifikans utifrån hur många gånger de gått utbildning. Resultatet visade heller inget samband mellan värk relaterad till arbetet före och efter utbildning.

Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries. Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen. Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga. En stor del i detta har spadens utformning. En adekvat design på redskapet kan minska påfrestningen. Detsamma gäller inom beskärningsområdet. Utformningen av grensågar och sekatörer spelar en avsevärd roll i hur stor påfrestningen blir på muskler och leder i hand/arm och handled. Utöver ergonomisk formgivning är det också viktigt vid beskärningsarbetet att sekatören är bra slipad och att man även här tänker på arbetsställningen för att undvika onödig belastning.