Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig. Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation. För att underlätta både för författarna men också läsaren har detta delas upp i tre steg nämligen arbetet före, under och efter mässan. För att få en så bra bild som möjligt av problemet har utgångspunkten legat i kvalitativ metodik. Dessa metoder ger ofta en något djupare inblick i det specifika problemet vilket var att föredra vid denna typ av inriktning och frågeställning. Flertalet personer har intervjuats och samtliga intervjuer har varit av så kallad semi-strukturerad art. Det urval som skett i samband med arbetet har uteslutande varit så kallat ändamålsurval. De personer som ansågs kunna ge mycket information i relation till det valda ämnet kontaktades för intervjuer antingen per telefon (något som visade sig vara problematiskt) eller vid ett möte ansikte mot ansikte. Orsaken till att det både intervjuades oberoende experter och företag var för att få en bredare syn på ämnet. De oberoende experterna sitter på mycket kunskap om hur en mässa bör genomföras enligt teorin medan företagen intervjuades för att ta del av deras praktiska erfarenheter. I analysen jämförs den empiri som utvanns från experterna med den från företagen vilket också sammanlänkas med de tidigare presenterade teorierna. Slutsatserna visar att ett tydligt mål och syfte med sitt mässdeltagande resulterar i en bättre och mer effektiv utställning. Om personalen utbildas i förväg, både vad gäller monteragerande och hur det egna varumärket ska kommuniceras och uppfattas hos kunderna, ökar chanserna för ett så bra personligt möte som möjligt vilket experterna ser som vitalt vid kundkontakter under mässor. Genom att andas och leva varumärket istället för att berätta för kunderna hur de ska uppfatta det kommer kundrelationerna att stärkas samtidigt som också varumärket blir starkare. Sinnesmarknadsföring har stor potential att stärka ett varumärke under en mässa och även om företagen själva inte medvetet använt sig av det anser de att det är en intressant aspekt av kommunikationen med kunderna. / Several domestic and international fairs are conducted annually and companies participate continuously, maybe without questioning why even though solid facts about what they actually result in is hard to produce. Do they really get maximal return in these investments? Is it the attitude in the industry that you participate just because your competitors do it? That a possible absence would have a greater impact then actually participating? The purpose of this report is to investigate how B2B-companies can strengthen their brand by participating at fairs. The goal was to investigate what the theory about fairs and band building says, how independent experts and people from five big companies thinks about fair exhibitions and how the brand can be strengthen through this form of market communication. To favor both the writers and the readers this has been divided into three steps; before, during and after the fair. To get good overview of the problem the writers used a qualitative method. This type of method often provides a slightly deeper insight of the specific problem which is preferred when this kind of purpose and question at issue is used. Numerous people where interviewed and all of these interviews where semi-structured. The selection that took place during the report was solely what you call a purpose selection. The interviewees where chosen based on the amount of information the writers thought they could provide and contacted for interviews, either by phone (which gave the writers more problems than they thought) or by meeting them face to face. The reason that both the experts and people representing the companies where interviewed was to get a broader understanding of the subject. The experts have a lot of knowledge about how one should act to accomplish a fair exhibition according to the theory while the companies where interviewed to gain knowledge about their practical experiences. In the analysis the empiricism extracted from the experts is compared with the one from the companies and the theories earlier presented. The conclusion shows that a clear goal and purpose is needed to get the most out of your fair exhibition. If the personnel is educated, both in how to act within the showcase, what the brand stands for and how this should be communicated to the customers, the chances for a well executed personal meeting gets higher. According to the experts this is vital during a fair. By communicating the brand trough actions rather than words both the customer relationship and the brand itself gets stronger. Sensory marketing have great potential to strengthen the brand during a fair and even though the companies themselves have not used it knowingly they find it to be an interesting aspect of the communication with the customers.

Problem: När predikan ges inom islam eller katolicismen tillåts och förväntas att både kvinnor och män deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mässa på söndagar. Dock tillåts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas från möjligheten att ta upp och diskutera samhällsorienterade ämnen med utgångspunkt från liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och män världen över börjar ifrågasätta denna ordning och vill få till en förändring där man och kvinna har lika möjligheter och rättigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de argument som framförs av företrädare för en konservativ diskurs och med företrädarna för en feministisk diskurs när det gäller frågan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten är ett samtida fenomen som utgår från ett universellt betänkande om lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Feministerna kräver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrån ett icke-androcentriskt förhållningssätt för att påvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgår från patriarkaliska och traditionella argument där de stödjer sig på enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen påvisar att nätverk, ärvda titlar och tradition betyder mer än kunskap i det religiösa sammanhanget. Båda de undersökta religionerna uppvisar dock en förändringshistoria i takt med att samhället förändras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mässa.

This paper deals with the question of why companies choose to go on trade fairs and exhibition examines how the media works. The essay's main focus is on stand contractors and why those hired to produce other company stands. The study is based on three interviews, a visit to a trade fair and a questionnaire survey. Together with the relevant literature is given a clear picture of how companies are thinking in their choice of attending the fairs, but also why stand contractors are involved in the process. We concluded that some companies do not know why they participate in fairs and many feel compelled to contribute to not be forgotten in the market. Some of the most important parts of the exhibit is to have a message that reaches out to visitors and potential customers. It is also important to have staff that are committed and understand the company's objective of participation. We even came up to the booth contractors can contribute to a better outcome. Through the resources and experience of the industry development stands to customer requirements and message.

Syftet med denna uppsats är att identifiera samt analysera karaktärsdrag, trender och potentiell utveckling för mässan som verktyg för relationsbyggande B2B. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats med deduktiva inslag. Detta då vi ville få en djupare förståelse för ämnet snarare än att se till det bredare perspektivet. Insamlingen av empiriskt material skedde genom sex intervjuer med personer som arbetar med att marknadsföra sitt företag på mässor. Tre intervjuer genomfördes personligen, två via videokonferens och en via telefon. Genom analysarbetet har vi identifierat att mässan har stor betydelse för relationsbyggande mellan företag. Detta speciellt då den fungerar som ett verktyg som underlättar för företag att underhålla befintliga relationer samt skapa nya. Vi har även identifierat en trend som indikerar på att företag mer specifikt väljer ut vilka mässor de ska närvara vid, där en definierad målgrupp värderas högt för att företagens budskap ska nå fram. Vi har kommit fram till att virtuella mässor bör fungera som ett komplement snarare än ersätta den traditionella mässan eftersom det personliga mötet är av stor vikt inom B2B. Generationsskiften på arbetsmarknaden bidrar till att andra förhållningssätt till teknologi kommer att råda. Detta gör att företag måste förstå vikten av de förändringar som sker och agera därefter.

No description available.

Sammanfattning Mässor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess använts som en kanal för försäljning och marknadsföring. Idag tävlar företag och organisationer om mässbesökares uppmärksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka människor och få dem att lägga företagsnamnet på minnet. Detta är vad Karlstads universitet haft i åtanke då de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet är att universitetet finns representerat på ett antal mässor varje år, runt om i landet. Uppdraget har således varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mässmonter. Syftet med detta projekt är inte primärt att få besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervägning av vidarestudier. Projektet har utvecklats med hjälp av kvalitativ metodik. Intervjumanualer har utformats för att kunna kartlägga vad kommunikationsavdelningen, studentambassadörer och studievägledare har för åsikter angående monterkoncept. Utifrån informationen som dessa intervjuer gav, skapades en mall över viktiga aspekter att ta till vara på vid utformningen av det nya materialet. Utöver detta har universitetets kommunikationsstrategi studerats och teorier om marknadsföring, varumärke, sinnesmarknadsföring och platser har bearbetats för att skapa ett så bra monterkoncept som möjligt. Resultatet som skapats består av ett koncept med tillhörande trycksaker. Trycksakerna som framställts innefattar bland annat en broschyr, två uppsättningar med roll-ups och en monterbakgrund. Det slutgiltiga konceptet blev ett genomgående sommartema som grundar sig i respondenternas egna associationer och åsikter samtidigt som det anspelar på universitetets huvudfärg som är gul. Känslan som monterns utseende ska förmedla är att man som besökare i montern befinner sig utanför Karlstads universitet på sommaren. Vårt antagande är att detta representerar något utöver ett vanligt monterkoncept och därigenom etsas fast i besökarnas minne. / Abstract   Fairs already existed as a phenomenon in the Middle Ages and has since then been used as a channel for sales and marketing. Today, companies and organizations compete to get the attention of visitors by creating attractive displays with the winning concept that will attract people and get them to put the company name to memory.   This is what Karlstad University had in mind when they designed the specification for this project. The background to this project is that the University is represented on a number of exhibitions each year, around the country. The mission has thus been to develop a new concept with an associated design at the university's stand. The goal of this project is not primarily to get visitors to apply for the university, but that they will remember it in any future consideration regarding further studies.   The project was developed using qualitative methodology. Interview manuals was designed to help identify what the communication department, student ambassadors and counselors thoughts of stand concept were. Based upon the information that these interviews showed, we created a template of key aspects to use  in making new material. In addition, the communication strategy of the university studied, and theories of marketing, branding, sensory marketing and places have been processed to create the best stand concept as possible.   The result created consists of a concept with accompanying printed materials. Printed matter produced includes a brochure, two sets of roll-ups and a display background. The final concept was a recurring summer theme based in the respondents' own associations and opinions, while it alludes to the University's main color that is yellow. The feeling this booth appearance should convey is that a visitor is outside Karlstad University in the summer. This feeling is reinforced by the stand's floor  that is a lawn that joins the display background image representing the university and the lawn beyond. Our assumption is that this represents something beyond a normal stand concept and thus etched in the visitors memory.

Denna uppsats handlar om konsten att uppöva förmåga till improvisation på orgel. Den tar upp frågor kring hur de s.k. musikaliska parametrarna spelar in vid improvisation, vilken plats improvisationen kan ha vid en gudstjänst samt hur jag gick tillväga för att uppöva en förmåga till Preludium innehållande trio och fuga. Det bestod i en klar kombination av teori via litteratur och föreläsning samt praktik med eget övande och analyserande. Reslutaten visar att det går att uppöva ändamålsenlig förmåga till improviserat spel på orgel, att det de musikaliska parametrarna spelar en central roll samt att gudstjänsten erbjudet tillfällen för organisten att improvisera.

Syftet med uppsatsen är att undersöka viljan till eller från nattvard hos församlingar i Västerås stift ur församlingsprästernas perspektiv. Vill svenska kyrkans medlemmar i Västerås stift fira nattvarden oftare eller mer sällan? Vilka är de huvudsakliga motiven till att delta i mässa/nattvardsgudstjänst. Vi ställer också frågan om Biskopsbrevet från 2020 Fira nattvard har lett till samtal, åtgärder, förändringar i församlingarna. Vi söker därtill efter intressanta aspekter som kan ligga till grund för en kommande D-uppsats rörande nattvard. Vi gör en historisk resumé av förändringar kring nattvarden sedan instiftandet och från tiden då kristendomen kom till Sverige begränsar vi den till Sverige. Vi avgränsar respondenterna till att vara präster i församling i Västerås stift. Nio frågor gick att besvara i enkäten av både sluten och öppen karaktär. De teoretiska ramverken hämtas ur socialisationsteori, ritualisering samt copingteori. Resultatet visar att viljan till nattvard till stor del är mött i stiftet. I de fall det finns vilja till förändring överväger viljan till mer av nattvard. Motiven är i huvudsak gemenskap med Kristus, gemenskap med församlingen men också nåden och förlåtelsen för den enskilde nattvardsgästen. Ovan nämnda resultat blir självklara slutsatser men därtill konkluderar vi att nattvarden idag ses som så självklart att inga direkta samtal förs kring nattvarden och att biskopsbrevet Fira nattvard inte föranlett samtal eller förändra annat än i ett fåtal församlingar.

Bakgrund: Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. Metod: Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt. En kvantitativ enkät tillsammans med kvalitativa samtalsintervjuer och en djupintervju kombinerade de två perspektiven och gav oss en bred samling data att arbeta med. Resultat: Vår undersökning visar att utställarna i stor utsträckning uppnår de mål som satts upp inför en mässa, främst genom att exponera sig på marknaden och locka nya kunder. Vi har även kunnat dra slutsatsen att besökarna förbereder sig mindre inför mässan än vad vi från början trodde. Anledningen till varför de besöker mässan påverkas dock inte av de undermåliga förberedelserna då besökarna, liksom utställarna, ofta har ett mål med sitt mässdeltagande. / Background: Trade fairs as we know them today have been meeting grounds for merchants and buyers since the 1850’s. Marketing is based upon the open dialogue and the interaction between the buyer and the salesperson, and are therefore important building blocks in the entire marketing process. Purpose: Our purpose is to study how effective a trade fair is as a marketing tool. We intend to look at this phenomenon both from the visitor as well as the exhibitor’s perspective. We also want to find out what elements attract people in the business to visit the fair. Method: By using both a quantitative and a qualitative approach, we hoped to cover as much ground as possible in order to draw as valid conclusions as possible. A quantitative questionnaire along with our qualitative interviews combined the two approaches and gave us a broad spectrum of data to work with. Result: Our study shows that the goals that the exhibitors set up are reached, primarily through exposure on the market and attracting new clients. We have also come to the conclusion that the visitors prepare themselves before the fair to a less extent than what we originally thought. However, this did not interfere with the visitors’ prime objective as to why they attended the fair.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. <strong>Syfte:</strong> Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. <strong>Metod:</strong> Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt. En kvantitativ enkät tillsammans med kvalitativa samtalsintervjuer och en djupintervju kombinerade de två perspektiven och gav oss en bred samling data att arbeta med. <strong>Resultat:</strong> Vår undersökning visar att utställarna i stor utsträckning uppnår de mål som satts upp inför en mässa, främst genom att exponera sig på marknaden och locka nya kunder. Vi har även kunnat dra slutsatsen att besökarna förbereder sig mindre inför mässan än vad vi från början trodde. Anledningen till varför de besöker mässan påverkas dock inte av de undermåliga förberedelserna då besökarna, liksom utställarna, ofta har ett mål med sitt mässdeltagande.</p> / <p><strong>Background:</strong> Trade fairs as we know them today have been meeting grounds for merchants and buyers since the 1850’s. Marketing is based upon the open dialogue and the interaction between the buyer and the salesperson, and are therefore important building blocks in the entire marketing process. <strong>Purpose: </strong>Our purpose is to study how effective a trade fair is as a marketing tool. We intend to look at this phenomenon both from the visitor as well as the exhibitor’s perspective. We also want to find out what elements attract people in the business to visit the fair. <strong>Method:</strong> By using both a quantitative and a qualitative approach, we hoped to cover as much ground as possible in order to draw as valid conclusions as possible. A quantitative questionnaire along with our qualitative interviews combined the two approaches and gave us a broad spectrum of data to work with. <strong>Result:</strong> Our study shows that the goals that the exhibitors set up are reached, primarily through exposure on the market and attracting new clients. We have also come to the conclusion that the visitors prepare themselves before the fair to a less extent than what we originally thought. However, this did not interfere with the visitors’ prime objective as to why they attended the fair.</p>