Vi har förstått under åren att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och även att sociala medier är i ständig förändring. På ett eller annat sätt handlar det om att marknadsföra sig själv. Sociala medier har blivit en ny ”reklam-kanal”, men det innebär inte för den sakens skull att det alltid är bra reklam. Företag måste ha uppsatta mål och strategier för att kunna nå det som de söker, vare sig det handlar om målgrupp, nya kunder eller att sälja en produkt.

Hur arbetar den svenska turistföreningen (STF) med att attrahera utländska turister till Sverige? Hur arbetar Kaptenshamn Hotell & Vandrarhem Halmstad som STF-anslutet vandrarhem med marknadsföring på lokal nivå? Lyckas STF att attrahera utländska gäster med hjälp av sin marknadsföring? Uppsatsen innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvantitativa enkätundersökningen stödjer de kvalitativa intervjuerna med STFs marknadsföringsansvarig och en vandrarhemsägare. STF håller fokus på den svenska marknaden och ser därför inte utländska gäster som en målgrupp inom sin marknadsföring. På lokal nivå har ägaren av vandrarhemmet insett potentialen, men måste bli bättre att nå ut till sina potentiella gäster.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida språket skiljer sig åt i resmålsbeskrivningar riktade till två olika målgrupper hos en reklambyrå – erfarna livsnjutare och en bredare allmänhet. Metoden som används i undersökningen är en kombination av stilistisk analys och systemisk-funktionell grammatisk analys. Den stilistiska analysen undersöker huvudsakligen syntax och ordklasser medan den systemisk-funktionella analysen behandlar texternas interpersonella metafunktioner, alltså relationen avsändare och mottagare emellan. Resultaten visar att resmålskategorierna skiljer sig åt mycket lite. Det finns alltså inte många stabila målgruppsegenskaper. De som förekommer inom premiumtexterna är mindre krånglig syntax och färre explicita uppmaningar. Inom chartertexterna förekommer mer krånglig syntax och påtagligt fler explicita uppmaningar. Inom kategorierna skiljer sig texterna åt mer än vad de gör kategorierna emellan. Slutsatsen av det hela är att syntax och explicita uppmaningar är viktiga för målgruppsanpassningen och att resebyråns skribenter utöver detta inte verkar ha haft någon egentlig definierad mall när de författat resmålsbeskrivningarna.

Visit Sweden is a marketing company with the main objective to promote Sweden from a tourism perspective internationally. Visit Sweden’s main office is in Stockholm. Other than that, Visit Sweden has twelve abroad offices which focus on marketing of Sweden in the specific country. To make Visit Sweden’s marketing as efficient as possible, the focus is on marketing to the global traveller. They have also studied how Sweden is perceived internationally.This study aims to understand what the image of Sweden is communicated internationally. It highlights Visit Sweden’s way to market Sweden from a tourism perspective. The study is based on Visit Sweden’s main markets and how Visit Sweden works towards different subgroups within “the global traveller”. To further understand how the image of Sweden is internationally, I have done a survey which people from different countries have answered. The objective of questionnaire survey was to understand how people in other countries look at Sweden.The conclusion of the study; Visit Sweden has focused on a target group “the global traveler” that has the same values that exist in Sweden. Visit Sweden’s marketing is communicated out to their main countries, based on what people in the country is interested in doing on their vacation. The picture of the global traveler in Visit Sweden's main countries is therefore reflected in the person’s own interests. According, to the survey, which was based on a mix of different people in the world, it appears that Sweden has an established image as reminiscent of how it looks in the most northern part of Sweden. Both the global traveler and the people from the survey see Sweden as a country of innovation. The picture of Sweden as a country of innovation goes along with Visit Sweden’s goals to market the country. However, the general knowledge about Sweden needs to get better among potential international visitors.

Detaljhandeln är idag präglad av hög konkurrens och många aktörer som slåss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och låga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förändrat konsumenternas beteende genomderas krav på ständiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder kräver mer än enbart ettlågt pris för att attraheras, vilket kräver att även Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevärden. Imagen och känslan för varumärket spelar därför en stor roll även för Fast Fashionföretagoch inte enbart för märken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredställa det kunden efterfrågar krävs av företaget att de tydligt identifierat sin målgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem. Detta eftersom konsumenternas livsstilar ochönskemål skiljer sig kraftigt åt och utan en specifik anpassning till målgruppen riskerarföretaget att tappa en stor andel kunder.Den höga konkurrensen om kunderna gör att företag önskar att bredda sin målgrupp för attöka sin marknadsandel. En bred målgrupp kräver en anpassning för att alla inom segmentetska tilltalas. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka hinder och möjligheter detfinns för Fast Fashion-företag med att nå en bred målgrupp. Studiens uppgift är att belysalikheter och skillnader som finns mellan olika ålderssegment för att se vilka kriterier som ärutmärkande och påverkar hur de agerar vid konsumtion.Studien har utformats genom en kvalitativ undersökningsmetod för uppnå en djupareförståelse kring ämnet att nå en bred målgrupp. Genom användandet av fokusgrupper med enspeciell inriktning på ett fallföretag har attityder och kriterier undersökts för segmentenkvinnor 15-25 år och 25-35 år. Den insamlade empirin diskuteras sedan, utifrån den yngreochäldre målgruppen, i analysen tillsammans med sammanställd teori från den teoretiskareferensramen. Teorier kring ämnet behandlar varumärkesbyggnad och image utifrån hurolika ålderssegment resonerar.Resultatet av studien visar att en lyckad satsning på en bred målgrupp för ett Fast Fashionföretagkräver en segmentering genom livsstil och attityder hos konsumenten, då ålder intehar lika stor betydelse eftersom de flesta inte alltid konsumerar efter sin kronologiska ålder.Både en anpassning av produkter och marknadsföringsaktiviteter krävs för att uppfylla enbred målgrupps preferenser.Nyckelord: Målgrupp, / Program: Textilekonomutbildningen

I dagens samhälle har vi inte längre ett underskott av varor och tjänster. I dag finns det ettstort utbud av produkter och tjänster på marknaden. Företagen måste forma sitt budskap tillkunden på ett sådant sätt så att det skiljer sig från de konkurerande företagens budskap ochfångar kundens intresse, vilket sedan kan leda till ett köp.Vad som intresserar, inspirerar och påverkar män skiljer sig från vad som intresserar,inspirerar och påverkar kvinnor. Varumärket Vagabond har i dag problem med att nå ut tillsina manliga kunder, herrskorna säljer inte så bra som företaget önskar att de gjorde.Problemet ligger bland annat i svårigheten att nå ut till männen genom sin marknadsföring.Skorna som erbjuds kunden befinner sig i ett mellanprisläge vilket lätt leder till att de ses somför dyra för de som brukar köpa billigare skor och för billiga för de som brukar köpa dyrareskor. Vagabond har problem med att kommunicera rätt budskap, nämligen att det är bra skortill ett bra pris.Syftet med vår studie är att undersöka och analysera vad som krävs för att ett intresse ska ledatill ett inköp av skor, vad som väcker intresset samt hur manligt köpbeteende ser ut i dag. Föratt kunna infria syftet har vi valt att sätta ihop en fokusgrupp med representanter frånVagabonds målgrupp för att på så sätt få fram information om målgruppen samt locka tilldiskussion inom gruppen. Vi har även valt att intervjua företagsledningen på Vagabond samtbutiksbiträden i två olika typer av skoaffärer som saluför skor från varumärket.Resultatet av våra undersökningar visar på att Vagabond inte lyckas förmedla den bild avvarumärket till målgruppen som de önskar. Det finns stora skillnader i hur företagsledningenuppfattar varumärket och i hur målgruppen uppfattar varumärket. En annan viktig iakttagelseär att varumärket uppfattas olika beroende på vilken geografisk bosättning kunden har, omkonsumenten är från en liten stad eller en större stad.Slutsatsen som kan dras av vår studie är att företaget har en klar bild av en målgrupp som interiktigt stämmer överrens med verkligheten samt att de inte lyckas nå ut och förmedla sittbudskap till kunden med hjälp av sin marknadsföring. Det är i allmänhet svårt attkommunicera med den manliga kunden och nå ut till honom då hans köpbeteende ärsvårdefinierat. / Program: Textilekonomutbildningen

En ekonomisk utveckling har skett på marknaden under de senaste åren där människan gått från att endast köpa det nödvändigaste till att idag köpa mer än vad som behövs. Samtidigt massproduceras produkter till att det blir ett överskott på marknaden, vilket leder till låga priser och större konkurrans där olika medel används. Reklam är ett medel som används i konkurrensen att locka kunder till butiken. Marknadskommunikationen bör därför anpassas till där målgruppen rör sig samt hur samhället ser ut. Det är viktigt att lära känna sin målgrupp för att få en så effektiv marknadsföring som möjligt.Företaget sänder ett budskap till mottagaren som är konsumenten för att påverka till en handling. Budskapet sänds genom en kanal, men kan störas på vägen till mottagaren genom ett brus. Det är då konsumenten ständigt utsätts för olika sorters reklam som ett brus kan uppstå, vilket gör att budskapet inte kommer fram till mottagaren. En respons skickas sedan tillbaka till företaget om budskapet kommit fram och kan besvaras i form av ett besök eller ett köpbeslut i företagets butik. Företaget måste fånga konsumentens uppmärksamhet och särskilja sig från konkurrenterna med sin reklam för att behålla sin position på marknaden och även kunna växa. De olika kanaler som tas upp i uppsatsen är följande: TV, tidning, radio, Internet, utomhusreklam, kundklubb och word-of-mouth.I uppsatsen har vi valt ut tre företag, vilka är MQ, Cubus och Gina Tricot för att studera och se vad konsumenternas uppfattningar om reklam och budskap från företaget är. Vi har valt att endast tillfråga de konsumenter som ingår i företagets målgrupp. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen kan genomföra en effektiv marknadsföring för att åstadkomma en positiv respons hos konsumenterna. Ett ytterligare syfte är att se om företagets marknadsföring når fram till konsumenten på rätt sätt.Resultatet från gjorda kundundersökningar visar att mestadels stämmer företagets affärsidé och målgrupp överens med konsumentens uppfattning. Det företag som lyckats minst med det är Cubus. Konsumenterna har även uppfattat vilket företagets mest effektiva mediekanal är. Den annons som visats i undersökningen visar att det finns en koppling mellan annonsen och företaget i MQs och Gina Tricots fall medan i Cubus fall har det inte riktigt fått det resultat som var tänkt. Det är många som svarat att de senast besökte butiken för ett spontanköp, men det var ändå en del som svarade att de blivit påverkade genom olika mediekanaler till ett besök. Det är ända många som besöker butikerna vilket visar att reklamen påverkar en del, men det kan i vissa fall vara omedvetet.De slutsatser som kommit fram är att även om Internet börjat användas allt mer har fortfarande traditionella medium en stor roll inom marknadskommunikationen. Dock finns inget medium som är allmänt effektivast för hela detaljhandeln, utan varje företag får hitta sin effektivaste kanal beroende på dess målgrupp. Alla företag har en viss grad av överensstämmighet med mottagarens uppfattning, men somliga mer än andra.

Konkurrensen mellan aktörerna inom klädbranschen är idag stor och kommer förmodligen växa sig ännu större de kommande åren. Alla företag måste därför sträva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gäller att finna ett unikt och annorlunda sätt att marknadsföra sig på och som står ut i mängden bland alla företag som vill nå ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hålla sig vid liv på den konkurrensutsatta marknaden är butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget håller en ganska låg profil jämfört med övriga konkurrenter vad gäller marknadsföring. Företaget använder ingen traditionell marknadsföring, t.ex. genom annonsering och reklam, utan förlitar sig främst på ryktesspridning. Därför är Weekday ett väldigt intressant företag att studera ur marknadsföringssynpunkt.Syftet med studien är att utifrån de teorier vi använt oss av, undersöka och beskriva butikskedjan Weekdays kommunikationsstrategi, vilka eventuella brister som finns samt om kundernas attityder skulle förändras vid övergång till traditionell marknadsföring. Studien har främst haft ett beskrivande syfte, men även till viss del ett explorativt syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, då underlaget till empirin och analysen främst utgjorts av djupintervjuer med anställda inom företaget samt den enkätundersökning vi genomfört. Vår teoretiska referensram bygger främst på kommunikationsmodellen, marknadsmixen (4P) och olika varumärkesteorier. Den empiriska delen beskriver Weekdays bakgrund, kommunikationsstrategi, vilka kommunikationskanaler företaget använder samt vilket resultat vår enkätundersökning gav. I analysen diskuterar vi och jämför empirin och enkätundersökningen med de olika teoretiska modellerna vi valt. Vi försöker på ett konstruktivt sätt analysera både för- och nackdelar med Weekdays kommunikationsstrategi. Vi har i vår slutsats kommit fram till att Weekdays främsta kommunikationskanaler består av de fysiska butikerna, eventen, hemsidan samt den mer okontrollerbara metoden ryktesspridning. De främsta bristerna ligger i att deras nuvarande kommunikationskanaler inte räcker till i samband med den expansion företaget befinner sig i. För att kunna utvecklas behövs andra metoder än de som används idag och ett steg mot traditionell marknadsföring hade kunna vara ett alternativ. Kundernas attityder till varumärket kommer till viss del förändras, men vi anser att det är en konsekvens företaget får ta i samband med att verksamheten utvecklas. / Program: Butikschefsutbildningen

I dagens Sverige är marknadsläget i ständig förändring och på grund av den rådande lågkonjunkturen var år 2011 ett år präglat av minskad försäljning inom detaljhandeln. En verksamhet som drabbats hårt av den senaste lågkonjunkturen är RNB Retail and Brands och då främst deras koncept Sisters. På grund av de sjunkande försäljningssiffrorna har ett beslut tagits som innebär att Sisters hösten 2012 ska sluta producera och distribuera sitt interna varumärke och istället enbart verka som återförsäljare av externa varumärken. Frågan vi då ställer oss är vad de sjunkande försäljningssiffrorna kan bero på. Är det så att de inte känner den målgrupp de vänder sig till? Eller har de inte kunskap om vad målgruppen efterfrågar i ett erbjudande från Sisters? Kunskap om vilken image som är förenat med sitt företag är av hög prioritet eftersom det kan ge en indikation på eventuella förändringar som bör göras i varumärkesstrategin. Vilken image har målgruppen gentemot Sisters sortiment i dagsläget?Syftet med studien är undersöka, beskriva och analysera hur Sisters målgrupp ser ut och vad de efterfrågar i ett erbjudande från företaget. Vidare ämnar vi studera hur målgruppens image ser ut gentemot Sisters sortiment i dagsläget. Genom forskningsfrågorna ges en indikation på hur fördelaktig Sisters sortimentsförändring är för företaget i förhållande till målgruppens preferenser. För att uppfylla vårt syfte har vi utfört två intervjuer, en med Sisters marknadschef samt en med en avdelningsansvarig för Sisterskonceptet. Vidare har vi utfört påstana intervjuer med personer som just varit inne i en Sistersbutik.En slutsats vi har kommit fram till är att det ålderspann på 25 till 45 år som Sisters valt att rikta in sig på är allt för smalt i jämförelse med hur den verkliga Sisterskunden ser ut. Vidare utgörs målgruppen av aktiva kvinnor med varierande yrken och inkomster. Modeintresset är även något personerna i Sisters målgrupp delar. Målgruppen önskar helst handla i fysiska butiker och de produkter som efterfrågas i Sisters sortiment är främst bastoppar, blusar och klänningar. Vidare ska sortimentet bestå av en kombination av det interna- samt externa varumärken för att målgruppen ska finna det attraktivt. Anmärkningsvärt är därmed att målgruppen troligtvis inte kommer att vara tillfreds med den kommande sortimentsförändringen. Angående priset efterfrågar målgruppen att produkterna säljs för samma pris som i dagsläget såvida inte kvaliteten i produkterna förändras. Målgruppen vill inte påverkas i någon större utsträckning av masskommunikation utan föredrar att själva söka information om erbjudanden från modeföretag. Den image som målgruppen kopplar till Sisters sortiment består främst av en positiv till neutral attityd. En liten del av målgruppen har en negativ attityd till de produkter som Sisters erbjuder vilket kan ses som oroväckande. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

A utopian idea? Participation Under (Dis)Similar Conditions inDevelopment Partnerships Maria Bogren   Department of Social Sciences Mid Sweden University, SE-831 25 Östersund, Sweden ISSN 1652-8948, Mid Sweden University Licentiate Thesis 53; ISBN 978-91-86694-12-8     Abstract Important societal issues nowadays do not get resolved through the care of the state; it is rather the case that solutions involve multiple actors.  Such cooperation can be organized in partnership where actors from the public sector, private companies and non-profit organizations, for example, attempt to find solutions to a current societal issue. The target group affected by the problems can also be involved in the partnership. The aim of this study is to contribute to an increased understanding regarding cooperation in partnerships and especially the target group’s participation in partnerships. An idea regarding the target group’s participation stems from the European level to the national level and finally to the local level in a development partnership. I follow the local development partner-ship for two years with a view to examining the translation process of the idea regarding the target group’s participation. Data was collected through interviews, relevant documents and observation. What is more, the significance of the institutional surroundings regarding what happens in the partnership is discussed. The idea regarding the target group’s participation manifests itself on: a) how the target group should be represented; b) how it gains influence and c) how the role of the target group’s representatives should be shaped. The study shows that ideas change and adjust over time and also that the target group participates under different conditions compared to the rest of the representatives in the partnership. A way to strengthen the target group’s participation in the partnership can be through further organizing, thus increasing the legitimization level of the target group.   Keywords: translation, target group, participation, public-private partnerships SAMMANFATTNING   Angelägna samhällsproblem får numera inte alltid sin lösning genom statens försorg utan istället involveras flera aktörer. Ett sådant samarbete kan organiseras i partner­skap där aktörer från exempelvis offentlig sektor, företag och ideella organisationer tillsammans försöker hitta lösningar på något aktuellt samhällsproblem. I partner­ska­pet kan även den målgrupp som berörs av problematiken involveras. Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse när det gäller samverkan i partnerskap och speciellt när det gäller målgruppens medverkan i partnerskap. En idé om målgruppens medverkan följs från europeisk nivå, till nationell nivå och slutligen till lokal nivå i ett utvecklingspartnerskap. Jag följer det lokala utvecklings­partnerskapet under två års tid och använder dokumentstudier, intervjuer och obser­vationer för att studera översättningsprocessen av idén om målgruppens medverkan. Dessutom diskuteras den institutionella omgivningens betydelse för det som händer i partnerskapet. Idén om målgruppens medverkan tar sig uttryck i idéer om hur målgruppen ska finnas repre­sen­terad och hur den ska få inflytande samt hur rollen som målgrupps­rep­resen­tant ska utformas. Studien visar att idéerna förändras och anpassas över tid samt att målgruppen medverkar på olika villkor jämfört med övriga representanter i partnerskapet. Ett sätt att stärka målgruppens medverkan i partnerskapet kan vara genom ytterligare organisering för att på så sätt ge ökad legitimitet för målgruppen.   Nyckelord: översättning, målgrupp, medverkan, privatoffentliga partnerskap