Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam? Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats. Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har. Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp. Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden. Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22). Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt. För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid. I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig & Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist & Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.

<p>Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?</p><p>Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig</p><p>eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.</p><p>Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.</p><p>Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.</p><p>Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).</p><p>Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se</p><p>i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.</p><p>För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga</p><p>tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är</p><p>att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.</p><p>I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även</p><p>reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.</p>

Färg och form kan bidra till att skapa uppmärksamhet, förmedla budskap och skapa känslor som i sin tur kan öka sannolikheten av att kunden genomför köpet. Förpackningens färg och form bör synkronisera för att budskapen inte ska motsäga varandra, och det är mycket viktigt att designen lämpar sig till målgruppen. Färg kan ses som ett språk som kommunicerar med konsumenten, och att förstå detta språk kan vara ett starkt redskap inom marknadsföring och design. Det är vanligt att förpackningsdesign riktas mot något eller bägge könen och att ge produkten en karaktär av maskulint eller feminint kan vara ett effektivt tillvägagångssätt att särskilja produkten från resterande sortiment. I samband med färg och form är det nödvändigt att förstå konsumentens behov samt användning av produkten, och det är viktigt att skapa en god design riktad mot rätt målgrupp. Det är viktigt att förstå vad konsumenten attraheras till och vad som lockar till att genomföra ett köp. Syftet med denna studie var att ta reda på varför förpackningsdesign för duschcreme specificerade för kvinnor respektive män skiljer sig, och vad som anses vara kvinnligt och manligt när det kommer till färg och form, i samband med duschcremesförpackningar. För att ta reda på detta genomfördes en visuell innehållsanalys samt en enkätundersökning. Resultatet som genererades av dessa metoder sammanfattades i tabeller och diagram, som tydligt visar de färger som anses vara maskulina samt feminina. Mörka färger, som svart och blått, anses vara maskulina medan ljusa färger och rosa toner anses vara feminina. Mjuka grafiska element och former kopplas till femininitet medan motsatsen kopplas till maskulinitet. Slutsatsen av detta är att anledningen till att förpackningarna skiljer sig är för att lättare kommunicera med målgruppen, och i detta fall via färg och form. / Color and shape may contribute to creating attention, conveying messages and create feelings, which in turn can increase the likelihood that the customer makes the purchase. Packaging color and shape should synchronize so that the messages don’t contradict each other, and it is very important that the design is suitable to the targeted audience. Color can be seen as a language that communicates with the consumer, and understanding this language can be a powerful tool in marketing and design. It is common that packaging design is directed towards one or both sexes and to give the product a character of masculine or feminine can be an effective approach to distinguish the product from the remaining range. In conjunction with the color and shape, it is essential to understand the needs and use of the product for the consumer, and it is important to create a good design targeted towards the right audience. It is important to understand what consumers are attracted to and what attracts to make a purchase. The purpose of this study was to find out why packaging design for shower gel specified for women and men differ, and what is considered feminine and masculine when it comes to color and shape, in conjunction with shower gel packaging. To find out about this, a visual content analysis and a survey were performed. The results generated by these methodologies were summarized in tables and charts, which clearly shows the colors that are considered masculine and feminine. Dark colors, such as black and blue, are considered masculine while bright colors and pink tones are considered feminine. Soft graphic elements and shapes are linked to femininity while the opposite is linked to masculinity. The conclusion is that the reason that the package designs are different is to make it easier to communicate with the targeted audience, and in this case through color and shape.

No description available.

Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde förr. Kunden vill inte längre låta sig styras utan har istället, i allt större utsträckning, själv börjat styra. Detta lägger allt större vikt vid målgruppen. Det är idag viktigt att behärska konsten att förstå sina kunder. En metod för att skapa en bild av sin målgrupp är den s.k. personan. Persona är ett designverktyg som blir allt vanligare kring utveckling av produkter och system. Metoden bygger på en gestaltning av målgruppen eller användaren. Till största delen bygger personan på insamlad data utifrån målgruppen som sedan med hjälp av olika parametrar sätts samman till en gemensam person. Personan måste bygga på datainsamlingar kring målgruppen och skall utvecklas individuellt för varje specifik produkt. Personan skall vara typisk och trovärdig men inte stereotypisk! Personan skall inte sträva efter att vara en genomsnittlig användare. Syftet med denna rapport är att studera skapandet, utvecklingen, införandet och betydelsen av en persona samt att ifrågasätta betydelsen av kunskap kring sin målgrupp. Finns det några skillnader mellan våra fördomar och utvecklade personas? Genom enkätundersökningar har respondenter tillsammans skapat en beskrivning av målgruppen norrlänningar. En sammanställning av resultatet har sedan jämförts med en persona som utvecklats enligt det tillvägagångssätt som litteraturer beskriver. Det visade sig att skillnaderna är färre än likheterna. Kan det vara en slump? / The market does not look the same today as it did before. The customer no longer wants to be governed, but instead, increasingly, govern itself. It is now important to master the art to understand your customers. A method for creating an image of your target-group is the so-called persona. Persona is a design tool that is becoming increasingly common around the development of products and systems. The method is based on an interpretation of the target group or user. A persona should be based on collected data from the customers and developed individually for each specific product. Persona must be typical and credible, but not stereotypical! Persona should not strive to be an average user. The purpose of this report is to study the design, development, implementation and the role of a persona, and to question the importance of knowledge about your targetgroup. Are there any differences between our prejudices and developed personas? Through surveys, the respondents together created a description of the target group Norrlanders. A summary of the results are then compared with a persona developed under the approach as literature describes. It turned out that the differences are fewer than the similarities. Could it be a coincidence?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras

I och med den teknologiska utvecklingen skapas fler webbsidor än någonsin, samtidigt som människor blir mer vana att sålla bland informationen på Internet. Det medför att pressen ökar för företag att sticka ut och hålla högre kvalitet på Internet än tidigare. Det räcker således inte att skapa en funktionell och visuellt tilltalande design, det måste framgå mer specifikt vilka det designas för, vilket medför att företaget har större chans att uppnå sina mål för webbsidan. Värmlandsgôtt är bara ett av alla företag som slåss om uppmärksamheten på Internet, och för att lyckas gäller det alltså att välja rätt strategi. För att uppnå webbsidans produktmål och samtidigt nå ut till den tänkta målgruppen gäller det att veta vilka som faktiskt ingår i målgruppen, samt undersöka vad de föredrar och avvisar på olika webbsidor, i.e. att definiera användarnas behov. För att kunna definiera produktmål och användarbehov för Värmlandsgôtts webbsida genomfördes först en informantintervju med Maria Sundin på Värmlandsgôtt. Hon är den som har insikt i hur företaget vill kommunicera med sin målgrupp och vet även vad hon tänkt att webbsidan och företaget ska uppnå för mål. Hon fick hjälpa till att definiera målgruppen för att sedan kunna undersöka den genom användartestintervjuer. Tre prototypwebbsidor framställdes som respondenterna i användartestintevjuerna fick dela med sig av sina uppfattningar om. Prototypernas funktionalitet och design grundades i forskning och anpassades efter den tänkta målgruppen och produktmålen som Maria Sundin definierat. En prototyp valdes som klar favorit och blev sedan den som utvecklades vidare till den slutliga lösningen för webbsidan. / Due to the technological development, more websites than ever are created, while people at the same time are becoming more accustomed to sift through information on the Internet. This means that the pressure increase for companies to stand out and raise their quality on the Internet more than ever before. It is therefore not sufficient to create just a functional and visually appealing website design, you need to know more specifically who it is that you are designing for, which brings the company closer to achieveing its goals for the website. Värmlandsgôtt is just one of the many companies fighting for the attention on the Internet, and to succeed it is crucial to choose a valid strategy. To achieve the website product objectives and simultaneously reach out to the intended target audience, it is important to know which people that are actually included in the target audience, and examine what they prefer and reject on various websites, i.e. defining user needs. In order to define product objectives and user needs for the Värmlandsgôtt website, Maria Sundin at Värmlandsgôtt was put through an informer interview. She is the one who has insight into how the company wants to communicate with its target audience and also knows what goals the company and website are attempting to achieve. She helped defining the target audience, which was then examined through user testing interviews. Three prototype websites were created that the respondents in the user testing interviews shared their views on. The prototypes’ functionality and design was founded in research and adapted by the intended target audience and product goals that Maria Sundin defined. A prototype was clearly chosen as favorite and was then the one that got developed into the final solution for the website.

Studiens syfte är att undersöka huruvida Energimyndigheten arbetar med klarspråk i sin externa kommunikation på deras webbsida, samt hur användarvänliga delar av webbsidan är utifrån tillgänglighet och klarspråk. Undersökningen har gjorts med hjälp av analysmetoder för läsbarhet och multimodalitet. Resultaten från analyserna påvisar att Energimyndighetens klarspråk och tillgänglighet är bristfällig och inte går i linje med språklagen (2009:600), Energimyndighetens kommunikationsstrategi (2019) eller Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019). Slutsatsen är att om Energimyndigheten skulle utgå från ovan nämnda strategi och policy, skulle de också följa språklagen och den externa kommunikationen skulle bli mer i linje med kraven för klarspråk och tillgänglighet.