Legimus är ett online bibliotek som tillhör Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier arbetar för att ge männi-skor med olika förutsättningar tillgång till litteratur och samhällsin-formation. Legimus är ett verktyg som används för att ge människor med läsnedsättningar tillgång till litteratur. Legimus har en webbplats som användare kan få tillgången att läsa litteratur på. Som ett viktigt koncept i inom interaktionen mellan människan och da-torn påverkar användbarheten och webbplatsens användarvänlighet besökarens upplevelse. På grund av detta fokuserar detta arbete på an-vändarvänligheten på Legimus webbplats. Syftet med detta arbete är att göra en fallstudie kring vad som gör Legi-mus användarvänlig samt att fokusera på vald målgrupp för att ta reda på svårigheter och vad de förväntar sig av användningen av den valda webbplatsen. Den valda frågeställningen är följande: Har Legimus lyck-ats attrahera sin prioriterade målgrupp hos studenterna på Högskolan Dalarna med webbsidans design och användarvänlighet. För att utföra detta arbete har en kvalitativ metod valts där studenter på Högskolan Dalarna intervjuas, därefter analyseras resultaten med hjälp av fyra teman som intervjufrågorna är uppdelade i. Resultatet visar att respondenterna hade olika uppfattningar kring an-vändarvänligheten. En del respondenter ansåg webbplatsen vara otydlig till en början, men med tiden lärt sig använda webbplatsen. Majoriteten av respondenterna ansåg webbsidan vara enkel samt tydlig. Responden-terna fick möjligheten att ta fram deras egna synpunkter angående webbplatsen. Där hade majoriteten av respondenterna förslag på för-bättringar av webbsidans design. Den slutsats som dragit är inte att respondenterna upplevt webbsidans design lockande. Respondenterna ansåg att de hade använts sig av webbplatsen även om designen var sämre med tanke på behovet av Le-gimus verktyg. Majoriteten av användarna ansåg att webbplatsen var användarvänlig men för att säkerställa min slutsats avslutades intervjun med frågan om respondenterna ansåg webbplatsen vara användarvän-lig. Samtliga respondenterna ansåg den vara användarvänlig, vilket stär-ker min slutsats. / Legimus is an online library owned by the Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier provides people with dif-ferent circumstances the access to public literature and information. Legimus is a tool that enables people with reading difficulties to access literature. Legimus has a website where users can read the literature. As an important concept in the interaction between man and computer, the usability and user-friendliness of the website affects the visitor's ex-perience. Because of this, this work focuses on the user-friendliness of the Legimus website. The purpose of this work is to do a case study on what makes Legimus user-friendly and to focus on the selected target group to find out diffi-culties and what they expect from the use of the selected website. The chosen question is as follows: Has Legimus succeeded in attracting its priority target group of the students at Dalarna University with the web-site's design and user-friendliness. To carry out this work, a qualitative method has been chosen where stu-dents at Dalarna University are interviewed, after which the results are analysed with the help of four themes into which the interview ques-tions are divided. The results show that the respondents had different views on user-friendliness. Some respondents considered the website to be unclear at first, but over time learned to use the website. Most of the respondents considered the website to be simple and clear. The respondents were given the opportunity to express their own views regarding the website. There, most respondents had suggestions for improvements to the de-sign of the website. The conclusion drawn is not that the respondents found the website's design attractive. The respondents considered that they had used the website even if the design was worse given the need for Legimus webpage. Most of the users considered the website to be user-friendly, but to ensure my conclusion, the interview ended with the question of whether the respondents considered the website to be user-friendly. All the respondents considered it to be user-friendly, which strengthens my conclusion.

The increasing trend towards digitalization has resulted in social media marketingbecoming a common practice among companies today. This new trend has openedup new opportunities for SMEs, which typically have less resources than largercompanies. One platform which has become popular amongst businesses isTikTok, and it was therefore of interest to investigate how SMEs are currentlyusing this platform in their marketing strategy. The purpose of this thesis was toinvestigate a number of SME operations in order to understand and suggest howthey can improve their current strategy on TikTok. This thesis is based on previous research on SMEs, consumer behavior, socialmedia marketing, TikTok as a marketing tool, content marketing, viral marketing,and paid advertising. Additionally, a qualitative research approach was usedwhere semi-structured interviews were conducted with a total of elevenrespondents. The respondents consisted of a number of Swedish micro, small andmedium-sized firms from a B2C context currently operating on TikTok. The results of the study indicate that SMEs are present on TikTok due to sellingpurposes, interaction opportunities and because of its large reach. The maincharacteristics of the platform were the personal content, the short format videos,and the young audience. However, despite the growing presence of SMEs onTikTok the study suggests that few have a clear strategy on the platform,indicating a potential need for increased efforts to improve their success.

The Swedish policy for integration has been accused of wrongly targeting only immigrants and therefore resembling assimilation. In this bachelor thesis I show that there seems to be a general understanding between academics and politicians of how integration should be achieved. If integration is the opposite of assimilation an integrated society has to be achieved trough mutual adaptation. The purpose of this thesis is to identify if the Swedish government design their policy for integration according to the idea of integration as mutual adaptation or not. A frame analysis is used to identify the de target populations in the Swedish strategy for integration. Through analysing the choice of target populations I conclude that the Swedish policy for integration does not fulfil the idea of integration as mutual adaptation. Another important conclusion is that there can be two different target populations for every policy, one tied to the causal story and one tied to the solution of the problem with integration. / Den svenska integrationspolitiken har anklagats för att felaktigt riktas mot endast invandrare och på så sätt mer likna assimilationspolitik. I den här kandidatuppsatsen visar jag att forskare och politiker på en övergripande nivå verkar vara överens om hur integration bör uppnås. Om integration är motsatsen till assimilation måste ett integrerat samhälle uppnås genom ömsesidig anpassning. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om den svenska regeringen utformar sin integrationspolitik efter idén om integration som ömsesidig anpassning eller inte. Frameanalys används för att identifiera målgrupperna i den svenska strategin för integration. Genom att analysera valet av målgrupper drar jag slutsatsen att den svenska integrationspolitiken inte uppfyller idéen om integration som ömsesidig anpassning. En annan viktig slutsats är att det kan finnas två målgrupper för varje åtgärd, en knuten till orsaksförklaringen och en knuten till lösningen på problemet.

<p>The purpose of this essay is to analyse and understand how branding can take place in a football organisation. Football clubs have for a long time been seen as non-profit organisations but since money have become a main factor also in football these days the organisations are more or less turning in to commercial businesses. Football organisations have for many years neglected the assets of actively contributing values to their brand. Despite that branding doesn't seem to be seen as important in football organisations as it is for real companies who spend a fortune of money on building strong brands, which makes us curious to find out how this approach can be developed also in football. We are also interested in what the characteristics are and which underlying factors that determines the choice of a football brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed. The persons that we have selected for our interviews are persons that have a great knowledge regarding both sports and branding. The outcomes of these interviews have been the base for our analysis which is presented in the fourth chapter. Since we have been using a qualitative method it is hard for us to make any generalisations regarding this subject, so to get deeper insight we would like to refer to chapter four and five for further reading.</p>

Problemställning: Syftet med examensarbetet var att bekräfta en position och en tilltänkt målgrupp tilluppdragsgivaren MooreGames som är en ny spelsajt på den svenska spelmarknaden. Studien är även tillför att ta fram en varumärkesplattform som i sin tur sammanfattas i en varumärkesbok. Denna bokkommer internt och externt kommunicera varumärkets värden.Teori: För att kunna få reda på hur vi på ett lyckat sätt skulle identifiera positionen hos varumärketMooreGames studerade vi teorier inom varumärkesutveckling och retorik. Teorierna förvarumärkesutveckling är tagna ur brand managment-området som är en övergripande teori förvarumärkesutveckling. Delarna vi använt oss av inom brand managment-området äridentitetsstrukturen, image hantering, positionering och konsumentens perspektiv. Teorierna omretorik användes för att granska konkurrenternas retorik som sedan ledde till att vi kunde fastställakonkurrenternas positioner.Metod: De empiriska studierna bestod av en enkätundersökning på målgruppen, och en kvantitativinnehållsanalys som mätte konkurrenters användande av retoriska grepp. Den kvantitativainnehållsanalysen bestod av 11 spelsajter som utifrån retoriken analyserats medan enkätundersökningenhar fokuserat på MooreGames tilltänkta målgrupp (killar 18-25år).Resultat: De empiriska studierna visade att den tilltänkta positionen var tillgänglig på spelmarknaden.Denna position innebär att MooreGames skulle kunna ge mer än vinster, i form av pengar, för attkunna särskilja sig från deras konkurrenter. Under målgruppsanalysen såg vi att målgruppen borde ökasmed 5 år, då MooreGames annars kommer förlora en stor del av spelarna på grund av att spelaren ärmellan 23-28 år. Målgruppens intressen är resor, sport, familj och vänner, samt att de ärvinstfokuserade. Den position som föreslås för MooreGames kommer innebära att vinsterna som delasut kommer vara i form av resor och sportevenemang. / Presentation of the problem: The goal of the thesis was to find a position to our client MooreGames,which is a new game site on the Swedish gaming market. Our study will help us develop a brandplatform that will be summarized in a brand book. This book is going to communicate internal andexternal values of the brand.Theory: To learn about how we successfully could find a position to the brand MooreGames westudied the theories of branding and rhetoric. The theories of brand development are taken from theBrand Management area, which is a comprehensive theory of brand development. The parts we usedfrom the Brand Management area are Core Identity, Image Management, Positioning and Consumerbehaviour. The theories of rhetoric were used to examine competitors' rhetoric, which then led us todetermine the positions of the competitors.Method: The empirical studies consist of a survey on the target group and a quantitative contentanalysis that measures the competitors' use of rhetoric. The quantitative content analysis consists of 11gaming sites based on the rhetoric analyzed while the survey has focused on MooreGames intendedtarget group (boys 18-25year).Results: The empirical studies showed that there is a vacant position in the gaming market. Thisposition means that MooreGames could offer more profits in other forms then money to be able todistinguish themselves from their competitors. In the target group analysis, we saw that the targetgroup should be increased with 5 years, or else MooreGames will lose a large part of the playersbecause the average player is between 23-8 years old. Therefore a wider audience in the age 18-30 wasrecommended. The target group interests are travel, sports, party, and that they are profit-focused. Theposition suggested for Moore games will mean that the benefits awarded will be in the form of traveland sporting events. / Den producerade varumärkesboken bifogas som en bilaga

The purpose of this essay is to analyse and understand how branding can take place in a football organisation. Football clubs have for a long time been seen as non-profit organisations but since money have become a main factor also in football these days the organisations are more or less turning in to commercial businesses. Football organisations have for many years neglected the assets of actively contributing values to their brand. Despite that branding doesn't seem to be seen as important in football organisations as it is for real companies who spend a fortune of money on building strong brands, which makes us curious to find out how this approach can be developed also in football. We are also interested in what the characteristics are and which underlying factors that determines the choice of a football brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed. The persons that we have selected for our interviews are persons that have a great knowledge regarding both sports and branding. The outcomes of these interviews have been the base for our analysis which is presented in the fourth chapter. Since we have been using a qualitative method it is hard for us to make any generalisations regarding this subject, so to get deeper insight we would like to refer to chapter four and five for further reading.

The purpose of our study is to examine the bloggers‟ influence on the brand‟s image to see whether and if so in what way the blogging trend affects the brands. We also want to analyze how companies use bloggers in their marketing. This is a subject that has attracted our interest and that experience has not been touched in a higher extent. Our purpose has led us to the following research questions; Which relationships occur in collaborations between businesses and bloggers from a marketing perspective? In what way in terms of reciprocity can relations be described? To what extent can the credibility through blogs be affected in terms of how brands are presented in the blog? In this study we have used a qualitative method with an abductive nature to create a deeper understanding of our chosen subject. We have conducted an empirical study consisting of sixteen interviews with bloggers, PR agencies and companies. These are the three perspectives that have contributed to a deeper understanding of our analysis and the fulfillment of our purpose. From this study we found that popular bloggers have an influence on the brand's image, which can have both positive and negative effects. Based on our empirical study, we can see that bloggers have a strong impact on the brands as they are seen as opinion leaders who influence readers. Relationships occur mainly between companies and bloggers, but companies can collaborate with PR agencies, which act as an intermediary in the relationship between businesses and bloggers. It is important to establish and maintain good relations in order for all parties to benefit and preserve reciprocity in the relationship. We have come to the conclusion that bloggers can affect the credibility by how they choose to present the brand in their blogs.

Frågeställning: Hur kan DMOs arbeta för att förstå turisternas förväntningar inför en destinationsupplevelse? Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för turisternas förväntningar, både hur de skapas och hur de kan påverka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill även kunna förklara hur turister kan delas in i olika målgrupper baserat utifrån vad de efterfrågar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar undersökningen till att kunna förklara för DMOs hur de kan arbeta med hänsyn till turisternas förväntningar i framtida destinationsutveckling. Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med både ett sambandsbaserat och beskrivande syfte. Undersökningen innefattar både kvantitativa och kvalitativa metoder. Datainsamlingen genomfördes via fokusgrupp, enkät och dagböcker. Resultat: För att förstå hur turistens förväntningar bildas bör en DMO dela in turisterna i målgrupper baserade på vilken destinationsupplevelse de söker. Olika segment bildar sina förväntningar på olika sätt vilket gör det viktigt att differentiera sin kommunikation till turisten för att kunna påverka förväntningarna. Begränsningar: Undersökningen av DMOs är på regional nivå, vilket begränsar undersökningen till att inte uttala sig om DMOs på nationell eller lokal nivå. Turisterna vi har undersökt är fritidsturister som är bosatta i Sverige, vilket gör att undersökningen inte är gällande för affärsresenärer eller turister som är bosatta utanför Sverige. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidraget består av att vi har kunnat konstatera att Parasuramans et al. (1985) gapmodell är applicerbar på en destination, med vissa anpassningar till turismlitteraturen. I slutsatsen presenteras den teoretiska modell som illustrerar gapen för en destination. Det praktiska bidraget består av rekommendationer som en DMO kan följa för att steg för steg överbygga gapen. / Research question: How may a DMO be organized to enable an understanding of tourist expectations before the destination experience? Purpose: The purpose with this study is to create an understanding of tourist expectations, including how they are conducted and how the expectations may influence the perceived experience of the destination. The aim of this study is also to explain how tourists may be diverted into segments by what a tourist demands of a destination experience. This thesis will end in recommendations according to how a DMO could be organized to gain a greater knowledge of tourism expectations that will be useful for future innovation at the destination. Methods: The research approach of this thesis is deductive, with both quantitative and qualitative research methods. The data collection consisted of a focus group, a survey and personal notebooks. Results: To be able to understand how a tourist creates expectations of a destination a DMO must segment their tourists into different segments, depending on what kind of experience they are looking to find at the destination. Expectations are created in different ways by different segments. This increases the importance for DMOs to differentiate their marketing communications to the tourist and thereby influence their expectations. Limitations: The thesis is not applicable for national or local DMOs, since the data is collected from regional DMOs. It is neither applicable for business travellers nor tourists that live outside of Sweden, seeing that the population and sample of tourists lives in Sweden and are leisure travellers. Theoretical and practical contribution: The conclusion of this thesis makes us confident that Parasuraman et al. (1985) gap model may be applied at the complexity of a destination, with certain adjustments from the tourism literature. The conclusion made us able to create a theoretical model. The practical contribution of this thesis is the recommendations that will enable a DMO to step-by-step overcome the complexity of a destination.

I dagens samhälle är en organisations attraktivitet en viktig faktor. Det är viktigt att attrahera nya medarbetare samt att behålla nuvarande medarbetare. Varierande faktorer påverkar attraktiviteten och organisationen kan arbeta med olika Employer Branding-processer för att uppnå attraktivitet. Syftet med studien är att undersöka vad som kan utgöra säkerhetsbolaget Securitas till en attraktiv arbetsgivare, med förslag på förbättring och utveckling hur organisationen kan attrahera och behålla medarbetare. De teoretiska utgångspunkterna behandlar teorier kring Employer Branding. Studien baseras på en kvantitativ metod där en enkät utformades för att samla in empirisk data om medarbetarnas åsikter om organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Ett möte skedde med chefer och HR-partner från Securitas innan enkäten utformades för att veta hur organisationen arbetar med att attrahera och behålla medarbetare. Urvalet av respondenter är avgränsat till väktare som arbetar i en region i mellersta Sverige. Empirin är sammanställd med hjälp av diagram och har analyserats med de teoretiska utgångpunkterna. Slutsatserna är att faktorer som relationer, utbildning, information, förmåner och arbetsutrustning är attraktiva. Alla dessa faktorer är i behov av förbättring och om det inte åtgärdas kan det bli svårt att attrahera och behålla medarbetare. Förbättringsförslag och åtgärder har sammanställts i punktform och baseras på det som framkommit i analysen och diskussionen. / In today's society, the attractiveness of an organization is an important factor. It is important to attract new employees and to retain existing employees. Various factors affect the attractiveness and, in order to achieve attractiveness, the organization can work with different employer branding processes. The aim with this study is to examine what can constitutes Securitas as an attractive employe, with suggestions for improvement and development to attract and retain employees. The theoretical point covers theories with Employer Branding. The study is based on a quantitative method where a survey was created to gather empirical data about employees´view and opinions about the organization as an attractive employer. A meeting was held with Securitas executives and HR partners before the survey was designed to know how the organization works to attract and retain employees. The selection of respondents is limited to guardians who works in a region in the middle of Sweden. Diagram have been used to compiled the empiricism and theories have been used to analyze the empiricism. The conclusions are that factors such as relationships, education, information, benefits and work equipment are attractive. All of these factors need to be improved and if it doesn't happened can it be difficult to attract and retain employees. Improvement proposals have been compiled in a dot shape and is based on what have been said in the analysis and discussion.

Uppsatsen undersökte handstickningens sociala status under åren 1838–1845 via stickhandböcker som publicerades kring de brittiska öarna under den nämnda tiden. Studien har genomförts med en kvalitativ textanalys av totalt 5 olika stickböcker och författare. Syftet var att utröna stickningens sociala status med hjälp av stickböckernas tilltänkta målgrupp, författarnas egna noteringar om stickningen, stickbeskrivningarnas inriktning och materialanvändningen för framförandet av stickbeskrivningarna. Resultatet blev att handböckerna riktade sig till de övre klasserna av samhället och framförallt var målgruppen för böckerna kvinnor. Materialanvändningen i handböckerna visade till största del på exklusiva material och stickbeskrivningar var ofta dekorativa. Stickningen blev klassat högt i status under tiden, inom den kvinnliga sfären, då utförandet av tekniken sågs som en fritidssysselsättning och ansågs som ett värdigt utförande för damer.