Inledning: Många barn i Sverige tillbringar mycket tid i förskolan och äter därför flera av dagens mål inom verksamheten. Barnens matvanor och preferenser har visat sig vara avgörande för framtida matvanor och tillhörande hälsa. Måltidspedagogik har tillämpats som ett arbetssätt i Uddevallas kommunala förskolor för att använda maten som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Att undersöka möjligheter och hinder för att införa måltidspedagogik i förskolan i Uddevalla kommun samt hur resultatet av ändrat arbetssätt upplevs av nyckelpersoner. Material och metod: Individuella kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp har gjorts med nyckelpersoner inom de kommunala förskolorna. Intervjuerna ljudupptogs för att sedan transkriberas och analyseras genom det kvalitativa analysprogrammet MAXQDA. Som struktur vid analysen av insamlad data används Kingdons PSA-modell för att tolka implementeringsprocessen. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att nyckelpersonerna upplever implementering av måltidspedagogik som positivt. Det är ett enkelt och lustfyllt arbetssätt som skapar ett gemensamt förhållningssätt kring mat och måltid för både vuxna och barn i förskolan värld. Flera faktorer samspelade för att en förändring av arbetssätt skulle kunna ske. Dock krävs fler studier för att fastställa om processen kan ske på samma sätt i andra kommuner. / Introduction: Today, many children spend a lot of their time in preschool and therefore consume several of their daily meals outside the home. Food habits and preference for special foods have been shown to be of significant importance for children's eating habits and their future health. In Uddevalla municipality, meal education has been a way to incorporate food as an important tool in the preschools' daily pedagogical situation. Objective: To analyze possibilities and obstacles for the implementation of meal education in preschool in Uddevalla Municipality and how the results of changed practices are experienced by key individuals. Materials and methods: Individual qualitative interviews together with a focus group were conducted with key persons from the municipal preschools. The recorded interviews were thereafter transcribed and analyzed by qualitative analysis program MAXQDA. Kingdon's PSA model was used as a structure to construe the implementation process of meal education. Results and conclusion: The result shows that key persons experience the implementation of meal education as positive. It is an easy and pleasurable approach that creates a united attitude around food and meal for both adults and children in the preschool world. Several factors interact so that a change in work method could take place. However, more studies are required to determine whether the process can be done in the same way in other municipalities.

Syftet med denna studie var att studera förskollärares förhållningssätt och syn på måltidspedagogik i förskolans vardag. Studien tar upp olika erfarenheter som tyder på omedveten kunskap kring ämnet.Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med fem stycken för-skollärare ifrån en mindre stad och som var verksamma på både landsbygden och inom tätorten. Deltagarna hade varit verksamma inom Förskolan mellan 23-35 år.Resultaten presenteras baserat på studiens tre frågeställningar och visar att måltiden är den stund på dagen där man samtalar om vardagliga ting samtidigt som pedagogiska aspekter spelar in. Deltagarna menar också att förhållningssätt är a och o men att måltidspedagogik var både något nytt och outforskat. Trots det tyder flera svar på att en inre kunskap kring hur måltidspedagogik genomförs i den vardagliga verksamheten. / The purpose of this study was to study preschool-teachers approach to and view on meal education in the everyday life in preschool. The study brings up different experiences that indicates on unaware knowledge about the subject.The study was completed by semestructured interviews with five preschool-teachers from a small town. They were working both in the countryside and in town. The participants had been working in preschools for about 23-35 years.The results are presented based on the studys three issues and shows that the meal is the time of the day were you talk about everyday things and also put in some educational aspects. The participants also means that the approach is very important but that meal education is new and unexplored. Despite that, many answers indicates that there’s an internal knowledge about meal education that shows in the everyday life in preschool.