Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten. Diskussion: I diskussionen framkommer vikten av att vårdpersonalen tar sig tid att lyssna på och finnas där för patienten. Detta ökar patientens tillit till vårdpersonalen i mötet. I de fall där tiden ej finnes blir relationen mellan vårdpersonal och patient inte lika bra.

Bakgrund: Akutmottagningar kännetecknas av ett högt tempo och en hög patientomsättning. För patienten innebär detta ett möte med okända miljöer och rutiner. Aggression, hot och våld är en återkommande problematik inom vården och akutmottagningar är en särskilt drabbad sektor. Patientrelaterat våld har visat sig ha en negativ inverkan på sjuksköterskornas mentala och känslomässiga hälsa, men även på patienten som riskerar att erhålla sämre eller utebliven omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur patientrelaterat våld uppstår på en akutmottagning. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturöversikt av sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: Vid granskningen framkom fyra teman kring hur och varför våld uppstått på akutmottagningen: Våld som ett resultat av patienten berörde hur patientens egenskaper såsom ålder, kön och om de varit påverkade av sjukdom eller substanser ansetts bidra till att våld uppstått. Våld som ett resultat av sjuksköterskan visade på hur sjuksköterskan genom sitt beteende antingen kunde bidra till eller minska en potentiellt våldsam situation. Våld som ett resultat av yttre omständigheter belyste hur yttre faktorer utanför det direkta patientmötet bedömts inverka på hur utfallet blivit. Slutligen rörde temat våld som ett resultat av mötet hur intressekonflikter mellan sjukvård och patient uppfattats stå som bidragande till våld på akutmottagningen. Slutsats: Det fanns en mängd identifierbara faktorer som kunde påverka om ett möte blev våldsamt eller ej. Vissa av dessa var svåra att påverka, då de kunde knytas till inkommande patienter, så som alkoholintag och psykisk sjukdom. Däremot fanns det även faktorer som sjuksköterskan har möjlighet att påverka genom sitt bemötande och information. Klinisk betydelse: Genom att belysa faktorer som bidrar till patientrelaterat våld skapas ytterligare en förståelsedimension av patient-vårdarmötet. / Background: Emergency departments [ED] are characterized by fast-paced activity and high patient turnover. Patients visiting the ED are faced with an unfamiliar milieu and obscure routines. Aggression, threats and violence are recurring problems within emergency departments. Patient-related violence often has a detrimental effect to nurses’ mental- and emotional well-being. Consequently, patients may receive lesser quality of care, or none at all. Aim: The aim was to describe the genesis of patient-related violence in the Emergency Department. Method: This was a literature review of six quantitative and five qualitative articles. Results: The factors could be separated into four themes; Violence as a result of the patient comprised how patient attributes such as age, gender and substance-influence contributed to violence. Violence as a result of the nurse showed how the nurses behaviour either escalated or disarmed a potentially violent situation. Violence as a result of external circumstances encompassed how factors outside the immediate nurse-patient meeting influenced violence. The final theme regarded violence as a result of the encounter and how the conflict of interest between patient and healthcare was seen as contributing to violence. Conclusion: There were a variety of identifiable factors capable of influencing whether an encounter turned violent or not. Some of these were difficult to affect as they were linked to incoming patients, such as alcohol-intoxication and psychiatric illness. However, there were also factors the nurse was capable of influencing through approach and information. Clinical Significance: Describing factors that contribute to patient related violence furthers the understanding of the patient-nurse encounter.

Introduktion: Psykisk ohälsa beskrivs idag som ett hälsotillstånd som är vanligt bland patienter på sjukhus, de senaste åren har psykisk ohälsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter är det viktigt att i tid upptäcka psykisk ohälsa för att på ett hälsofrämjande sätt hjälpa patienten, därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vårdar patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vård upplever mötet med patienter som har psykisk ohälsa. Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med åtta stycken sjuksköterskor på en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket på dennes utbildning, erfarenhet och kunskap. Att möta patienter med psykisk ohälsa kan ibland vara problematiskt på grund av den tidsbrist och stress som finns i vården. Samarbetet mellan yrkeskategorier inom vården bör utvecklas mer för att mötet mellan vårdpersonalen och en patient med psykisk ohälsa ska vara tillfredsställande. Slutsats: Sjuksköterskan behöver mer kunskap för att möta patienter med psykisk ohälsa. Det är ofta för lite personal i sjukvården för att sjuksköterskor skall ha tid för att på ett värdigt sätt möta patienterna med den tid som de behöver. Ett bättre samarbete i vården mellan de olika yrkeskategorierna skulle underlätta vården av patienterna. / Introduction: Mental illness is nowadays described as a fairly common health state among patients at hospitals, in the last few years mental illness among patients has increased. In the nurses meeting with patients, it is important to detect mental illness for a health-promoting way to help the patient, so it is important for nurses to have knowledge of how to care for patients with mental illness. Objective: The purpose of this study is to describe how nurses working with somatic care experience meeting with patients who have mental illness. Method: This study has a descriptive design with qualitative approach. Interviews were conducted with eight nurses in a somatic unit. Interviews were processed with a qualitative content analysis. Results: Nurses experience a limitation in knowledge and time to meet patients with mental illness. The experiences the nurses have of  meeting patients with mental illness relates to a large extent back to the nurses individual training, experience and knowledge. For nurses who meet patients with mental illness it can be problematic due to the time pressure and stress that exists within caring. The collaboration between professionals in healthcare should be developed more to the meeting between the nursing staff and a patient with mental illness to be satisfactory. Conclusion: The Nurse needs more knowledge to meet patients with mental illness. There is often a resource limitation in health care that makes it difficult for the nurse to meet patients with mental illness worthily and give them the time they need. Better collaboration of care between the various occupational categories would facilitate the care of patients.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, åldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvården. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan på akutmottagningen, och därför är det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock på att detta inte alltid är fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist på information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvär; Ointresse och dåligt bemötande samt Bra vård och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten på akutmottagningen blev ofta lidande på grund av bristande information, ointresse och dåligt bemötande från sjuksköterskan. Mötet var mer positivt på akutmottagningar på landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan där var lägre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbättra vården och öka välbefinnandet för patienterna på akutmottagningen. / Background: A large variety of patients come to the emergency department; people with different ethnicity, ages and gender, type of injuries and illnesses and experiences of health care. The patient have a lot of contact with the nurse in the emergency department, and therefore it is important that the encounter between the nurse and the patient is perceived as positive. Although research indicates that this is not always the case.Aim: To describe how the patient experiences the encounter with the nurse in the emergency department.Method: A review of mixed method with a convergent design based on five qualitative and five quantitative studies.Result: Four themes were identified: Lack of information and communication; The patient doesn’t want to be an inconvenience; Lack of interest and a negative encounter and Good care and a positive encounter.Conclusion: The encounter between the nurse and the patient was often negative in the emergency department; caused by lack of information, lack of interest and a negative encounter from the nurse. The encounter was more positive in emergency departments in rural areas since the stress and workload was lower in these places.Clinical importance: By increasing the awareness about the issues that are highlighted in this study, and by implementing the result in the emergency departments, the opportunity to improve the healthcare and the well-being of patients in the emergency departments is given.

Bakgrund: Mötet mellan sjuksköterska och patient har beskrivits som grundläggande isjuksköterskearbetet och är mer välstuderat i andra sjukvårdsmiljöer än hemsjukvården,som är basen för Sveriges sjukvård och engagerar ett stort antal behövande som vårdasav många anställda. Hemmet får allt större betydelse som vårdplats och antalet platserpå sjukhusen blir färre.Syftet var att beskriva sjuksköterskan i hemsjukvårdens upplevelse av mötet medpatienten och dennes närstående i deras eget hem (ordinärt boende).Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklarsystematiskt söktes i olika databaser för att sedan analyseras. Sökningarna resulterade i11 artiklar.Resultatet: Presenteras i tre kategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelser:Relationens betydelse i mötet med patient och närstående, förtroende, tillit och respekt imötet samt maktlöshet, frustration och en känsla att inte räcka till.Diskussion: Med kännedom om hur betydelsefull relationen till patienten upplevskänns det angeläget att som sjuksköterska i hemsjukvården arbeta personcentrerat ochatt hela tiden lyssna in patient och närstående och försöka anpassa sig till situationen.7Slutsats: Relationen mellan patient, närstående och sjuksköterska har stor betydelse föroch påverkar alla inblandade parter. Kunskap som är av betydelse för att möta de kravoch förväntningar hemsjukvården kommer ställas inför när allt fler och allt sjukarepersoner kommer behöva hjälp med allt mer avancerade insatser. / Background. The encounter between the nurse and the patient has been described asfundamental in nursing work and are more well-studied in other health care settingsthan home care, wich is the base for the Swedish health care and involves a largenumber of needy cared for by many people. The home is of increasing importance as aplace for care and the number of places in hospitals are becoming fewer.The aim was to describe the experiences nurses in home care have of the encounterwith the patient and his or her relatives in their own home (ordinary housing).Method: the study was conducted as a literature review and articles were searched forsystematically in different databases and then analyzed. The searches resulted in 11articles.The result is presented in three categories that describe nurses´experiences: Thesignificance of the relation in the encounter with patient and relatives, confidence, trustand respect in the encounter and powerlessness, frustration and a feeling of not beeingable to do enough.Discussion: With knowledge of how important the relation to the patient is percieved,it´s of importance to work person-centered and listen to the patient and the relatives andtry to adjust to the situation.Conclusion: The relationship between patient, relatives and nurse is of greatimportance to, and impact on all parties involved. Knowledge that is relevant toconfront the demands and expectations that home care will face when more andincreasingly ill people will need help with more advanced efforts.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som belyser mötet ur sjuksköterskans perspektiv. Dessa fyra kategorier var: sjuksköterskans interaktion, gränser att respektera, familjens medverkan och språkbarriärer. Slutsats: Sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer upplevdes som en utmaning på grund av bland annat outtalade förväntningar på mötet. Det framkom också kulturella och hälsomässiga övertygelser som skiljer mellan sjuksköterskan och patienten. För att öka förståelsen och minska spänningar i mötet bör patientens delaktighet öka. För att uppnå detta krävs bland annat möjlighet till kommunikation av god kvalitet och att patientens livsvärld synliggörs. / Background The increased immigration to Sweden has turned the country into a multicultural society. Nurses frequently encounter patients with other cultural backgrounds. These meetings can often be described as negative care experiences for the patient. Aim: The aim was to highlight nurses meeting with patients with other cultural backgrounds. Method: A literature review with qualitative approach was carried out with nine scientific articles. Result: The result revealed four categories that highlight the meeting from the nurse´s perspective. These four categories were: the nurse´s interaction, borders to respect, the family´s participation and language barriers. Conclusion: The nurses meeting with patients from other cultures were experienced as a challenge due to unspoken expectations. It also emerged cultural and health beliefs that differ between the nurse and the patient. In order to increase the understanding and reduce tension during the meeting the patient´s involvement in the meeting needs to increase. In order to achieve this, it´s important to have the possibility to create communication with good quality and to visualize the patient´s life world.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ständigt växande folksjukdom i världen. Sjukdomen innebär att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med insulin för att hålla blodsockernivån i kroppen på en jämn nivå. Sjuksköterskans roll för dessa patienter är att bedöma deras möjlighet och förmåga till egenvård, men även att undervisa om sjukdomen. Undervisningen ska anpassas efter varje individ då dessa patienter är i behov av kunskap om sin sjukdom, men även hjälp med att tillämpa den i det dagliga livet. Förutom detta krävs även ett motivationsarbete för att patienterna ska kunna göra de livsstilsförändringar som sjukdomen kräver. För att allmänsjuksköterskor ska kunna hjälpa patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att skapa en sammanfattning av den forskning som finns inom området idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i mötet med personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Tio artiklar analyserades, varav åtta ansågs ha hög kvalitet och utgör resultatet. Innehållsanalysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff. Resultat: Resultatet som framkom delades in i tre kategorier; utbildning i egenvård, motivation till förändring och mötet mellan sjuksköterska och patient. Utbildning i egenvård inkluderar svårigheter som kan uppstå i samband med patientutbildning, men även hur sjuksköterskan kan stödja patienten till god egenvård. Då patienten själv har huvudansvaret för sin sjukdom. Motivation till förändring omfattar sjuksköterskans inverkan på motivationen och vilka förväntningar som patienterna kan ha på sjuksköterskorna de möter. Förutom detta förekommer det även information, utifrån sjuksköterskors perspektiv, om diverse faktorer som påverkar patienternas motivation till gynnsamma livsstilsförändringar. Den sista delen i resultatet, mötet mellan sjuksköterska och patient inkluderar bra egenskaper som sjuksköterskor bör ha för att kunna möta patienterna och ge dem god vård. Samspelet mellan sjuksköterska och patient och stödet från närstående är ytterligare områden som berörs. Slutsats: Motivationsarbetet och mötet mellan sjuksköterska och patient är grundstenarna för en bra diabetesvård. Sjuksköterskans centrala uppgift är att finnas där som ett stöd för patienten samt hjälpa dem att leva ett bra liv trots sjukdomen.

Patienter som ska genomgå kirurgi är i en sårbar och utsatt situation där många känner oro och rädsla. Det tidspressade operationsschemat ställer stora krav på anestesisjuksköterskan i att förmedla trygghet i det korta preoperativa mötet med patienten. En ökad insikt och djupare förståelse i hur patienter upplever det preoperativa mötet kan öka förutsättningarna för att kunna ge en mer individanpassad vård. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av det preoperativa mötet med anestesisjuksköterskan. Tio semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats har genomförts på patienter som genomgått elektiv kirurgi i generell anestesi. Materialet har analyserats induktivt med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i huvudkategorin En känsla av trygghet med följande underkategorier; Anestesisjuksköterskan som förtroendeingivande, Anestesi- sjuksköterskan som god pedagog, Tillfredsställande information från anestesisjuksköterskan, Kort och intensivt möte med anestesisjuksköterskan, Anestesisjuksköterskan som närvarande och Anestesisjuksköterskan som professionell. Resultatet visar att patienterna upplevde en känsla av trygghet i det korta preoperativa mötet med anestesisjuksköterskan. Det som ledde till en känsla av trygghet var tydlig och tillfredsställande information och anestesisjuksköterskan som närvarande, professionell och förtroendeingivande. Detta kan tänkas bidra till vägledning för anestesi- sjuksköterskan i den kliniska verksamheten genom att öka förståelsen och insikten om patienters upplevelser av det preoperativa mötet.

Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk vård och ger upphov till ett stort antal sjukskrivningar varje år. Samtidigt saknas det idag en vedertagen definition av begreppen hot och våld. Hot och/eller våld är en utmaning i dagens psykiatri som kräver att specialistsjuksköterskan har tillräckliga kunskaper. Studiens syfte är att undersöka psykiatrisjuksköterskors uppfattningar av att möta hotfulla och våldsamma patienter inom psykiatrisk vård. Nio stycken intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor vid två psykiatriska enheter i västra Sverige. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier togs fram ur resultatet från intervjuerna. Att riskera att möta hot och våld med underkategorierna att vara förberedd, hot och våld är svårdefinierbart, arbetsgruppen påverkar samt att ligga steget före. Resurser med underkategorierna att arbeta tillsammans och inte bara samtidigt, att vara kompetent, att känna sig trygg samt regler som ett stöd. Hinder med underkategorierna resursbrist, rätt person på rätt plats, handling före tanke, att vara rädd samt att vara olika. I resultatet framkommer att samarbetet och det gemensamma förhållningssättet i arbetsgruppen visar sig ha en tydlig koppling till förekomsten av hot och våld. Det framkommer att personal erbjuds träning i fysiska tekniker, dock efterfrågas utbildning i bemötande och verbala tekniker. Sjuksköterskorna upplever att det finns för lite kunskap kring bemötande och hantering av hot och våld måste lyftas i verksamheten. Det finns arbetsmodeller att tillgå, ett exempel på en sådan är Bergenmodellen. Specialistsjuksköterskan behöver verktyg att arbeta med hot och våld, detta är en kvalificerad uppgift som kräver en vårdvetenskaplig insikt i hur sjuksköterskan skapar ett positivt möte i en hotfull och/eller våldsam situation.

Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som innebär en nedsatt produktion av insulin samt insulinresistens. Diabetes typ 2 drabbar idag personer i nästan alla åldrar. En orsak till att drabbas kan vara en ohälsosam livsstil. Att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientdelaktigheten samt motivationen till en förändrad livsstil hos personer med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva personer med typ 2 diabetes upplevelser av mötet med sjuksköterskan samt beskriva hur undersökningsgrupperna i artiklarna ser ut. Frågeställning: Hur upplever personer med diabetes typ 2 mötet med sjuksköterskan? Metodologisk frågeställning: Hur beskrivs undersökningsgrupperna i artiklarna? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga studier har granskats och sammanställts, varav åtta studier av kvalitativ ansats samt två mixade studier. Huvudresultat: Att se personen ur ett helhetsperspektiv ansågs vara en viktig aspekt för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient. Kommunikation och bemötande som anpassas efter individens förutsättningar upplever personer med typ 2 diabetes ger en känsla av delaktighet och förståelse för den fortsatta vården. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2 upplevdes tillfredställande då sjuksköterskan använde sig av ett holistiskt synsätt med fokus på personcentrerad vård. Brister mellan patient och sjuksköterska upplevdes där kommunikation, stöd och rådgivning felade samt ignorerades. De personer som upplevde dessa brister hos sjuksköterskan hade sämre förutsättningar att klara egenvården och levde med en rädsla för eventuella komplikationer.