<p><strong>Background:</strong> Human beings have been living in the city of Gothenburg for thousands of years. The city was founded in the year 1621. During the years, it went from being an industrial city to later on, a city of events, education and business.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this investigation is to find out what makes Gothenburg a good city for professional meetings and what should a good professional meeting include.</p><p><strong>Questions at issue:</strong></p><ul><li>Why is the city of Gothenburg an attractive alterative for a business traveler?</li><li>What makes Gothenburg a magnet for professional meetings?</li><li>What elements should be included in the meeting?</li><li>What can the meeting organizer do to achieve a wow-meeting?</li></ul><p><strong>Method:</strong> The Authors have used a qualitative method where primary and secondary data have been useful. In this paper the authors have done personal, electronically and phone interviews to be able to answer the stating questions in the best possible way. Several hotels and organizations in Gothenburg were interviewed and also a few business travellers who have been to the city. The interviews consist of two parts, where the first part contained information about the person who was being interviewed and the second was about the professional meetings. After that they were analysed by the authors through a SWOT-analyse which indicates the strengths, weaknesses, opportunities and threats.</p><p><strong>Theory:</strong> The theories that were chosen by the authors are: the meeting platform, the Maslow’s stairs of needs and the theory of networks.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> The Authors conclusions are based on the results of the interviews which indicated that the best professional meetings are the ones where the premises and the facilities are first and foremost pleasant. After that comes the importance of transportation and last but not least the importance of the social contact between the participants during their free time.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Människor har varit bosatta på den plats där den nuvarande Göteborg befinner sig i flera tusen år. Staden grundades år 1621. Under åren har den gått från att vara en industristad till att bli en eventsstad, utbildningsstad samt en handelsstad.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som gör Göteborg till en bra mötesstad samt vilka beståndsdelar som då ska ingå i det professionella mötet för att det ska benämnas som ett bra möte.</p><p><strong>Frågeställning:</strong></p><ul><li>Varför är Göteborgs stad ett attraktivt alternativ för affärsresenärer? </li><li>Vad är det som gör Göteborg till en magnet för professionella möten?</li><li>Vilka beståndsdelar ska ingå i mötet?</li><li>Vad gör mötesarrangörerna för att uppnå ett wow-möte?</li></ul><p><strong>Metod:</strong> Författarna har använt sig av kvalitativ metod där både primär- och sekundärdata träder in. I uppsatsen har de gjort personliga, elektroniska samt telefonintervjuer för att kunna besvara frågorna på bästa sätt. Flera hotell och organisationer i Göteborg intervjuades samt några affärsresenärer som hade varit i staden. Intervjuerna bestod av två delar där första delen handlade om intervjupersonerna och andra delen handlade om professionella möten. Därefter analyserades intervjuerna genom en SWOTanalys som visar styrkor, svagheter, möjligheter samt hot.</p><p><strong>Teori:</strong> I teorin har författarna använt sig av mötesplattformmodellen, Maslows behovstrappa och nätverk.</p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Författarnas slutsatser är baserade på resultaten från intervjuerna som visar att de bästa professionella möten är dem som har trevliga lokaler och faciliteter först och främst. Därefter kommer vikten av transportering samt sist men inte minst betydelsen av det sociala umgänget mellan deltagarna under deras fritid.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.</p>

<p>Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården. Metod: Metoden är litteraturöversikt och tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Fyra teman framkom vid analysen, och dessa var kränkning, behov av stöd, okunskap och att undvika sjukvård. Temat kränkning innehåller tre subteman, diskriminering, att bli anklagad och att bli avvisad. Behov av stöd innehåller två subteman, bristande stöd och tillfredställande stöd. Diskussion: Patienterna upplever mötet med vårdpersonalen både positivt och negativt. Det diskuteras om vikten av utbildning till vårdpersonalen i detta ämne. / Background: Obesity is the biggest national disease in the world today. Though these patients are becoming more common in the health service, nurses doesn’t know how to treat them correctly. Nurses develop different strategies to reach these patients but they are insecure on what the patients will think about their advice. The patients are facing serious health concerns. Purpose: This study aims to investigate how overweight and obese patients experience the encounter with health services. Method: The method is literature review and ten different articles are included in the result of this study. Result: Four themes emerged from the analysis; they were violation, the need of support, ignorance and health care avoidance. The theme violation has three subthemes, discrimination, too be accused and too avoid health care. Need for support has two subthemes, inadequate support and satisfied with the support. Discussion: Patients experience the encounter with health care both positive and negative. It’s discussed around the importance of education to health care professionals about this subject.

Bakgrund: Att ha ett barn med Downs syndrom, betyder ofta en regelbunden kontakt med vården, på grund av hälsoproblem som kan bero på syndromet. Ett bra möte är viktigt för alla, men troligen är det viktigare för dessa familjer. Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplevde möten då de sökte vård för sitt barn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med sex föräldrar. Intervjuerna blev inspelade och därefter transkriberade. När data analyserades framträdde fyra teman: personalens osäkerhet, känslan av att inte bli trodd, att vara advokat för sitt barn och behovet av trygghet. Resultat: Resultatet visade att föräldrarna var mycket nöjda med de möten de haft på specialistnivå men då de sökt sig dit specialisterna inte finns kände de en viss otrygghet. Föräldrarna kände även ibland att de inte blev trodda, de kände sig ofta då ifrågasatta som föräldrar. Konklusion: föräldrarna sökte hjälp och vård där de kände sig tryggast. Vårdpersonalen behöver mer träning i hur de på bästa sätt bemöter barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar. Att bli bemött på ett felaktigt sätt kan orsaka ett onödigt vårdlidande. / Background: Having a child with Down´s syndrome often means a regular contact with health care because some health problem who are specific for the syndrome. Meetings are important for everyone but maybe more important for this family’s. Aim: The purpose for this study was to illuminate how parents to children with Down´s syndrome experience encounters with healthcare when they seek care for there child. Method: The data was collected from interviews with six parents. The interviews was recorded and transcribed. When the data was processed four themes emerged: Staffs insecurity, feeling of not being believed, being the child’s advocate and the need for security. Result: The result shows that the parents are very pleased about the meeting they’ve had with the specialist-units, but when they have to turn to places without specialists they feel a greater insecurity. Sometimes did the parents feel that they wasn’t believed, they felt that they was questioned as parents. Conclusion: Parents seek help and care, were they feel most secure. The healthcare staff need more training how they meet children with disability and there parents. To be met in an unprofessional way can lead to unnecessary care suffering.

Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.

Background: Human beings have been living in the city of Gothenburg for thousands of years. The city was founded in the year 1621. During the years, it went from being an industrial city to later on, a city of events, education and business. Purpose: The purpose of this investigation is to find out what makes Gothenburg a good city for professional meetings and what should a good professional meeting include. Questions at issue: Why is the city of Gothenburg an attractive alterative for a business traveler? What makes Gothenburg a magnet for professional meetings? What elements should be included in the meeting? What can the meeting organizer do to achieve a wow-meeting? Method: The Authors have used a qualitative method where primary and secondary data have been useful. In this paper the authors have done personal, electronically and phone interviews to be able to answer the stating questions in the best possible way. Several hotels and organizations in Gothenburg were interviewed and also a few business travellers who have been to the city. The interviews consist of two parts, where the first part contained information about the person who was being interviewed and the second was about the professional meetings. After that they were analysed by the authors through a SWOT-analyse which indicates the strengths, weaknesses, opportunities and threats. Theory: The theories that were chosen by the authors are: the meeting platform, the Maslow’s stairs of needs and the theory of networks. Results and Conclusion: The Authors conclusions are based on the results of the interviews which indicated that the best professional meetings are the ones where the premises and the facilities are first and foremost pleasant. After that comes the importance of transportation and last but not least the importance of the social contact between the participants during their free time. / Bakgrund: Människor har varit bosatta på den plats där den nuvarande Göteborg befinner sig i flera tusen år. Staden grundades år 1621. Under åren har den gått från att vara en industristad till att bli en eventsstad, utbildningsstad samt en handelsstad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som gör Göteborg till en bra mötesstad samt vilka beståndsdelar som då ska ingå i det professionella mötet för att det ska benämnas som ett bra möte. Frågeställning: Varför är Göteborgs stad ett attraktivt alternativ för affärsresenärer? Vad är det som gör Göteborg till en magnet för professionella möten? Vilka beståndsdelar ska ingå i mötet? Vad gör mötesarrangörerna för att uppnå ett wow-möte? Metod: Författarna har använt sig av kvalitativ metod där både primär- och sekundärdata träder in. I uppsatsen har de gjort personliga, elektroniska samt telefonintervjuer för att kunna besvara frågorna på bästa sätt. Flera hotell och organisationer i Göteborg intervjuades samt några affärsresenärer som hade varit i staden. Intervjuerna bestod av två delar där första delen handlade om intervjupersonerna och andra delen handlade om professionella möten. Därefter analyserades intervjuerna genom en SWOTanalys som visar styrkor, svagheter, möjligheter samt hot. Teori: I teorin har författarna använt sig av mötesplattformmodellen, Maslows behovstrappa och nätverk. Resultat &amp; Slutsats: Författarnas slutsatser är baserade på resultaten från intervjuerna som visar att de bästa professionella möten är dem som har trevliga lokaler och faciliteter först och främst. Därefter kommer vikten av transportering samt sist men inte minst betydelsen av det sociala umgänget mellan deltagarna under deras fritid.

SAMMANFATTNING Denna litteraturgranskning har utgått från ett intresse av psykosvård. I fem vetenskapliga artiklar, varav två från Australien och tre från United Kingdom, har jag granskat aspekter på bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nått mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig på forskning på området och har rört sig med liknande utgångspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal används inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. Svårigheter att starta nya arbetsmetoder och ändra attityder i mötet med psykospatienter har många förklaringsgrunder. Det är angeläget att identifiera obstruktionen och undanröja den till förmån för god och uppdaterad omvårdnad inom psykosvård. Tyngdpunkten i mitt intresse av omvårdnad ligger för mig, som sjuksköterska, i mötet med patienten. Det är också angeläget att det nationella kvalitetsregister för psykos som är under utarbetande, stött av Socialstyrelsen, snarast får genomslag i hela landet samt att handlingsplaner måste upprättas för att säkerställa att patienten i möjligaste mån är delaktig och engagerad i sin egen vård.

Bakgrund: Schizofreni finns hos 24 miljoner människor i världen. Travelbee (1972) menar att enda sättet att uppnå omvårdnadens mål är att skapa en genuin mellanmänsklig relation. För ett gott bemötande behöver vårdpersonalen veta hur patienten upplever mötet. Det bör vara mottagarens behov som styr. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med schizofreni upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet: Resultatet visade att personer med schizofreni upplevde mötet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. De ville bli sedda som individer, vilket uppnåddes med varierande resultat. Det framkom att personer med schizofreni upplevde att de blev förbisedda, generaliserades och nedvärderades av vårdpersonalen. Diskussion: Utifrån resultatets fynd fördes en diskussion kring betydelsen av vårdpersonalens bemötande för patienten, vad patienterna önskade för förbättringar och möjliga anledningar till ett mindre bra bemötande. Slutsats: Såväl omvårdnadsteori som svensk lagstiftning lyfter fram vikten av att förstå patienten, för att ge en god omvårdnad och ett gott bemötande. / Background: Schizophrenia affects 24 million people around the world. Travelbee (1972) believe that the only way to achieve good nursing is to create a genuine interpersonal relationship. Good treatment needs care staff to know the patient's experiences of meeting. It should be the recipient's needs who determine. The aim: was to illuminate how people with schizophrenia experience meeting with nursing staff. Method: A literature review based on nine scientific articles was performed. Result: The results showed that people with schizophrenia experienced the meeting with nursing staff as both positive and negative. They wanted to be seen as individuals, which was achieved with varying results. It was found that people with schizophrenia felt that they were overlooked, generalized and belittled by the nursing staff. Discussion: Based on the result's findings was a discussion about the importance of nursing staff attitude to patients, patients' desired improvements and possible reasons for a less good response. Conclusion: Both nursing theory and Swedish law highlights the importance of understanding the patient, by doing this good nursing can be created.

Våld mot kvinnor är ett problem som uppmärksammats alltmer de senaste åren, framförallt det våld som sker inom nära relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Trots detta uppmärksammar hälso- och sjukvårdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utsträckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vården. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourläkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes. I resultatet framkom enighet att kvinnomisshandel inte får förekomma. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de inte hade möjlighet att hjälpa kvinnor utsatta för fysisk misshandel vid de tillfällen då kvinnan förnekade misshandel. För att bearbeta erfarenheter av mötet samtalade sjuksköterskorna främst med sina arbetskamrater och handledning var inte aktuell vid bearbetning av denna typ av möten. Vidare framkom det att sjuksköterskorna uppfattade sig ha bristfällig kunskap inom området kvinnomisshandel. Studiens slutsats var att ökad kunskap och handledning för sjuksköterskor troligtvis skulle leda till att fysiskt misshandlade kvinnor i större utsträckning identifieras och får det stöd och den hjälp de är i behov av. Dessutom ses ambulanspersonalens möjligheter att träffa människor i hemmiljöer som en tillgång för att identifiera faktorer som tyder på misshandel.