Purpose: The introduction of median divided carriageways, MDC, has brought difficulties to the performing of maintenance tasks and operational improvements without disrupting traffic or compromising work safety. Meanwhile, cyclists have suffered deteriorating conditions along these roads. The aim of this study was to investigate whether the operational and maintenance tasks on this road type can be facilitated by the use of a parallel road, which can also be used for bicycle traffic. Method: The work is mostly based on qualitative semi-structured interviews with both operating entrepreneurs and representatives from the client side. Alongside this, some literaturestudy has been made. Findings: Work safety is a concern when working at MDC. For major planned actions, redirecting traffic is always the first option, but it can be difficult to find suitable diversion routes. It is more expensive to operate MDC than conventional carriageways, but there are no key formulas that tell you how much more expensive. Along some difficult stretches, especially 1 + 1 sections, some measures may be withheld or delayed. The benefits of a parallel road are many, especially for rerouting traffic. Some operations could also be conducted from a parallel road if it is close enough to the main road. If the parallel road is to be used for operation and maintenance as well as bicycle traffic, the road cannot be converted into cycling way as other vehicles can be expected to appear. Implications: The benefit of a parallel road is primarily the ability to reroute traffic. Diversion will probably become even more relevant in the future, with more narrow median divided carriageways sections combined with increased focus on work safety. The tasks that can be conducted from the parallel road makes such demands on the placement of the parallel road, that the benefits in relation to this are probably limited. The combined use for traffic redirection and cycling can be a good alternative, but this must be looked at from a project-specific perspective as the conditions are so different. Limitations: Conditions differ hugely in all projects. This report is intended for general application and can be viewed as a tool where one or more solutions can be applicable to the project. The financial aspect is not considered in this project. Maximum improvement for cyclists has not been studied in this project, operational and maintenance aspects have been prioritised. / Syfte: Införandet av mötesfria landsvägar, MLV, har inneburit svårigheter att utföra drift- och underhållsarbeten utan att störa trafiken eller äventyra arbetsmiljön. Samtidigt har cyklisterna ofta fått försämrade förutsättningar längs dessa vägar. Målet med detta examensarbete var att utreda hur drift och underhåll av MLV kan underlättas av en parallellväg som även kan användas för cykeltrafiken. Metod: Arbetet bygger till stor del på kvalitativa undersökningar i form av semistrukturerade intervjuer med både driftsentreprenörer och representanter från beställarsidan. Vid sidan om detta har litteraturstudier gjorts. Resultat: Arbetsmiljön är ett bekymmer vid arbete på MLV. Vid större planerade åtgärder är alltid omledning av trafiken första alternativet, men det kan vara svårt att finna lämpliga omledningsvägar. Det är dyrare att sköta MLV än vanlig motsvarande väg, men man har inga nyckeltal som talar om hur mycket dyrare. Längs vissa komplicerade sträckor, i synnerhet med 1+1-sektion, kan vissa drift- och underhållsåtgärder utebli eller försenas. Nyttan av en parallellväg är stor, framför allt för omledning av trafiken. Vissa arbetsmoment skulle också kunna utföras från parallellvägen om den ligger tillräckligt nära huvudvägen. För att samnyttja parallellvägen för drift, underhåll och cykeltrafik kan vägen inte antas som cykelväg i vägplan då även andra trafikslag kan förväntas förekomma. Konsekvenser: Nyttan av en parallellväg är framförallt möjligheten att leda om trafiken. Omledning kommer antagligen bli än mer aktuellt framöver, med fler smala MLV-sektioner i kombination med ökat fokus på arbetsmiljön. De arbeten som kan göras från parallellvägen ställer sådana krav på placeringen av vägen att nyttan i förhållande till detta antagligen är begränsad. Att samnyttja omledningstrafiken med cykeltrafik kan vara ett gott alternativ, men detta måste ses ur ett projektspecifikt perspektiv då förutsättningarna är så olika. Begränsningar: Förutsättningarna är så olika i alla projekt. Rapporten är skriven för att gälla generellt och kan ses som en verktygslåda där en eller flera lösningar är applicerbara i projektet. Den ekonomiska aspekten är inte beaktad i detta projekt. Vad som innebär hög måluppfyllelse för cyklister har inte studerats i detta projekt, drift- och underhållsaspekten har prioriterats.

The 2+1-road is a specific three lane road which aims to increase the safety of the predecessor 13 meter wide four lane roads. As a lane is removed and a weaving section is introduced the capacity is severely lowered, sometimes halved. A very demanding part of the traffic system with regards to capacity are heavy vehicles, especially in conjunction with the 2+1-roads. However, exactly how the share of heavy vehicles impacts the traffic system with regards to 2+1 roads and freeways is not previously studied, which grants the opportunity of this work. The work has been carried out in connection with an assignment from The Swedish Transport Administration of analyzing the E4 going north from Gävle. This study analyzes how the share of heavy vehicles and level of service affect the speed on the two types of roads. The Swedish Transport Administration currently bases their current relationships on speed, capacity, and level of service on a share of heavy vehicles of 12%, which may give slightly wrong results depending on which system is being analyzed. The study has been carried out through micro simulation, which is a method that is very dependent on what data it is given, such as behavioral parameters and other input. The results of the study show how the relationship between share of heavy vehicles and level of service affect the speed, and that the 2+1-roads are highly dependent on the share of heavy vehicles, whereas the freeways have much larger tolerances. / Den mötesfria vägen (s.k. 2+1-väg) tillkom på 90-talet och gav upphov till mycket mer trafiksäkra vägar än sina föregångare 13-metersvägarna från mitten av 1900-talet. Till följd av säkerhetsökningen kom uppoffringar i kapacitet i och med vävningssträckor, som mer än halverar kapaciteten i jämförelse med en tvåfilig väg. En mycket kapacitetskrävande del av trafiksystemet är lastbilar, framförallt i dessa vävningssträckor. Men exakt hur lastbilsandelar påverkar systemet är inte riktigt bearbetat än, vilket ger upphov till detta examensarbete. Studien har utförts i samband med ett uppdrag från Trafikverket angående simulering av E4:an norr om Gävle. Detta examensarbete granskar alltså hur lastbilsandelen och belastningsgraden påverkar punkthastigheten på de två vägtyperna mötesfri väg och motorväg. Trafikverket baserar sina effektsamband på en lastbilsandel på 12 %, vilket kan ge både för låga och för höga värden beroende på vilken plats som man granskar. Arbetet har genomförts med hjälp av mikrosimuleringsmodeller, vilka är mycket beroende av vilka parametrar och indata de får. Resultatet av studien visar hur punkthastigheten beror på lastbilsandel och belastningsgrad, och visar på att de mötesfria vägarna är mycket beroende av lastbilsandelen, medan motorvägar har betydligt större tolerans.

Från slutet av 1990-talet har en stor mängd av de icke-separerade 13 meter breda vägarna byggts om till mötesseparerade vägar, där trafiken i varje riktning separeras med en mittremsa. Mötesseparerade vägar har varit ett mycket lyckat projekt för trafiksäkerheten och bidragit med en stor minskning av svårt skadade och döda i trafiken. Det finns många mötesseparerade vägar i Sverige. Vid olyckor på 2+1-vägar blir det svårt för trafiken att vända på vägen vilket leder till stopp och gör det även svårt för Blåljusmyndigheten samt bärgningsbilar att ta sig fram. Dessa olyckor leder till förseningstimmar och i sin tur till samhällskostnader. Det här examensarbetet är skrivet för Trafikverket för att granska 2+1-vägar i Trafikverkets Region Öst. Rapporten tar fram och jämför minskning av förseningskostnader efter en ombyggnad från 2+1- till 2+2-väg, rapporten tar även fram och jämför förseningskostnaden med investeringskostnaden för ombyggnationen. Resultatet för den här studien har framförts genom litteraturstudier, analys av data från Trafikledningen, webbverktyg och genom användning av Microsoft Excel för kalkylering av förseningstimmar och -kostnader för utvalda vägar och sträckor. Resultatet från rapporten visar om det är värt att undersöka en 2+1-väg för ombyggnation från 2+1- till 2+2-väg ur förseningskostnadsperspektiv. Detta redovisas genom en generell jämförelse per mil 2+1-väg baserad på väg 50, 55 och 56 i Trafikverkets Region Öst. Rapporten innehåller även en analys över de fem mest drabbade olycksplatserna på E18:s 2+1 sträckor. Analysen av dessa visade att alla fem sträckor låg mellan Köping och Västerås i Västmanland. / From the late 1990s, a large part of the non-separated 13-meter-wide roads have been reconstructed into meeting separated roads, where traffic in each direction is separated by a middle strip. Meeting separated roads have been a very successful project for road safety and have contributed to a large reduction in severely injured and casualties in traffic. There are many meeting separated roads in Sweden. In the case of accidents on 2+1-roads, it becomes difficult for the traffic to turn around on the road, which leads to a stop and makes it difficult for the emergency services and tow trucks to reach the scene of the accident. These accidents lead to delay hours and, in turn, to community costs. This thesis is written for the Swedish Transport Administration to review 2+1 roads in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report produces and compares the reduction of delay costs after rebuilding a road from 2+1- to 2+2-standard, the report also presents and compares the delay cost with the investment cost for the reconstruction. This study is based on literature studies, analysis of data from the “Traffic Management”, internet-based programs and through the use of Microsoft Excel for calculating delay hours and -costs for selected roads and routes. The result of the report shows whether it is worth investigating in a reconstruction from 2+1- to 2+2-road from delay cost perspective. This is presented through a general comparison per Scandinavian mile of 2+1-road based on roads 50, 55 and 56 in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report also contains an analysis of the five most affected accident sites on the E18's 2+1-routes. The analysis of these accident sites showed that all five were between Köping and Västerås in Västmanland county.