Persons with mental illness struggle daily to overcome their illnesses that relentlessly attack the mind. In efforts to revolutionize mental health treatment, psychologists and doctors have attempted to go beyond symptom reduction. One such method is the Clubhouse Model of psychosocial rehabilitation that welcomes persons with severe mental illness into a socially supportive environment and involves them in meaningful and productive work (Doyle, Lanoil & Dudek, 2013). The Clubhouse Model works: its members report greater feelings of functionality, autonomy, and happiness (Tanaka & Davidson, 2015). However, it is not yet clear how exactly the Clubhouse Model is so effective. The current proposed study will apply the psychology phenomena of flow (Csikszentmihalyi, 1990) to the Clubhouse Model’s core structure, its work-ordered day. This proposed study will collect data on Clubhouse members’ experience in three activities: the work-ordered day, free time, and therapy to determine if they are ever in a state of flow. The proposal will collect the data over a six-month period using the Experience Sampling Method (Hektner, Schmidt & Csikszentmihalyi, 2007). Additionally, the proposal will collect longitudinal data of the members’ quality of life (QoL) to determine if members’ QoL increase due to their Clubhouse membership. The proposal’s first hypothesis is that members will experience greater levels of flow during the activities of the work-ordered day over their free time and therapy. The proposal’s second hypothesis is that by experiencing flow, Clubhouse members will experience greater levels of QoL.

Background: A systematic use of the Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), symptoms of postpartum depression (PPD) can be identified at an early stage, followed by timely required actions. Mental health and well-being can be perceived as sensitive objective. Joyce Travelbee and Johan Cullberg advocate nursing theoretical approaches to promote good communication and crisis management, which is the fundamental base of this master thesis. Purpose: To study risk factors for postpartum depression (PPD). Method: A descriptive literature review based on 16 quantitative studies with different study designs. Results: Risk factors for PPD may be previous or current mental and physical health issues, childbirth experiences, and socioeconomic factors. Conclusion: The results indicates association between PPD and, ill health, delivery and socioeconomics. With increased knowledge about risk factors and the value of early measures and preventive efforts, chances to prevent PPD may increase.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige.  De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. / Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of  26 boys and 10 girls and  the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention.

The Internet has become an accessible place for teens to seek help, support and information if they are experiencing mental illness. The feeling of being anonymous can be an important reason to why teens are using internet and social media for this purpose. However, it appears through earlier studies that there may be risks involving social media as utilities for these matters. In this study we therefore examine both the risk- and protective factors that impacts on teen’s mental illnesses in relation to their use of social media as a tool for help, support and information, but also how professional social workers can increase their use of social media as a tool in their work with these teens. To be able to do this we conducted a literature review of the current available research in this field. The results presented have been analyzed with the developmental psychopathology perspective and with the theory of digital social capital. The results indicates that there are both negative and positive outcomes with the use of social media as a tool when teens are experiencing mental illness, and that there is a lack of professional social workers in social media even though they are both needed and desired.

Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk störning isolerades tidigare från samhället. En historisk sammanfattning belyser detta och en beskrivning ges av den psykiatriska behandlingen från medeltiden fram till idag. Begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning, allvarlig psykisk störning samt psykiskt funktionshinder beskrivs. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och omvårdnadsproblem inom psykiatrin återges i en resumé. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt där resultatdelen baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel, publicerade mellan 2002-2012. Resultat: Resultatet mynnade i sex teman: ensamhet, vardagen, omgivningens attityder, självstigma och skam, vårdpersonals bemötande och patientrollen. Diskussion: Resultatdelens olika teman diskuteras. Ett resonemang förs med anknytning till Kari Martinsens omsorgsfilosofi gällande ensamhetens konsekvenser, gemenskapens betydelse, samt hur attityder gällande psykisk störning påverkar självbilden. Interaktionen mellan nämnda områden belyses, slutligen debatteras personliga erfarenheter gällande faktorer som är betydelsefulla för ett ökat välbefinnande. / Background: Patients with serious mental disorder have through history been isolated from the rest of the society. An historical summary of psychiatric treatment from The Middle Ages until today are presented. Concepts such as mental illness, psychiatric disorder, serious mental illness and mental disabilities are described. A recap of the nursing in psychiatric care is given as well as problems attached to nursing in this field. Aim: The aim is to illuminate patients´ experiences of living with serious mental disorder. Methods: A literature review based on nine qualitative scientific articles and one quantitative scientific article published between the years 2002-2012. Results: The result showed six themes: loneliness, every-day, surrounding attitudes, self stigma and shame, the response from health professionals and the role as a patient. Discussions: Themes that emerged in the result are here discussed. The authors connect the themes to Kari Martinsen´s philosophy of caring and a reason is held about the consequences of loneliness, the importance of being part of a community and the impact that attitudes surrounding mental illness have on the self-image. The interaction between the areas is illustrated and finally we debate which factors who are of importance for increased well-being.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande. Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande. Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården. Bristen av kunskap, erfarenhet, interaktion med patienter med psykisk ohälsa och stöd ses som bidragande faktorer till dessa attityder. Detta leder många gånger till att vårdpersonalen undviker att ge vård till dessa patienter. En liten del av vårdpersonalen hade en positiv syn, vilket då grundade sig i att de hade mer erfarenhet av och kunskap om personer med psykisk ohälsa. Diskussion: Resultatet belyser en vilja att få mer utbildning och kunskap om psykisk ohälsa bland vårdpersonalen, dock framkom det att endast utbildning inte var tillräckligt för att förändra de negativa attityderna som framkom. Då dessa patienter många gånger befinner sig på en somatisk avdelning är det viktigt att reflektera över de attityder som finns mot dessa patienter, och hur det påverkar omvårdnaden. / Background: Historically, people with mental illness have been seen as different and been excluded by society. Todays’ society often portrays people with mental illness as crazy and dangerous. Mental illness is now widespread, and to provide high quality care, a holistic approach is essential. Aim: The aim is to highlight nursing staffs’ experiences in the encounter with patients with mental illness in somatic care.              Methods: A literature review based on eight scientific papers has been carried out, including six quantitative and two qualitative articles. With emphasis on illuminating nursing staff s’ experience in the encounter with patients with mental illness. Theoretical framework has been anchored to Katie Erikson's theory of caring. Results: The results indicate that there are negative attitudes towards patients in somatic care. Lack of knowledge, experience, interaction with patients with mental illness and support are seen as contributing factors to these attitudes. This often leads to nursing staff avoiding providing care to these patients. A small part of the nursing staff had a positive outlook, which then was based on the nursing staff having more experience and knowledge of people with mental illness. Discussions: There was a desire to get more education and knowledge of mental health among nurses. However, the results showed that only education was not enough to change the negative attitudes that emerged. Because these patients often find themselves on a somatic ward, it is important to reflect on the attitudes towards these patients, and how it affects the nursing care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället, och det har visat sig att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatisk ohälsa än övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebär att dessa personer med multipla behov kommer vårdas inom den somatiska vården och således något som allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vård behöver därför vara förberedda att vårda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa. Artiklarna lästes noggrant igenom för att identifiera huvudteman och subteman som relaterade till varandra. På detta sätt framkom nya teman. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman och åtta subteman. Först Attityder till sjuksköterskans egen kompetens med subteman Självuppfattning, Kompetens och attityd i förhållande till patienter och Eftersträvande att utveckla den egna kompetensen. Därefter det andra huvudtemat Attityder till patienter med psykisk ohälsa med subteman Stereotypa attityder och Bakomliggande attityder som hinder för vård. Slutligen det tredje huvudtemat Splittrade attityder till sjuksköterskans arbete med subteman Attityder till patienter med psykisk ohälsa som splittrande av ordningen på avdelningen, Splittrade attityder till yrkesroll och Splittrade attityder till psykisk omvårdnad som en integrerad del av omvårdnad. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras resultatets fynd utifrån de teoretiska utgångspunkterna Stigma samt Vårdrelation, och även ytterligare vetenskapliga artiklar, med syfte att fördjupa förståelsen av resultatet. Resultatdiskussionen har byggts upp utifrån resultatets huvudteman.

This exploratory study begins to fill in a large gap in the understanding of how parents with MI access parenting services and how they perceive this process. Constructivist grounded theory by K. Charmaz (2006) was the guiding methodology. The findings point to the strong influence of the service context on the process and outcome of parental engagement with services. Parents identified a fragmented, restrictive and reactive context of parenting services that failed to support them and their families. They described a stigmatizing and disempowering service response. The parents’ process of service engagement paralleled a process of marginalization they experienced in society. Government and community services were distinguished by degrees of restriction and approaches to practice. Community services were most commonly viewed as supporting parents and working as allies. The findings underscore the importance of engaging parents with MI as partners in research and development of service policy and practice. / Graduate

The overall aim of this thesis was to deepen knowledge of what it means to be a parent of an adult child who suffers from long-term mental illness. Data collection in studies I-III consisted of qualitative interviews with 26 parents. In study I, 16 mothers and, in study II, 10 fathers were interviewed about the way in which their everyday life was affected when an adult child suffers from long-term mental illness. Data were analysed using qualitative content analysis. In study III, the same 26 parents participated as in studies I-II. The aim of the study was to investigate parents’ conceptions of the mental health care. Data were analysed by means of the phenomenographic method. Study IV is based on questionnaires completed by 151 parents. The aim was to investigate mothers’ and fathers’ health related quality of life (HRQOL) focusing on self-rated symptoms of anxiety, depression and burden as well as their experiences of encounters with the mental health services. Data were analysed for the most part by means of non-parametric method. The mothers’ everyday life was characterized by constant preparedness to adapt their life situation to the needs of their child (I). The fathers’ inherent ongoing struggle to ensure the child’s well-being required both strength and courage. Fathers attempted to maintain a good balance in life; this balancing act depended on collaboration between those involved in the child’s life, the family, the healthcare services and other authorities (II). The parents described feeling excluded from professional care and questioned its quality and accessibility (III). Mothers’ self-rated HRQOL was lower and they were also affected by burden and mental ill health to a greater extent than the fathers (IV). The results highlight shortcomings in the interaction between parents and mental health professionals. This highlights the importance of interventions that support and strengthen cooperation between parents and mental health professionals in the care of children who suffer from mental illness.

Sjukskrivningstalen pga. stress och psykiskohälsa fortsätter att stiga varje år. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster att vara en viktig komponent för upplevelsen av hälsa. Inte enbart balans mellan aktivitet och vila, utan även mellan t ex meningsfulla och nödvändiga aktiviteter eller olika upplevda värden i aktivitet. Syftet: med denna studie är att undersöka vilka samband som finns mellan upplevelse av aktivitetsvärde och självskattad subjektiv hälsa, respektive sociodemografiska faktorer, för personer som har behov av att förändra sin vardag och är eller riskerar att bli sjukskrivna pga. psykisk ohälsa. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 97 kvinnor insamlades med hjälp av enkäter vid baslinjen av en arbetsterapeutiskintervention. De enkäter som användes var Oval-pd, EQ5D samt sociodemografiskdata. Resultatet visar att personerna inför interventionen upplevde låga aktivitetsvärden samt låg självskattad hälsa. Det fanns en tydlig statistisk signifikant korrelation mellan upplevd hälsa och aktivitetsvärde, men inte mellan de analyserade sociodemografiska faktorerna och upplevt aktivitetsvärde. Slutsats. Det finns ett tydligt samband mellan hur personerna upplever sina aktivitetsvärden och hur de skattar sin hälsa. Även om inget samband kunde identifieras mellan sociodemografiska faktorer och aktivitetsvärde så är detta ett område som behöver fortsatt forskning kring vad som kan påverka, och vara en bidragande orsak till att personer utvecklarpsykisk ohälsa pga. sin vardag.