The thesis is aimed at movement analysis and planning of a robotic device for absolute GNSS antenna calibration, which is developed at Brno University of Technology, Faculty of Civil Engineering, Institute of Geodesy. The first section is devoted to independent verification of the temporal synchronization of the robotic device’s movement, which is a prerequisite for the successful antenna calibration. The following section is focused on analysis of moveable characteristics since their knowledge is crucial for the following movement planning. Method of the device’s movement shooting by camera and evaluation its position based on gained photographs is used for both testing measurements. The final part is dedicated to movement planning, especially to calibrated antenna weighting influence on device’s movement characteristics, test results implementation into the observation program and arm movement planning considering the homogeneous calibration measurement layout.

Thesis (doctoral) - Vrije Universiteit, Amsterdam, 2001. / This book is a slightly revised version of the doctoral dissertation the author completed in June 2001 and defended at the Faculty of Arts of the Vrije Universiteit Amsterdam in October 2001. Includes bibliographical references (p. 255-285) and index.

Thesis (MSc Food Sc )--Stellenbosch University, 2000. / ENGLISH ABSTRACT: The rapid urbanisation of the African population has led to the establishment of large low-income communities in and around almost every major town and city in South Africa. Several factors prevent these people from producing or obtaining their traditional fermented milk drink, Maas (Amasi), often resulting in the occurrence of malnutrition in low-income urban African communities. A product with the potential to satisfy the demand for a fermented milk product is Kefir. Kefir, a self-carbonated fermented milk, is commonly manufactured by fermenting unpasteurised or pasteurised milk with re-usable Kefir grains. These Kefir grains consist of a combination of mainly lactic acid bacteria and yeasts. Neither Kefir, nor Kefir grains are as yet marketed in South Africa, thus creating an excellent opportunity to launch these products locally. It is often difficult for the low-income communities to obtain high quality unpasteurised or pasteurised milk, resulting in a serious health risk. The inhibitory activity of Kefir towards certain spoilage and pathogenic microorganisms was, therefore, studied. Strains of Escherichia coli, Staphylococcus aureus, Bacillus cereus, Usteria monocytogenes and Clostridium tyrobutyricum were inoculated (10 ³ - 10 ⁴ cfu.ml⁻¹ ) into pasteurised milk together with Kefir grains (18 gram per litre) and incubated at 25°C. Uninoculated milk samples and milk samples inoculated only with test organisms served as controls. Growth of all the test organisms were inhibited substantially (>-99.9%) in Kefir over the 30 h incubation period and substantial reductions in microbial log cycles were observed for many of the organisms. This coincided with a steep decrease in pH (6.57 - 4.06) and increase in titratabie acidity (0.20 - 0.72%). If Kefir is eventually marketed to low-income urban African consumers, it will have to compete with Maas and, therefore, comparative sensory testing of Kefir and Maas was conducted. The differences in the sensory properties of Kefir, 'laboratory' Maas (representing traditional Maas) and commercial Maas (containing thickener, colourants and flavourants) were determined by a trained panel. These characteristics were identified as "yeasty" and "cowy" tastes (p < 0.05), "effervescence" (p < 0.01), as well as "sourness," "creaminess" and "smoothness" (p < 0.001). The effect of different incubation temperatures (25°, 30° and 35°C) on the Kefir sensory properties was studied to simulate the effect of the large temperature variations that would be found in the dwellings of low-income African urbanites. The "sourness" and "creaminess" of the Kefir was found to increase with increase in incubation temperature but no strong off-flavours were found to develop. Sensory preference testing was conducted by consumer panels consisting of panellists of different ages and population groups to indicate whether the specific panels significantly prefer Kefir, commercial Maas or laboratory Maas. It was found that commercial Maas was significantly (p < 0.001) preferred to Kefir by young African urbanites. Adult Africans, who presumably still have traditional taste preferences, however, equally (p > 0.05) preferred Kefir and laboratory Maas, identifying this segment of the African population as the appropriate starting target market for Kefir. Kefir and laboratory Maas were also tested for preference by a wider panel consisting of people (aged between 18 and 25) representing the different population groups in South Africa. Kefir and laboratory Maas were preferred equally (p > 0.05) by all the groups. Several arguments supporting Kefir marketing to the low-income urban African population of South Africa have been identified. These include: Kefir's ease of preparation; the re-usability of Kefir grains and subsequent affordability; good packaging, distribution and storage possibilities; Kefir's acceptability by lactoseintolerant individuals; high nutritional value; the inhibitory activity of Kefir against potential spoilage and pathogenic organisms and subsequent enhanced safety and keeping ability; and Kefir's acceptable refreshing taste. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die toenemende verstedeliking van Swart Suid-Afrikaners het gelei tot die vestiging van groot lae-inkomste gemeenskappe in en om die meeste groot dorpe en stede. Verskeie faktore verhoed dat hierdie gemeenskappe hul tradisionele gefermenteerde melk, naamlik Maas (Amasi), self kan maak of koop. Dit lei dikwels tot wanvoeding onder lae-inkomste stedelike Swart verbruikers. Kefir het die potensiaal om te voorsien in die vraag na 'n gefermenteerde melk produk in lae inkomste stedelike Swart gemeenskappe. Kefir is 'n selfgekarboneerde, gefermenteerde melk wat vervaarding word deur die fermentasie van ongepasteuriseerde of gepasteuriseerde melk met herbruikbare Kefirkorrels. Hierdie Kefirkorrels bestaan uit 'n kombinasie van hoofsaaklik melksuurbakterieë en giste. Kefir en Kefirkorrels word glad nie in Suid-Afrika bemark nie, en bied 'n fantastiese geleentheid om hierdie produkte plaaslik bekend te stel. Dit is dikwels moeilik om hoë kwaliteit ongepasteuriseerde of gepasteuriseerde melk in lae-inkomste gemeenskappe te verkry. Die risiko om siektes deur die verbruik van hierdie melk op te doen, bestaan dus. Om hierdie rede is die inhiberende effek van Kefir teenoor spesifieke bederf- en patogeniese bakterieë bestudeer. Rasse van Escherichia coli, Staphylococcus aureus, Bacillus cereus, Usteria monocytogenes en Clostridium tyrobutyricum is geïnokuleer (10 ³ - 10 ⁴ cfu.ml⁻¹) in gepasteuriseerde melk tesame met Kefirkorrels (18 gram per liter) en geïnkubeer by 25°C. Melkmonsters wat slegs geïnokuleer is met die toetsorganismes het as kontroles gedien. Die groei van al die toetsorganismes is substansieël geïnhibeer (>-99.9%) in Kefir gedurende die 30 h inkubasieperiode. Substansiële afnames in logsiklusgetalle is waargeneem vir baie van die organismes. Dit het gepaard gegaan met 'n skerp afname in pH (6.57 - 4.06) en toename in titreerbare suurheid (0.20 - 0.72%) vir die Kefirmonsters gedurende die 30 h inkubasieperiode. lndien Kefir bemark word aan lae-inkomste stedelike Swart verbruikers sal dit moet kompeteer met Maas. Vergelykende sensoriese toetse is dus uitgevoer. Die verskille in die sensoriese eienskappe van Kefir, 'laboratorium' Maas (verteenwoordigend van tradisionele Maas) en kommersiële Maas (wat verdikker, kleur- en geurmiddels bevat) is bepaal deur 'n opgeleide paneel en geïdentifiseer as die" "gis-" en "koeismake" (p < 0.05), die "gasserigheid" (p < 0.01) asook die "suurheid", "romerigheid" en "gladheid" (p < 0.001) van die monsters. Die effek van verskillende inkubasietemperature (25°, 30° en 35°C) op die sensoriese eienskappe van Kefir is bestudeer om die effek van die groot temperatuurvariasies wat in laeinkomste behuising mag voorkom, te simuleer. Daar is bevind dat die "suurheid" en "romerigheid" van Kefir toeneem met verhoging in inkubasietemperatuur terwyl geen afsmake ontwikkel nie. Sensoriese voorkeurtoetse is deur verbruikerspanele van verskillende ouderdomme en bevolkingsgroepe uitgevoer om te bepaal of die spesifieke panele 'n beduidende voorkeur toon vir Kefir, laboratorium Maas of kommersiële Maas. Daar is bevind dat stedelike Swart jongmense kommersiële Maas beduidend (p < 0.001) bo Kefir verkies. Swart volwassenes met verwagte tradisionele smaakvoorkeure het egter Kefir en laboratorium Maas ewe veel verkies (p > 0.05). Hierdie segment van die Swart bevolking is dus die geskikte teikenmark vir die bekendstelling van Kefir. Voorkeur vir Kefir en laboratorium Maas is ook getoets deur 'n paneel (ouderdom 18 - 25 jaar) wat bestaan uit mense van verskillende bevolkingsgroepe. AI die groepe het Kefir en Maas ewe veel verkies (p > 0.05). Verskeie argumente ten gunste van die bemarking van Kefir aan lae-inkomste stedelike Swart gemeenskappe in Suid-Afrika is geïdentifiseer. Dit behels die volgende: die gerief van Kefirvervaardiging; die herbruikbaarheid van Kefirkorrels en gevolglike bekostigbaarheid; goeie verpakkings-, verspreidings- en opbergingsmoontlikhede; Kefir se aanvaarbaarheid vir laktose-intolerante individue; Kefir se hoë voedingswaarde; die inhiberende aktiwiteit wat Kefir teenoor potensiële bederf- en patogeniese organismes het en die gevolglike verhoging in veiligheid en rakleeftyd van melk; en Kefir se aanvaarbare verfrissende smaak.

Background: Due to arising shifts in customers’ digital expectations, businesses need to adapt current strategies to dynamic environments in order to stay competitive in today’s digital era. These shifts, which are to set new directions for entire industries, is also known as a digital transformation. To digitally transform a firm entails both opportunities to thrive and challenges to face. The technological advances create a need for new roles and skills to be mastered. In addition, the rise of the sharing economy has led to the need for certain industries to adapt accordingly, including the car rental industry. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to the identification of necessary internal and external factors that firms need to consider in order to digitally transform their services. Further, this study aims to provide guidelines for firms aspiring to transform their service to become a MSP. Methodology: This study has adopted a qualitative research strategy and the design of a single case study of a car rental company. In order to collect empirical data, semi- structured interviews were conducted within related fields. Conclusion: The authors of this study have identified prominent internal and external factors within the fields of digital transformation and MaaS. In addition, the authors have come to the conclusion that the identified factors possess different levels of impact within each perspective, which is illustrated through a constructed analysis model. To conclude, this study has contributed with guidelines regarding possible strategies a traditional car rental company could implement in order to transform its business to become a MSP.

In times of progressive urbanization and increased environmental awareness, the mobility sector faces the challenge to satisfy an increasing demand, while simultaneously decreasing the negative externalities of transportation. The emerging concept Mobility as a Service (MaaS) claims to resolve this conflict, by offering individualized and seamless mobility through combination of all available modes. This thesis quantifies the tank to wheel (TTW) greenhouse gas (GHG) emissions of a MaaS implementation and simulates effects of potential variations in the service. The pilot under focus is an alteration of MaaS, which is exclusively available to the work force of a specific corporation. This variation is called Corporate Mobility as a Service (CMaaS). The evaluation is based on cross-sectional survey among the employees and operational data from the CMaaS operator. The transport demand model applies a person category approach. The total daily GHG emitted by the work force’s on-site mobility is estimated to 3.735 tCO2. Compared to on-site trips by private cars, trips with CMaaS emit less than half as many GHG emissions per passenger kilometer traveled. This highlights the environmental benefits of MaaS, especially in replacing short trips by private car. Due to the composition of the underlying data sources and the therefore chosen methodology the reactivity to implemented scenarios is very limited. Thus, analysis and interpretation of the results is restricted to largely aggregated levels. Nonetheless, this study offers an initial orientation point for further estimation of TTW GHG emissions by MaaS schemes. Beyond, it highlights the lack in understanding and modelling of corporate mobility in general.

The subject of this diploma thesis is refining of astrogeodetic vertical deflections, on selected points of networks AGNES and Veveří, in Brno. Calculations of the vertical deflections components are based on geodetic and astronomical measurements. Astronomical measurements are carried out by using the MAAS – 1 system, whose description is also the subject of this thesis.

The use of big data in urban transport planning is unstoppably gaining momentum and with the help of strategic business partnerships and technological advancements (e.g. transport apps, mobile device location tracking, data processing) the new mobility models are evolving towards an integrated and multimodal urban mobility: Mobility as a Service (MaaS). From the generation of data by Telecom companies to transport end users, a broad range of stakeholders are involved in the data market. This tighter with the call for sustainable alternatives in passenger traffic highlights that business relations are complex, and that businesses in this data market also have long-range transport objectives. This Master Thesis develops a stakeholder analysis of the network of actors related to mobile data and users. It explores the city of Stockholm as case study to identify who are the market players (i.e. companies) and what are their respective roles and business models. Based on sectoral expertise interviews and literature and website review, a three-cluster organization of data suppliers, data facilitators and data end users set the structure to evaluate stakeholder relationships. Data trading opens a debate on which Telecoms not only address raw data processing methods but also reach less accurate mobility outcomes (e.g. trips per person, OD matrices, travel distance, average speed), or, on the other hand, which delegate the added-value service to third parties. The analyzed actor network outstands frictions between the public and private sector and, certainly, when processed data steps on the transport industry (e.g. PT operators, infrastructure managers, private service operators (Uber), passengers). This is an institutional barrier that prevents a full MaaS implementation in the Stockholm region. The challenge resides on revising actor network gaps (i.e. new roles of MaaS Operators or Collecting Agents) and easy flow data transactions to encourage integrated modal choice in transport apps offerings. Despite exiting MaaS initiatives (e.g. UbiGo) in Stockholm and little research in data-based stakeholders, this is a first approximation of a stakeholder map to an immature and innovative research area with great potential in the future. / Införandet av Big Data i stadsplanering har oundvikligen börjat ta fart. Med hjälp av strategiska affärspartnerskap och tekniska framsteg (t.ex. transportappar, spårning av mobila enheter, databehandling) har nya mobilitetsmodeller utvecklats i strävan efter en integrerad och multimodal mobilitet i städerna: Mobilitet som tjänst (MaaS). Från ny datagenerering till att transportera slutanvändare deltar ett brett spektrum av intressenter på en marknad som styrs av tillgång till data. Uppmaningen till hållbara alternativ i passagerartrafik uppmärksammar också komplexa aktörsrelationer som relaterar datahantering till långsiktiga transportmål. Denna uppsats består av en intressentanalys av aktörsnätverket inom mobilitetsdata och undersöker Stockholms stad som en fallstudie för att identifiera vilka som är marknadsaktörer (företag) och respektive roller och affärsmodeller. Baserat på intervjuer av experter inom branschen, litteratur- och webbplatssökning skapas tre kluster av organisationer, för att utvärdera intressentrelationer. Dessa är datalämnare, datatillämpare och slutanvändare. Datahandel öppnar upp en debatt om hur telekomföretag använder nya databehandlingsmetoder men når mindre exakta mobilitetsresultat (t.ex. resor per person, OD-matriser, reseavstånd, genomsnittlig hastighet) eller, å andra sidan, som delegerar mervärdestjänsten till tredje part. Det analyserade aktörsnätverket utestänger friktion mellan den offentliga och privata sektorn, och denna barriär förhindrar en fullständig MaaS-implementering när det gäller bearbetade datasteg inom transportbranschen (t.ex. PT-operatörer, infrastrukturförvaltare, privata serviceoperatörer) i Stockholmsregionen. Utmaningen ligger i att omarbeta luckor mellan aktörsnätverk (MaaS Operator eller Collecting Agent) och förenkla dataflödestransaktioner för att uppmuntra integrerat modalval i transportapps-erbjudanden. Trots existerande MaaS-initiativ (t.ex. UbiGo) och en mindre databaserad intressentforskning är detta en första approximation till ett omoget och innovativt forskningsområde med stor potential inför framtiden. / El uso de big data en la planificación del transporte urbano está ganando un impulso imparable, y de la mano de asociaciones empresariales estratégicas y avances tecnológicos (aplicaciones de transporte, seguimiento de ubicación en dispositivos móviles, procesamiento de datos), los nuevos modelos de movilidad están evolucionando hacia una movilidad urbana integrada y multimodal: Mobility as a Service (MaaS). Desde la generación de datos (empresas de telefonía) hasta un sector transporte como usuario, muchas son las partes interesadas que participan en el mercado de datos. Esto, unido a la llamada de nuevas alternativas sostenibles en el tráfico de pasajeros, hace destacar que las relaciones empresariales son complejas y que los negocios en este mercado de datos también tienen objetivos en un transporte de largo alcance. Esta tesis desarrolla un stakeholder analysis de la red de actores relacionados con los datos móviles y utiliza Estocolmo como caso de estudio para identificar a estos agentes (empresas) y sus respectivos roles y modelos de negocios. Basado ​​en entrevistas a expertos y trabajos de investigación, el análisis organiza los actores en tres grupos proveedores de datos, facilitadores de datos y usuarios finales de datos, siendo esta la estructura base para estudiar sus relaciones. Así mismo, este intercambio de datos abre un debate alrededor de si las empresas de telefonía desarrollan métodos para procesar los datos, aunque los resultados de movilidad sean menos precisos (viajes por persona, matrices OD, distancia de viaje, velocidad promedio) o, por otro lado, si el servicio de dar valor añadido se delega a terceros. Ciertamente, el análisis de la red de actores destaca fricciones entre el sector público y el privado y, en el momento que la industria del transporte ya maneja estos datos procesados (operadores de transporte, gestores de la infraestructura, empresas tipo Uber, etc), esta barrera institucional es la que mayormente impide una implementación total de MaaS en Estocolmo. El desafío está revisar posibles “huecos” en la red de actores (Operador MaaS o un Agente Cobrador) así como un fácil flujo en las transacciones de datos para alentar una elección modal integrada en la oferta de las aplicaciones de transporte. Así, a pesar de la escasa investigación en quienes son los actores que hacen negocio con datos telefónicos, y las de pocas iniciativas (efectivas) en MaaS ( UbiGo) hacen de este proyecto una primera aproximación a un área de investigación que aún es inmadura e innovadora, pero con un gran potencial en el futuro.

I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras.  Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner.  För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Feyre chansen att anpassa sig efter sin kropp som högalv och lär sig att bemästra sina förmågor. Feyre intar dessutom rollen som höglady och styr natthovet tillsammans med höglorden. Feyres makt ökar således från flera aspekter.

This report aims to study the difficulties when approaching accessibility and mobility challenges in rural areas and explore how rural areas might have been approached with urban methods. Mobility-as-a-Service (MaaS) is a renowned concept when addressing accessibility and mobility development in both rural and urban areas. Car ownership and habitual car use are topics that are relevant in the research fields of sustainable transportation and urban development and has shaped the development of MaaS methods. One question is if rural MaaS methods can be developed to fit an unique rural context more specifically.  To add knowledge about this a theoretical thematic analysis was made, based on four semi-structured interviews about how the interviewees perceive their accessibility, and reflections about their current situation in their settlement regarding accessibility. The results show that the settlements have both differences and resemblances regarding accessibility by bicycling, walking, car travel, and feeling of belongingness to their local community. One unexpected discovery is that the sense of belongingness and identity is correlated with the perceived accessibility to public and local services.  Finally, a suggestion for how to adapt MaaS to a rural area by using the data collected from the interviewees is presented with an example. The suggested method could be a tool to identify objectives and services that can be applied for every rural area by using Local Accessibility Index in combination with a categorization of the studied municipality. / Den här rapporten kommer studera utmaningarna med tillgänglighet och mobilitet på landsbygderna samt undersöka om det har tillämpats metoder på landsbygderna som från början var framtagna för stadsmiljöer. Mobility-as-a-Service (MaaS) är en erkänd metod för att angripa utmaningar med tillgänglighet och mobilitet i både land och stad. Bilägande och vardaglig bilanvändning är ämnesområden som är relevanta kring forskning om hållbart resande och stadsutveckling – och vilket har präglat utformningen av MaaS. Frågan uppstår huruvida tillämpningen av MaaS på landsbygderna kan utvecklas för att på ett mer specifikt sätt kunna anpassas till ett unikt område.  För att fylla kunskapsluckan genomfördes en teoretisk tematisk analys av fyra semi-strukturerade intervjuer för att undersöka hur de tillfrågade upplevde sin tillgänglighet samt för att höra deras reflektioner kring deras situation med avseende på tillgängligheten i sitt område. Resultatet visar på att de fyra olika personerna delar både likheter och olikheter när det kommer till tillgänglighet med cykel, via gång, och känsla av samhällsinkludering. Ett oväntat resultat var hur ens känsla av tillhörighet till regionen och till det offentliga hörde ihop med tillgänglighet till offentlig och lokal service.  Slutligen, presenteras ett förslag till metod med ett exempel för hur MaaS kan anpassas till ett landsbygdsområde genom att använda data från intervjuer. Den föreslagna metoden kan bli ett verktyg för att identifiera målsättningar och tjänster oavsett vilken plats det är som undersöks. Till detta används ett lokalt tillgänglighetsindex samt en kommunindelning.

No description available.