Titel: Magnetfältstyrkans betydelse för personer med multipel skleros eller kliniskt isolerat syndrom - en litteraturstudie Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en demyeliniserande autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet som debuterar främst hos unga vuxna. MS diagnostiseras utifrån kliniska och radiologiska fynd enligt McDonaldkriterierna där inga krav ställs på vilken fältstyrka som bör användas. Magnetkameror med högre fältstyrkor blir dock vanligare. Syfte: Att undersöka om högre fältstyrka (Tesla, T) gav bättre detektion av lesioner vid magnetresonanstomografiundersökningar av personer med multipel skleros eller kliniskt isolerat syndrom. Metod: I denna litteraturstudie gjordes sökningarna i databaserna PubMed, Web of Science och Scopus mellan 8 och 11 mars 2016. Tio kvantitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades för att slutligen sammanställas i resultatet. Resultat: Resultatet presenteras under fyra huvudrubriker och totalt tolv underrubriker. Huvudrubrikerna är skillnad mellan fältstyrkor, fältstyrkor och anatomiska regioner, fältstyrkor och pulssekvenser samt artefakter och bildkvalitet. Konklusion: 3T och 7T är bättre än 1,5T och att 7T ofta är bättre än 3T på att detektera lesioner. Dock måste andra aspekter tas i beaktning då det är många parametrar som spelar in vid en magnetresonanstomografiundersökning. Ytterligare studier gällande bland annat optimering av pulssekvenser samt patienters upplevelser av ultrahöga fältstyrkor rekommenderas. / Title: The importance of magnetic field strength for people with multiple sclerosis or clinically isolated syndrome - a literature study. Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune demyelinating disease of the central nervous system debuting mostly in young adults. MS is diagnosed based on clinical and radiological findings according to the McDonald criteria where no requirements are placed on which field strength that should be used. Magnetic resonance imaging (MRI) scanners with higher field strengths are however becoming more common. Objective: To investigate whether higher field strength (Tesla, T) gave better detection of lesions at MRI examinations of people with MS or clinically isolated syndrome. Methods: In this literature study searches were made in the databases PubMed, Web of Science and Scopus between the 8th and 11th of March 2016. Ten quantitative articles were examined and analyzed to finally be compiled under the results. Results: The results are presented under four main headings and twelve sub- headings. The main headings are the differences between field strengths, field strength and anatomical regions, field strength and pulse sequences and artifacts and image quality. Conclusion: 3T and 7T are better than 1,5T and 7T is usually better than 3T at detecting lesions. However other aspects need to be taken into account because many parameters come into play during MRI examinations. Further studies regarding optimization of pulse sequences and field strength and patients’ experiences of ultrahigh field strength are recommended, among others.

Bakgrund: Att genomgå en magnetisk resonanstomografi (MR) undersökning kan för patienter som lider av klaustrofobi och ångest innebära att de har svårt att genomföra undersökningen. Röntgensjuksköterskan kan ge stesolid intravenöst till patienten som då oftast klarar av att genomföra undersökningen. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse vid MR med stesolid. Studien skulle också ge svar på vid vilken typ av undersökning som stesolid var mest förekommande samt om det fanns en skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder.  Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade frågor om patienters upplevelse under MR med stesolid. Från februari till och med april 2018 delades enkäter ut på fem utvalda sjukhus i södra Sverige till patienter som genomgick MR med stesolid. Resultat: Resultatet visade att de patienter som genomgick MR med stesolid hade en god upplevelse av undersökningen och det fanns ingen signifikant skillnad i upplevelsen beroende på kön eller ålder. Huvud/hals var den vanligaste undersökningen med stesolid. Slutsats: Patienterna hade en god upplevelse av MR med stesolid. I stort sett alla patienter fick stesolid på grund av att de tyckte det var trångt utrymme i kameran. Med detta resultat kan patienter som önskar sövas på grund av oro och ångest inför undersökningen istället få stesolid med god effekt. / Background: Undergoing magnetic resonance imaging (MRI) examinations can be difficult to endure for patients suffering from claustrophobia and anxiety. The radiographer can give the patient stesolid and then usually all of them can perform the examination. Purpose: The overall purpose of the study was to investigate patients experience undergoing MRI with sedation. The study would also provide the most frequent examinated part of body with stesolid and if there was any difference in the experience depending on gender and age. Method: The study was a quantitative questionnaire study with self-designed questions about patients experience during MRI with stesolid. From February to April 2018, the questionnaire was distributed at five selected hospitals in southern Sweden to patients who underwent MRI with stesolid. Result: The result showed that patients who underwent MRI with stesolid had a good experience of the examination and there was no significant difference between the gender and age. Head/throat was the most common examination with stesolid. Conclusion: The patients had a good experience of MRI with stesolid. Almost all of the patients got stesolid because they thought there was a restricted space in the camera. With this result, patients who want anaesthesia because of anxiety may be able to get stesolid instead with good effect.

Background: During the recent years, magnetic resonance imaging (MRI) has evolved to become one of the most commend used diagnostic methods. Although MRI is considered safe and a good diagnostic method of foetuses and pregnant women, the research data is too small to claim that it is completely risk-free. Purpose: The purpose of this literature study was to identify possible risks of foetal defects in connection with MRI examination of pregnant women. Method: This essay is a quantitative systematic literature study where 13 articles were included after being searched in three different databases. Result: No significant differences in biological effects or hearing loss in foetuses exposed to MRI were detected. Heat increase could occur in connection with MRI examination and was influenced by the examination time and the field strength. However, the temperature generally stayed below the approved limit values. The using of gadolinium contrast agents could increase the risk of some foetal disease states as well as miscarriage and stillbirth. Conclusion: MRI could be a good alternative for anatomical imaging of pregnant women, although it should be used with great caution because of the limited research base. Thus, more research is needed in this area to determine the impact of MRI and gadolinium contrast agent on foetal development. / Bakgrund: Under de senaste åren har magnetresonanstomografi (MR) utvecklats till att bli en av de mest använda diagnostiska metoderna. Trots att MR anses vara säkert samt en bra diagnostisk metod av foster och gravida, så är forskningsunderlaget för litet för att påstå att det är helt riskfritt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga vilka eventuella risker som finns för fosterskador i samband med MR-undersökning av gravida kvinnor. Metod: Detta examensarbete är en kvantitativ systematisk litteraturstudie där 13 artiklar inkluderades efter att ha sökts fram i tre olika databaser. Resultat: Inga signifikanta skillnader gällande biologiska effekter eller hörselnedsättning hos foster som blivit exponerade för MR kunde påvisas. Värmeökning kunde ske i samband med MR-undersökning och påverkades av undersökningstiden samt fältstyrkan. Temperaturen höll sig dock i allmänhet under godkända gränsvärden. Vid användande av gadoliniumkontrastmedel kunde det ge ökad risk för somliga sjukdomstillstånd hos fostret samt missfall och dödföddhet. Konklusion: MR skulle kunna vara ett bra alternativ för anatomisk avbildning av gravida kvinnor, men det bör användas med stor varsamhet på grund av det begränsade forskningsunderlaget. Det behöver således forskas mer inom området för att kunna fastställa MR och gadoliniumkontrastmedels påverkan på fostrets utveckling.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi, MR, är en bilddiagnostisk undersökningsmetod som har ökat markant de senaste åren. Metoden kräver att patienten ligger stilla i ett trångt utrymme under längre tid, något som många kan uppleva oro och ångest inför. Detta leder till avbrutna och fördröjda undersökningar vilket kan resultera i mer stress för röntgensjuksköterskor samt ökad kostnad för samhället.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur oro och ångest kopplad till magnetkameraundersökningar skiljer sig emellan två sjukhus, samt vad de bakomliggande orsakerna är. Därtill ska patientupplevelsen av röntgensjuksköterskornas bemötande undersökas. Metod: Studien var av empirisk kvantitativ design. Totalt 100 egenkonstruerade enkäter fördelades mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping. Patienter som uppfyllde inklusionskriterierna tillfrågades om att anonymt deltaga i studien efter genomförd MR-undersökning. Resultat: Den största faktorn till oro visade sig vara svaret på undersökningen. Andra vanliga faktorer till oro var att behöva ligga stilla samt det trånga utrymmet i MR-kameran. Patienternas upplevelse av information och bemötande från röntgensjuksköterskan visade att den absoluta majoriteten blev lugnare eller upplevde ingen skillnad i oro innan samt under undersökningen. Generellt var patienterna mycket nöjda med bemötandet vilket framgick i den kvalitativa analysen. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan de båda sjukhusen i den jämförande analysen (p>0,05). Slutsats: Svarsresultaten vid respektive sjukhus var väldigt liknande och ingen signifikant skillnad uppmättes i den jämförande analysen. Genomgående var att deltagarna blev lugnare av informationen och bemötandet som gavs. Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse för patienters eventuella oro vid MR-undersökningar. / Background: Magnetic Resonance Imaging (MRI) is a medical imaging technique of which the usage has increased a lot during the last decades. The technique requires the patient to lay completely still in the narrow space during a long time, which causes anxiety for some patients. This results in canceled and postponed examinations and causes stress for the radiographers together with economic consequences for the society. Purpose: The purpose of this study is to evaluate the most common reasons for anxiety when undergoing an MRI-scan and to compare differences between two hospitals. The study will also evaluate the patients experiences of the communication and information given by the radiographers before and during an MRI-scan.  Method: An empirical quantitative method was chosen. The authors designed a questionnaire that was distributed to the patients after their MRI-scan at Uppsala University Hospital or Enköping Hospital. Results: The main reason for anxiety was the fear of what the scan might reveal. Other reasons were the narrow space in the MRI and the requirement to be completely still during the scan. Most of the patients felt calmer by the given communication and information, or declared it had no influence on their anxiety levels. The comparison between the two hospitals resulted in no significant difference (p>0,05).  Conclusion: The results from each hospital were very similar to each other and no significant difference was discovered. Overall, the patients became calmer by the communication and information given before and during the examination.

Inledning: Varje dag får ca. 170 kvinnor runt om i världen diagnosen bröstcancer. Förstahandsmetoden för screening av brösten är i dagsläget mammografi. Studier visar på att kvinnor med täta bröst får inte rätt diagnos med enbart mammografiundersökning. Denna litteraturöversikt tar upp alternativa undersökningsmetoder för att diagnostisera och behandla bröstcancer hos kvinnor med täta bröst. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa betydelsen av magnetresonanstomografi- samt ultraljud vid utredning av täta bröst. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar granskades efter sökningar i både PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av samtliga artiklar visar att ultraljud och magnetresonanstomografi kan användas för att utesluta misstänka patologier som hittas vid mammografiundersökningar av täta bröst. Dessa artiklar lyfter också fram att det finns samband mellan bröstdensitet och fastställandet av korrekt diagnos, då bröstkörtlar kan tolkas som misstänka patologier i mammografibilderna.  Slutsats: Med kunskap samt adekvat information till kvinnor som har täta bröst är modaliteter som MRT och ULJ ett komplett att upptäcka bröstcancer i tid. Kvinnor som får diagnosen bröstcancer i ett tidigt skede kan snabbt få hjälp och därmed ökar också överlevnadschansen.

Social anxiety disorder (SAD) is a common psychiatric disorder associated with considerable suffering. Cognitive behaviour therapy (CBT) has been shown to be effective but a significant proportion does not respond or relapses, stressing the need of augmenting treatment. Using neuroimaging could elucidate the psychological and neurobiological interaction and may help to improve current therapeutics. To address this issue, functional and structural magnetic resonance imaging (MRI) were repeatedly conducted on individuals with SAD randomised to receive CBT or an active control condition. MRI was performed pre-, and post-treatment, as well as at one-year follow-up. Matched healthy controls were also scanned to be able to evaluate disorder-specific neural responsivity and structural morphology. This thesis aimed at answering three major questions. I) Does the brain’s fear circuitry (e.g., the amygdala) change, with regard to neural response and structural morphology, immediately after CBT? II) Are the immediate changes in the brain still present at long-term follow-up? III) Can neural responsivity in the fear circuitry predict long-term treatment outcome at the level of the individual? Thus, different analytic methods were performed. Firstly, multimodal neuroimaging addressed questions on concomitant changes in neural response and grey matter volume. Secondly, two different experimental functional MRI tasks captured both neural response to emotional faces and self-referential criticism. Thirdly, support vector machine learning (SVM) was used to evaluate neural predictors at the level of the individual. Amygdala responsivity to self-referential criticism was found to be elevated in individuals with SAD, as compared to matched healthy controls, and the neural response was attenuated after effective CBT. In individuals with SAD, amygdala grey matter volume was positively correlated with symptoms of anticipatory speech anxiety, and CBT-induced symptom reduction was associated with decreased grey matter volume of the amygdala. Also, CBT-induced reduction of amygdala grey matter volume was evident both at short- and long-term follow-up. In contrast, the amygdala neural response was weakened immediately after treatment, but not at one-year follow-up. In extension to treatment effects on the brain, pre-treatment connectivity between the amygdala and the dorsal anterior cingulate cortex (dACC) was stronger in long-term CBT non-responders, as compared to long-term CBT responders. Importantly, by use of an SVM algorithm, pre-treatment neural response to self-referential criticism in the dACC accurately predicted (&gt;90%) the clinical response to CBT. In conclusion, modifying the amygdala is a likely mechanism of action in CBT, underlying the anxiolytic effects of this treatment, and the brain’s neural activity during self-referential criticism may be an accurate and clinically relevant predictor of the long-term response to CBT. Along these lines, neuroimaging is a vital tool in clinical psychiatry that could potentially improve clinical decision-making based on an individual’s neural characteristics. / Social ångest är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna. Mer än en miljon svenskar bedöms lida av detta. Social ångest leder ofta till svåra konsekvenser för den som drabbas, men även ökade kostnader för samhället har noterats, t ex i form av ökad sjukfrånvaro. Även om många som drabbas inte söker hjälp så finns effektiva behandlingar för social ångest, både farmakologiska och psykologiska behandlingar rekommenderas av Socialstyrelsen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad och rekommenderad psykologisk behandling för social ångest. Trots att nuvarande interventioner är effektiva så är det fortfarande en andel individer som inte blir förbättrade. Det finns en stor andel studier som visar att individer med social ångest, i jämförelse med friska individer, karakteriseras av överdriven aktivitet i ett nätverk som har till uppgift att tolka och reagera på hotfull information. Denna aktivitet är lokaliserad i rädslonätverket där området amygdala spelar en central roll. Det finns ett behov att utveckla nuvarande behandlingar och denna avhandling syftar till att öka vår förståelse för en neurobiologisk verkningsmekanism bakom KBT för social ångest. I detta forskningsprojekt har magnetresonanstomografi (MRT) använts för att undersöka personer som lider av social ångest. Upprepade mätningar har genomförts, innan, efter, och vid uppföljning ett år efter ångestlindrande behandling. Utöver detta har individer som inte lider av social ångest undersökts för att förstå hur patienter skiljer sig från friska personer, men också för att undersöka om behandlingen normaliserar patientens hjärna. Under tiden som deltagarna undersöktes med MRT genomfördes två experiment för att ta reda på hur hjärnan reagerar på affektiv information. Deltagarna tittade på bilder med ansikten som uttrycker emotioner, t ex arga och rädda ansiktsuttryck, samt information som innehöll kritiska kommentarer riktade till personen själv eller någon annan, t ex ”ingen tycker om dig” eller ”hon är inkompetent”. Strukturella bilder på deltagarnas hjärnor har också samlats in vid varje mättillfälle. Utöver detta fick alla deltagare instruktioner om att de efter MRT skulle hålla en muntlig presentation inför en publik. Denna uppgift är oftast den värsta tänkbara för individer med social ångest, och syftet med uppgiften var att relatera hjärnans struktur och aktivitet till hur mycket ångest som individerna upplevde inför denna situation. I arbetet med denna avhandling har tre frågor ställts. a) Uppstår strukturella och funktionella förändringar i rädslonätverket direkt efter avslutad KBT (Studie I och II)? b) Är de tidiga förändringarna efter behandlingen även kvarstående ett år senare (Studie III)? c) Kan hjärnans reaktioner i rädslonätverket förutspå vilka individer som kommer att bli förbättrade av en ångestlindrande psykologisk behandling på lång sikt? Resultat från studierna i denna avhandling sammanfattas nedan: Reaktioner till självriktad kritik i amygdala är överdrivna hos individer med social ångest, i jämförelse med friska individer Reaktioner i amygdala minskar efter att individerna blivit behandlade med KBT och minskningarna korrelerar till minskade symptom av social ångest Den strukturella volymen av amygdala korrelerar positivt med hur mycket ångest individerna upplever inför en muntlig presentation, och minskningen av dessa symptom korrelerar även med hur mycket volymen av amygdala minskar efter KBT Minskningen av amygdalavolym och den samtidigt minskade reaktiviteten i amygdala till självriktad kritik är korrelerade. Medieringsanalyser antyder att det är den minskade volymen som driver förhållandet mellan minskad reaktivitet och minskad ångest inför att hålla en muntlig presentation Den strukturella minskningen av amygdala ses både direkt efter behandlingens avslut, men även vid uppföljning ett år senare. Hjärnans reaktivitet till självriktad kritik i amygdala minskar direkt efter behandling, men är inte kvarstående vid uppföljning ett år senare Kopplingen mellan hjärnans reaktivitet till självriktad kritik i amygdala och dorsala främre cingulum var starkare hos de som inte blev förbättrade (jämfört med de som blev bättre) av en ångestlindrande behandling på lång sikt Med hjälp av en stödvektormaskin (en. support vector machine learning) och ett mönster av hjärnaktivitet i dorsala främre cingulum innan behandling påbörjades, predicerades (med 92% träffsäkerhet) vilka individer som ett år senare var fortsatt förbättrade av en effektiv psykologisk behandling Utifrån dessa observationer är slutsatserna att strukturell och funktionell påverkan på amygdala är en möjlig neurobiologisk mekanism för minskad social ångest efter KBT, samt att reaktivitet i främre cingulum kan ge kliniskt relevant data om vem som kommer att bli förbättrad av en psykologisk behandling. Denna information kan potentiellt vara viktig i framtidens psykiatri för att utveckla existerande behandlingar, men även för att stödja klinikers beslutsfattande huruvida en viss individ bör erbjudas en specifik behandling eller ej. / <p>Illustration on the cover by Jan Lööf. Cover image printed with permission from Jan Lööf and Bonnier Carlsen Förlag. The cover was art directed by Staffan Lager.</p><p>The thesis is reprinted and the previous ISBN was 9789176856888.</p>

Bakgrund: Kontrastmedel används inom medicinsk avbildning för att tolka anatomi och patologi. Gadolinium är den vanligaste typen av kontrastmedel som används inom magnetresonanstomografi (MRT). Eftersom gadolinium är ett läkemedel kan det orsaka biverkningar. Studier har visat att det finns ett samband mellan insjuknandet av nefrogen systemisk fibros (NSF) och gadoliniumkontrastmedel hos njursjuka patienter. Syfte: Att ta reda på vilka biverkningar som kan uppstå efter en gadoliniumkontrastmedelsinjektion och redogöra för hur vanligt förekommande de är. Utöver detta undersöka om patienter med nedsatt njurfunktion insjuknar i NSF av gadoliniumkontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Omtalade biverkningar är skelettsmärta, huvudvärk, illamående, kräkningar och hudförändringar. Ångest, oro, influensaliknande symptom, klåda, osammanhängande tankegång, metallsmak i munnen, ledstelhet och muskelspasm är mindre omtalade biverkningar. Svåra biverkningar förekommer såsom struphuvudsödem, anafylaktisk chock, andningssvårigheter, dyspné och medvetslöshet. Milda biverkningar är mest förekommande. Fyra fall av NSF konstateras i en studie med 261 njursjuka deltagare. I en annan studie med 571 dialyspatienter bekräftades inga fall av NSF. Slutsats: Förekomsten för en biverkning är sällsynt men både omtalade och mindre omtalade biverkningar kan inträffa. Det finns studier som visar ett tydligt samband mellan NSF och gadolinium hos patienter med nedsatt njurfunktion medan andra studier inte kan bekräfta det. Gadoliniumkontrastmedel är relativt riskfritt men observation av patienten bör alltid förekomma. / Background: Contrast media are used in medical imaging to picture anatomy and pathology. Gadolinium is the most common type of contrast media used in magnetic resonance imaging (MRI). The use of gadolinium may cause adverse effects. The association between gadolinium-based contrast media and nephrogenic systemic fibrosis (NSF) in patients with renal insufficiency has been described in earlier studies. Purpose: To describe the most frequent adverse effects caused by gadolinium-based contrast media and their incidence. The study also aims to explain the association between NSF and gadolinium in patients with renal insufficiency. Method: The study has been conducted as a systematic literature review. Results: The well-known adverse effects are bone pain, headache, nausea, vomiting, and skin lesions. Anxiety, flu-like symptoms, pruritus, clouded mentation, metallic taste in the mouth, joint stiffness and muscle spasm are less mentioned. Severe adverse effects also exist such as laryngeal-edema, anaphylactic shock, breathing difficulty, dyspnea and unconsciousness. Mild adverse effects are most common. Four cases of NSF were found in a study with 261 participants with renal disease. In another study 571 patients with dialysis treatment were included, no cases of NSF were confirmed. Conclusion: Both well-known adverse effects and less mentioned adverse effects exist but the occurrence of an adverse effect is rare. There are studies showing a clear association between NSF and gadolinium in patients with renal insufficiency, whilst others can´t confirm it. Gadolinium-based contrast media is relatively risk-free but observation of the patient should always occur.

Inledning: Bröstcancer är en vanlig cancerform hos kvinnor och årligen drabbas 1,5 miljoner kvinnor världen över. Screeningprogram och tidig upptäckt är två faktorer som leder till ökad överlevnad. För kvinnor där en ökad cancerrisk föreligger såsom förhöjd ärftlighet och BRCA-mutation rekommenderar socialstyrelsen att mammografiscreening kompletteras med MR. MR kan komplettera bröstdiagnostik till en mer individanpassad behandling. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur bröstdiagnostik med magnetkamera (MR) inverkar på den kirurgiska behandlingen av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där 11 kvantitativa artiklar användes för att svara på studiens syfte. Resultat: Preoperativ MR detekterade ytterligare maligna lesioner som inte tidigare var kända vilket medförde en förändrad behandling till mer omfattande kirurgi såsom mastektomi och lumpektomi. MR visade generellt en överskattning av tumörstorlek vid bedömning av tumörutbredning. Utöver den redan diagnostiserade bröstcancern detekterades med MR ytterligare lesioner vilka ej var synliga vid mammografi både i det primära och det kontralaterala bröstet. MR i kombination med biopsi konstaterar maligna lesioner. Slutsats: Fakta tyder på att MR har hög sensitivitet men en lägre specificitet vid detektering av förändringar i bröstvävnaden. Resultatet är ej entydigt och behov finns av ytterligare studier inom ämnet. / Introduction: Breast cancer is a common form of cancer in women, annually, 1.5 million women are affected worldwide. Screening programs and early detection lead to increased survival. In women where there is increased cancer risk with increased heredity and in BRCA mutation, the National Board of Health recommends that mammography screening be supplemented with Magnetic resonance imaging (MRI). MRI can supplement breast diagnosis and can lead to a more personalized treatment. Purpose:The purpose of this literature study was to describe how breast diagnosis with MR affects the surgical treatment of breast cancer. Method: A literature study was conducted, where 11 quantitative articles were used to respond to the purpose of the study.Results: Preoperative MRI detected additional malignant lesions not previously known which resulted in a change in treatment for more extensive surgery such as mastectomy and lumpectomy. MRI generally showed an overestimate of tumor size in the assessment of tumor proliferation. In addition to the already diagnosed breast cancer, MR was detected additional lesions which were not visible in mammography in both the primary and the contralateral breast. MRI in combination with biopsy notes malignant lesions. Conclusion: Facts suggest that MRI has high sensitivity but a lower specificity in detecting changes in the breast tissue. The results are not unambiguous and there is a need for further studies on the subject.

The quest for improved efficiency in magnetic resonance imaging has motivated the development of strategies like parallel imaging where arrays of multiple receiver coils are operated simultaneously in parallel. The objective of this project was to find an estimation of phased-array coil sensitivity profiles of magnetic resonance images of the human body. These sensitivity maps can then be used to perform an intensity inhomogeneity correction of the images. Through investigative work in Matlab, a script was developed that uses data embedded in raw data from a magnetic resonance scan, to generate coil sensitivities for each voxel of the volume of interest and recalculate them to two-dimensional sensitivity maps of the corresponding diagnostic images. The resulting mapped sensitivity profiles can be used in Sensitivity Encoding where a more exact solution can be obtained using the carefully estimated sensitivity maps of the images. / Inom magnetresonanstomografi eftersträvas förbättrad effektivitet, villket bidragit till utvecklingen av strategier som parallell imaging, där arrayer av flera mottagarspolar andvänds samtidigt. Syftet med detta projekt var att uppskattamottagarspolarnas känslighetskarta för att utnyttja dem till i metoder inom magnetresonansavbildning. Dessa känslighetskartor kan användas för att utföra intensitetsinhomogenitetskorrigering av bilderna. Genom utforskande arbete i Matlab utvecklades ett skript som tillämpar inbyggd rådata, från en magnetiskresonansavbildning för att generera spolens känslighet för varje voxel av volymen och omberäkna dem till tvådimensionella känslighetskartor av motsvarande diagnostiska bilder. De resulterande kartlagda känslighetsprofilerna kan användas i känslighetskodning, där en mer exakt lösning kan erhållas med hjälp av de noggrant uppskattade känslighetskartorna.

Introduktion: Cystisk fibros (CF) är en medfödd sjukdom som gör slemmet i kroppen mycket tjockare och segare än vanligt. Sjukdomen drabbar främst lungorna och mag- tarmkanalen. Patientgruppen genomgår upprepade radiologiska undersökningar av lungorna genom hela livet, detta medför en ökad risk för strålinducerad cancer. Syfte: Att sammanställa den aktuella forskningen gällande lungundersökningar med magnetresonanstomografi (MR) och datortomografi (DT) för patienter med cystisk fibros. Metod: Denna studie utfördes som en allmän litteraturöversikt. Elva vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes. Resultat: DT anses som golden standard för diagnostik av lungorna. Olika MR sekvenser har utvecklats för att matcha kvaliteten hos DT, men något standardprotokoll finns inte idag. Fördelar med MR är att modaliteten både kan visa anatomi och funktion jämfört med DT. Den sämre detaljupplösningen och den längre undersökningstiden anses som nackdelar. Slutsats: MR är ett bättre alternativ än DT som potentiell undersökningsmetod och för uppföljning av sjukdomen för patienter med CF. I dagsläget är DT fortfarande standardundersökningsmetoden, med risk för utveckling av strålningsinducerad cancer.