Syfte Syftet med studien är att få en inblick i ledarnas syn på vilka faktorer som påverkar att ungdomar slutar med hockeyn i tidig ålder. Frågeställningarna har varit: - Hur ser ledare på att ungdomar slutar med ishockey i unga år? - Vad tror ledare är orsaken till att unga lämnar ishockeyn? - Hur arbetar ledare för att behålla ungdomarna? Metod Fem ledare med lång erfarenhet inom ungdomsishockeyn har intervjuats med öppna frågor. Ledarna finns inom stora ishockeyföreningar i olika delar av landet. Analysen har baserats på flera teoretiska ramverk som KASAM om människans behov att känna sammanhang för att fungera bra som person, Self-determination Theory (SDT) som försöker förklara vad som krävs för att människor skall prestera bra samt teorin hur ungdomar sätter mål (Achievement Goal Theory, AGT) som skiljer på uppgiftsorienterade mål som bedöms efter egen framgång och egoorienterade mål som bedöms efter andras framgångar. Analysen har strukturerats efter vad som är centralt för att en människa skall må bra -   kompetens, relationer och autonomi. Resultat Studien visade att ledarna vill att spelarna skall stanna kvar och för samtal med den spelare som har tankar på att sluta för att finna ut skälet till avhoppet och om något i lagets verksamhet bör ändras. Ledaren anser också att olika skäl finns för att spelare lämnar laget som till exempel att de har kommit in i ett nytt skede i livet med nya kamrater och nya intressen eller att de inte känner att de har tillräcklig kompetens. Många nämner att den årliga uttagningen till TV-pucken påverkar genom att de som inte blir uttagna känner sig mindre kompetenta. Ledarna har Ishockeyförbundets riktlinjer i Hemmaplansmodellen som vägledning och arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla och utveckla spelarna. Teman i ledarnas arbete är behovet av kompetens, goda relationer och autonomi hos spelarna. Slutsats Ledarna vill behålla spelarna och det är olika orsaker till att vissa spelare slutar som brist på kompetens och andra intressen. Ledarna arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla spelarna. Om en spelare börja fundera på att lämna laget anstränger sig ledarna för att de skall stanna kvar. Om spelaren ändå beslutar att sluta har de respekt för det. Ledarna strävar efter en lugn och trygg miljö samt främjar i sitt arbete kompetens hos spelarna, goda relationer - i laget och mellanmänskligt- samt spelarnas autonomi. / The aim of this study was to find out how leaders in youth ice hockey in Sweden feel about dropouts, what the reason for dropouts are and how the leaders act to make the players stay in the team. Five experienced leaders in youth ice hockey in different clubs in Sweden were interviewed in semi-structured interviews. The answers were analyzed based on three theoretical frameworks; KASAM, Self-determination Theory and Achievement Goal Theory. The study shows that the leaders want to keep the players in the team and have talks with those who have thoughts about leaving the team to find out reasons for this, including possible wishes for changes in the teamwork. The leaders have found that the players have different reasons for their decision to leave the team such as a new stage in life with new mates and new interests or lack of feeling competent enough. Many leaders mention that the yearly selection of players to a big competition in Sweden for 15-year-old players make those, who are not selected, feel less competent. The leaders work according to guidelines from the Swedish Ice Hockey Association with a transformative leadership style to foster competence, relatedness and autonomy. The conclusion is that the leaders want to keep the players and that there are various reasons for dropouts including other interests and lack of competence. If a player shows interest to dropout the leaders try to keep them but if the player persists in leaving this is respected by the leaders. The leaders strive towards a safe and secure environment in the team and foster competence, relatedness and autonomy. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

The aim of this qualitative study was to explore the vulnerability to HIV of rural male youth with regard to their beliefs, sexual attitudes and behaviour. The study took place in the Waterberg, a district of Limpopo in South Africa, and provided insight into and understanding of the youths’ attitudes to and intentions regarding HIV prevention and their perceptions of how they were influenced by the Boys2Men programme. The Theory of Reasoned Action and the Social Constructionist Theory provided a framework for the study. Nine participants between the ages of 19 and 26 were purposefully selected, and data was collected via individual face-to-face and focus group interviews. A number of semi-structured questions were used to guide the study, and data captured from the interviews was analysed by thematic content analysis. / Sociology / M.A. (Social Behaviour Studies in HIV/AIDS)