Background/Introduction:  Coaching is a concept that has existed since the 16th century but recently seems to be in every context. There are life coaches, work coaches, sports coaches and coaching in companies. Suddenly coaching seems to be everywhere. Despite that, there is not many empirical studies about coaching. At the same time there is a discussion going on about wheater coaching could be seen as a short-lived fashion or not. Purpose: Develop an understanding of coaching by showing how coaching can end up in and how it can be expressed in organizations.  Research questions: How has coaching ended up in the cases in the study? How has coaching been expressed in the cases in the study? Method: We have made a qualitative study with an abductive approach. First we have collected empirical material through semi-structured interviews without a theoretical basis. Then we analyzed and interpreted the empiricals using institutional theory.  Conclusion: The study shows that coaching has spread through leadership educations, sport coach educations, university studies, own interest, lectures, books, and role models. The coaching then been expressed through communication, questions, goals and planning, support and feedback. The characteristics of coaching, the way it is spreads and the way it has come to the companies are in line with how fashion works according to the theory. The organisations also handle coaching in the exact same way as they are handling fashion. With these facts we claim that one could say that coaching is fashion today. / Bakgrund/inledning: Coaching är ett begrepp som funnits sedan 1500-talet men som på senare tid verkar finnas överallt. Det finns livscoacher, jobbcoacher, idrottscoacher och coaching i företag. Det verkar vara något som plötsligt finns i alla sammanhang. Trots det finns det få empiriska studier om coaching. Samtidigt pågår en diskussion kring huruvida coaching kan ses som ett mode eller inte.  Syfte: Utveckla förståelsen för coaching genom att visa på hur coaching kan komma till och ta sig i uttryck i organisationer Frågor: Hur har coaching kommit till fallen i studien?  Hur har coaching tagit sig i uttryck i fallen i studien?  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med med ett abduktivt tillvägagångssätt. Vi har först samlat in empiriskt material via semi-strukturerade intervjuer utan en teoretisk utgångspunkt för att sedan analysera och tolka det empiriska materialet med hjälp av institutionell teori. Slutsats: Studien visar att coaching har spridit sig via ledarskapsutbildningar, idrottscoachutbildning, universitetsstudier, eget intresse, föreläsningar, böcker, och förebilder. Coachingen har sedan tagit sig i uttryck genom kommunikation, frågeställningar, mål och planering, stöttning och feedback. Cochingens egenskaper, sätt att sprida sig på och komma till företaget stämmer överens med hur ett mode fungerar. Organisationerna hanterar dessutom coaching precis som de hanterar moden vilket gör att vi menar att vi kan säga att coaching ses som ett mode idag.

THESIS ABSTRACT

Projekt har använts av människor sedan början av sin tid och är idag en vanlig arbetsform bland många branscher och organisationer. Projekt är inte bara effektiva när det kommer till att åstadkomma resultat utan också för att implementera organisatoriska förändringar och anses således spela en viktig roll i införandet av hållbar utveckling bland organisationer. Projekts användbarhet har lett till att en stor mängd forskning dedikerats till ämnet projektledning vilket bland annat bidragit med en nyanserad portfolio av projekttyper och projektmetoder. Däremot har den inte försett organisationer med en förståelse för varför så många finns och hur man väljer bland dem. Forskning pekar också på att det finns ett positivt samband mellan framgångsrika projekt och lämplig projektmetodik vilket indikerar att valet av projektmetod har en stor betydelse för projektframgång och därmed också införandet av hållbar utveckling bland organisationer. Fortfarande vet vi väldigt lite om just processen att välja projektmetod. I litteraturen inom innovationsdiffusion, däremot, har man sedan långt tillbaka sökt förklaringar till varför organisationer väljer att adoptera eller avvisa innovationer och bidragit med flera teorier inom detta ämne. Målet med denna studie var därför att undersöka om innovationsdiffusionsteorier är applicerbara i ett projektmetodsammanhang och i vilken utsträckning hållbar utveckling används som bedömningskriterium med syftet att försöka beskriva vad som ligger bakom organisationers val av projektmetod. Detta har inneburit en identifikation av påverkansfaktorer inom ramen för dessa teorier, för att avgöra deras relevans i sammanhanget, samt inom hållbar utveckling. En kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats på teori tillämpades och data ackumulerades via intervjuer från både näringslivsanställda och forskare. Resultatet indikerar att valet av projektmetod bland organisationer med stor sannolikhet påverkas av ett flertal yttre faktorer: 1) Makthavande organisationer som hämmar företag att jobba agilt genom offentlig upphandling 2) Konsultfirmor som ”säljer” olika projektmetoder genom deras kapacitet att övertyga 3) Media som influerar beslutsfattare genom dess förmåga att skapa och kapa trender och 4) Andra organisationer som influerar andra beslutsfattare att imitera deras val av projektmetod genom deras positiva resultat eller egenskaper. / Projects have been used by people since the beginning of their time and are now a common form of work among many industries and organizations. Projects are not only effective when it comes to achieving results but also for implementing organizational changes and are thus considered to play an important role in the introduction of sustainable development among organizations. The usefulness of projects has led to a large amount of research being dedicated to the topic of project management, which has, among other things, contributed with a nuanced portfolio of project types and project methods. However, it has not provided organizations with an understanding of why so many exist and how to choose between them. Studies also indicate that there is a positive relationship between successful projects and appropriate project methodology, which indicates that the choice of project method has a great importance for project success and thus also the introduction of sustainable development among organizations. Still, we know very little about the process of choosing a project method. In the literature on the diffusion of innovations, however, researchers have sought explanations for why organizations choose to adopt or reject innovations and contributed with several theories in this subject. The aim of this study was therefore to investigate whether innovation diffusion theories are applicable in a project method context and to what extent sustainable development is used as an assessment criterion with the purpose of trying to describe what lies behind organizations' choice of project method. This has involved identifying influencing factors within the framework of these theories, to determine their relevance in the context, as well as within sustainable development. A qualitative research method with a deductive approach to theory was applied and data was accumulated via interviews from both business employees and researchers. The result indicates that the choice of project method among organizations is very likely to be influenced by a number of external factors: 1) Powerful organizations which inhibit companies from working agile through public procurement, 2) Consultancy firms which "sell" different project methods through their capacity to convince, 3) Media which influence decision makers through its ability to create and cut trends and 4) Other organizations which influence decision makers to imitate their choice of method trough their positive results or attributes.

Genom studien har vi kunnat identifiera hur större svenska fastighetsbolag använder LCC-kalkylen samt hur den har bearbetats. Slutsatsen har resulterat i att LCC-kalkylen har sitt största syfte i att kunna jämföra investeringsalternativ men även att LCC möjliggör det att få en helhetsbild över hela investeringens livscykel. Det är tydligt att det finns en medvetenhet gällande osäkerheter och risker som LCC-kalkylen kan befästas med. Dock har vi inte kunnat identifierat någon enhetlig hantering av dessa. Beträffande bearbetningen av LCC-kalkylen resulterar studien i att LCC-kalkylen medvetet har bearbetats för att vara vara kompatibel i den lokala miljön och för att uppnå bättre resultat samt ökad effektivitet. / Through the study, we have been able to identify how major real estate companies in Sweden use the LCC and how it has been processed. The conclusion has resulted in the LCC having its main purpose in being able to compare investment alternatives, but also that LCC makes it possible to get an overall picture of the entire investment life cycle. It is clear that there is an awareness of uncertainties and risks associated with the LCC. However, we have not been able to identify any uniform management of these. Regarding the processing of the LCC, the study results in the LCC having been deliberately processed in order to be compatible in the local environment and to achieve better results and increased efficiency.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept. Detta genom att kartlägga förekomst och beskriva vad som studerats och hur det har presenterats i uppsatser relaterade till BSC tidsperioden 1997 till 2013, med tyngdpunkt på åren 2000-2012. Jämförelsen mellan den empiriska och teoretiska referensramen ska leda till att belysa BSC livscykel. Metod: En dokumentstudie har genomförts där det empiriska materialet är avgränsat till uppsatser vilka producerats vid svenska universitet och högskolor och publicerats i endera eller bägge dataarkiven DiVA och Uppsök vilka finns tillgängliga via Internet. Uppsatser som där-utöver kan återfinnas i lokala arkiv via lärosätenas bibliotek och hemsidor ingår inte i studien. Resultat, Slutsatser: Resultaten i denna undersökning som omfattar information om cirka 500 uppsatser visar att antalet uppsatser som relaterats till BSC ökat till år 2006 för att därefter uppvisa en avtagande trend. Det är dock en skillnad mellan studier inriktade mot offentlig eller privat verksamhet, där det de senaste tre åren finns indikationer på ett stigande intresse för BSC inom privat verksamhet. Det går att spåra avtryck av BSC innehåll och utveckling i uppsatserna, till exempel studier om budget och BSC och studerade organisationer som omnämns i den svenska BSC litteraturen. Ett tydligt avtryck är studerande som spridningsagenter för BSC och en länk mellan akademi och praktik på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. Baserat på en beräkning med mycket förenklade antaganden har studerande gemensamt ägnat nästan två sekel till att genomföra undersökningar som är mer eller mindre inriktade mot BSC. / Background: Kaplan and Norton’s Balanced Scorecard (BSC) was introduced in the beginning of the 1990s and is a popular performance management system and strategic management system. BSC is also an example of a management idea (Røvik 2008) and management fashion (Abrahamson 1996) disseminated in a management fashion market. To facilitate the dissemination process and to minimize the resistance on local markets several components may be included. In Sweden for example described components are a human perspective, intellectual capital and abandoning of budget (Ax & Bjørnenak 2005). Kaplan and Norton - the founders of the concept together with researchers, consultants and mass media are members of a management-fashion-setting community. Students are also an actor in a management fashion market and they are recipients of BSC in training and in professional occupations. Therefore the student category is the main focus in this study. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding whether and in what way BSC may be perceived as a popular management idea. This by first identifying the presence of BSC and then describe what has been studied and how it has been presented in essays during the period 1997 to 2013, with emphasis on the period 2000 to 2012. The comparison between the empirical and theoretical frame of reference will illustrate BSC life cycle. Method: A document study has been performed and the empirical sample is delimited to essays produced at universities in Sweden and published in one or both of the data archives named DiVA and Uppsök. The archives are available on Internet. Essays which additionally may be found at university libraries and their websites are not included in the study. Results, Conclusions: The empirical sample comprises information of about 500 essays and there are a growing number of studies about BSC until the year 2006. Thereafter a tendency for a decline in popularity exists. There is a difference between studies about public and private organizations where there are indications for a growing interest of BSC in private organizations during the last three years of the time period 2000 to 2012. One can find imprints of BSC components and development in the essays. For example BSC and budget and Swedish organizations that are exemplified in the Swedish BSC literature. A strong impression is that students as an actor on a management fashion market, with simplified assumptions have collectively spent almost two centuries to investigate topics which are more or less dedicated to BSC.

Previous research highlighted consumer dissatisfaction with fashion clothing products on offer. There is a lack of information about real consumers needs due to the industry standards of beauty and behaviour as well as a constant rush for innovation that feeds fashion cycles. This research identifies the elements that will enable fashion clothing companies to become more inclusive, and aims to find a methodological relationship between the stakeholders in the fashion industry: consumers, designers and companies. The research considered the difference between a mature market as opposed to emergent ones, and addressed differences between Western and Eastern cultures.

No description available.