Introduction: Today, effective flow is of great importance in companies in heavier industries to get the maximum capacity out of their resources. Automating their flows can prove extremely important to get the maximum capacity you capable of. RFID is a smart technology for achieving an automated flow built for the future. Importance of logistics is becoming increasingly important for competitive companies that want to create the greatest possible profitability. More developed processes in flow can be a way for companies to move towards becoming more efficient and competitive. RFID can be a way of working as technology to quickly and efficiently simplify processes while ensuring that information is read managed faster.Purpose: The purpose of the study is to create a broader knowledge of RFID as a technology and its opportunity to create value for and to improve the flow and processes of companies that choose to apply this tool within their business.Method: To achieve the objectives of the study and answer the purpose of this thesis project, observations have been made at a case company and interviews with carefully chosen personnel at the case company were made. This has since been critically reviewed against data collected in the theoretical reference framework. Theory has been critically reviewed in most databases and compared with several sources to ensure credibility. Interviews that belong to the qualitative data collection consist of varying interview questions that are available in the study. This is a general approach the authors have used to achieve the purpose of the study.Result: The result of this study was conducted through the qualitative survey conducted through the case company, where it was founded that the case company is manual in its processes and way of working. Based on data and previous research investigated it has been suggested that a more automated approach would be more optimal and create a higher value for a larger company in heavier industry.Conclusion: The study identifies and detects the challenges that manual a flow and processes have in comparison to more automated flow and processes when it comes to eliminate wastes that arise. RFID is a good and useful technology when it comes to reading different amounts of data in a fast and efficient way. / Introduktion: I dag är ett effektivt flöde av största vikt hos företag inom tyngre industrier för att få ut maximal kapacitet ur sina resurser. Att automatisera sina flöden kan visa sig vara ytterst viktigt för att få ut högsta möjliga kapacitet. RFID är en smart teknik och ett bra verktyg för att nå ett automatiserat flöde. Betydelsen av logistiken blir allt mer viktigare för konkurrenskraftiga företag som vill skapa största möjliga lönsamhet. Mer utvecklade processer i flöden kan vara ett sätt för företag att ta i riktning mot att bli mer effektiva och öka konkurrenskraften. RFID tekniken kan vara ett bra arbetssätt för att snabbt och effektivt förenkla processen samtidigt som man säkerställer att information läses av och hanteras snabbare.Syfte: Studiens syfte är att skapa en bredare kunskap kring RFID som teknik och dess möjligheter att skapa värden för och förbättra flöden och processer hos företag som väljer att applicera denna teknik inom sin verksamhet.Metod: För att uppnå studiens mål och besvara syftet i detta examensarbete har observationer ute hos fallföretag samt intervjuer med noggrant utvald personal hos fallföretaget genomförts. Detta har sedan kritiskt granskats mot data som samlats in i den teoretiska referensramen. Teorin har kritiskt granskats i flertalet databaser och jämförts med flera källor för att säkerställa trovärdigheten. Intervjuer som tillhör den kvalitativa datainsamling består av varierande intervjufrågor som finns att ta del av i studien. Detta är ett generellt arbetssätt författarna har använt för att uppnå studiens mål och syfte.Resultat: Resultatet i denna studie togs fram via den kvalitativa undersökningen som utfördes hos fallföretaget där det framkom att man inom fallföretaget är väldigt manuella inom sina processer. Utifrån data och tidigare forskning som undersökts har man tagit fram att ett mer automatiserat arbetssätt skulle vara mer optimalt och värdeskapande för ett större företag inom tyngre industri. Slutsats: Studien identifierar och upptäcker de utmaningar som manuella flöden och processer har i jämförelse med mer automatiserade flöden och processer när det gäller att eliminera slöseri som uppstår. RFID är en bra och användbar teknik när det gäller att läsa olika mängder data på ett snabbt och effektivt sätt.

Industrier existerar i en hektisk konkurrerande omvärld där prestanda för processer är av stor betydelse att optimera. För att utföra detta på bästa sätt behövs mätdata som indikerar vilka processer som är i behov av förbättringsåtgärder samt berättar vilka processer med bra prestation. Beräkningar med produktivitet är det vanligaste sättet att värdera hur en process presterar och därför används produktivitet som grundbegrepp för denna studie. Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka inputs och aktiviteter en automatiserad produktion med hög variation av produkter bör använda vid produktivitetsmätning. Syftet är samtidigt att uppmärksamma en maskinparks potentiella utnyttjandegrad i förhållande till tillgänglighet. Fallstudien utförs på AMB industri AB i Broakulla där frågeställningens utformning baseras på deras nuvarande och tidigare produktionsutformning, där den stora skillnaden är mellan stadierna är automatisering.  För att besvara problemformuleringen har studien främst använt sig av ett induktivt angreppssätt där nuvarande produktivitetsmodell för AMB undersökts, hur modellen hanterar övergång mellan arbetssätten maskin och människa samt brister modellen besitter för att endast använda mänskliga utföranden. Detta utfördes parallellt med en deduktiv ansats där djupdykning inom litteraturen för en större omfattning till begreppet produktivitet samt alternativa beräkningsmodeller för produktivitet.  Målet med den nyutvecklade produktivitetsmodellen är möjligheten att utnyttja tider oberoende av aktivitet och produktsort. Där alla tider i produktionen registreras och kan kopplas till enskild enhet eller grupp. Nuvarande modell utesluter ett flertal aktiviteter då maskintid inte används vid beräkning av produktiviteten, vilket blir mer aktuellt då automatiseringsgraden ökar successivt. Resultat kan efter teknologisk innovation visa en falsk bild för produktivitet då ett flertal outputs negligeras. Ett förslag till en produktivitetsmodell har utformats bestående av maskintid och mantid beroende på vad en produktion kan använda som input. Syftet med kombinationen av inputs är att beräkna produktivitet för en hel produktion och separera värdeskapande och indirekt värdeskapande processer, det ger företag förutsättningar till att optimera planering och utförande. Visualiseras främst med nyckeltal till produktionens effektivitet, utnyttjande och kvalitetsgrad. Även ett nytt nyckeltal har presenterats genom en korrelationskoefficient där resultatet ger en inblick i produktionens flexibilitetens genom en maskins utnyttjandegrad i förhållande till dess tillgänglighet under särskilda förhållanden. / Industries exist in a highly competitive world where performance for different processes needs to be optimized. To execute such improvement in the best way possible, data is needed to show which process that is in need to be supplemented. Calculations surrounding productivity is the common way to value how a process performs and therefore productivity is used as a basic concept for this study.  The purpose of this study is to increase the understanding of productivity, how it can be defined and be created as a durable measuring method for production. This case study is conducted with the help of  AMB industri AB located in a small Swedish town called Broakulla, where the research questions are designed in regards to their current and previous production design.  To answer the research question, this study is primarily using an inductive approach where the current productivity method for AMB is being examined, how the method handles transition between work done by machine and employee as well as current flaws by only using human performance. This was being executed in parallel with a deductive approach consisting of a literature research for a greater understanding of the word productivity and how it can be conducted into a method for measuring productivity.  The goal of the new method for measuring productivity is the opportunity to use time independently of operation and products. Where all time within production is registered and connected to a singular unit or group. The current method excludes operations performed by machines thus machine time is not being used to measure productivity, which becomes more relevant as automatisation rates increase. The result after such changes can be misleading for a proper evaluation of production productivity since several outputs get neglected.  One proposal has been made as a productivity method consisting of machine and employee time as inputs, where theoretical time is assumed to be optimal. The purpose of combining inputs when calculating productivity for every part of the production and dividing high and low value operations, is to give companies an opportunity to optimize planning and their actions. Actions primarily affecting production effectivity, utilization and quality. A new key performance indicator has also been presented through a correlation coefficient where results provide an insight into the flexibility of production through a machine's degree of utilization in relation to its availability during special conditions.

Studien syftar till att öka förståelsen för de utmaningar som läkemedelstillverkare står inför när manuellt arbete i befintliga tillverkningsprocesser ska förbättras. För att uppnå syftet utfördes en fallstudie vid ett av AstraZenecas produktionsavsnitt, med målet att undersöka hur manuellt arbete konkret kan och bör förbättras samt identifiera de faktorer som begränsar förbättringsarbetet. Studien identifierade både risker och potentiella förbättringsområden. För att förebygga risker presenterade studien följande rekommendationer: gå från att agera reaktivt till att agera proaktivt, riskbedöm alla aktiviteter och arbetsmoment, se över arbetsställningar och arbetsrörelser samt visualisera detta, inför specifika ergonomirutiner, utbilda personalen i grundläggande ergonomi och arbetsteknik, kompetensutveckla personalstyrkan, anställ ergonom internt, implementera studiens designförslag och utred möjligheten att förändra arbetsstationens utformning ytterligare. Studiens resultat indikerar att det är svårt att förändra arbetsstationernas utformning, således rekommenderas främst insatser på organisations- och individnivå. Faktorer som särskilt hindrade förbättringsarbetet kopplades till rådande regelverk, men fabrikens nuvarande förutsättningar påverkade också. Dessa hinder medförde att förvaltning av befintlig produktion prioriterades över faktisk förbättring. Studien bekräftade således att läkemedelstillverkare tenderar att ha en restriktiv syn på förändring. Föråldrade anläggningar och en ergonomisk eftersatt produktionsmiljö identifierades som de främsta konsekvenserna av detta synsätt. Slutsatsen av denna studie är att manuellt arbete i den studerade processen kan behöva förbättras och att förbättringsarbete generellt är utmanade. De framtagna rekommendationerna har anpassats efter en produktionsmiljö där teknik och designförändringar är svåra att genomföra. För att råda bukt på industrins restriktiva syn på förändring kan även en attitydförändring avseende förbättring av befintlig produktion krävas. / The purpose of this study is to enhance knowledge about the challenges pharmaceutical manufacturers face when trying to optimize manual work in manufacturing processes. To examine this, a case study of a production section at AstraZeneca was conducted. As part of the study, the factors that limit the improvement of manual work were identified, as well as in which ways work could and should be improved. The study identified both ergonomic hazards and potential areas for improvement. To prevent risks, the study presented the following recommendations: React proactively instead of reactively, ensure all activities and work steps are risk-adjusted, review work postures and movements, introduce routines with a focus on ergonomic inspectors, training staff in basic ergonomics and work techniques, develop the skills of the workforce, hire an ergonomist internally, implement the new design proposal and try to radically change workstation design. Study results indicated that changing the workstation layout and design was challenging. In this regard, the recommendations primarily address initiatives at the individual and organizational levels. Regulatory restrictions, as well as prevailing conditions in the factory, limit improvement. Additionally, the study confirms pharmaceutical manufacturers' conservative approach to change, identifying outdated facilities and a neglected ergonomic environment as primary reasons for their inaction. In conclusion, manual work in the studied process can be improved; however, it is challenging to do so. This is why the recommendations have been adjusted to fit a production environment where technology and design changes are difficult to implement. In other words, they are tailored to suit the needs of regulated industries. Furthermore, it may be necessary to overhaul the industry's attitude toward improving existing production as well.