Problem. Sponsorship has increased continuously during the 21st century, however, at the same time the public interest of traditional promotion has been diminishing. The meaning of sponsorship is a very diffuse and therefore the concept needs to be investigated. Due to the multitude of sponsorship and its impreciseness about its financial value, it is difficult to evaluate sponsorship for companies, especially when there is a difficulty in choosing a decent method for evaluation. Purpose. The purpose of this thesis is to investigate the concept of sponsorship, motives for sponsorship and evaluation of sponsorship according to the theory and give empirical examples of how these areas are being managed by companies. Method. On the basis of the purpose, a qualitative method was chosen with personal interview and telephone interviews as tools. The choice of method and tool was based on the demand for rich and deep information, since this was needed to solve the purpose. Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy and Djuice were the sample of the thesis, and have all been involved in sponsoring of the Volvo Ocean Race. Results. The concept of sponsorship has no universal definition, though it is important that companies understand the concept. By stating some cornerstones of the definition it might help explaining the problem and the indistinctness with sponsorship. Sponsorship as a communication tool is unique and therefore makes it possible for companies to differentiate on the market, since the public is getting tired on traditional promotion. Additionally, there are numerous motives to use sponsorship, but exposure is one of the most common according to the participating companies in this study, closely followed by relations. Motives can further on be categorized in two different groups, internal and external, which simplify and give a better perspective of companies’ motives. Finally, the study has shown that companies evaluate sponsorship using different theoretical tools, however, according to literature and theorists companies are not evaluating. Hence, a disagreement arises between the academic and the real world. In spite of the progression that has been made, there are still doubts concerning the trustworthiness surrounding the translation of exposure to a financial value, which contributes to that the value of sponsorship becomes more uncertain. / Problem. Sponsring är ett kommunikationsverktyg som ökat avsevärt under 2000-talet, i takt med att allmänhetens intresse för traditionell reklam har mättats. Sponsring som verktyg är ett mångfacetterat begrepp på grund av olika definitioner i kombination med olika motiv till att sponsra vilket gör att begreppet behöver utredas. På grund av sponsringens mångfald och oklarheter kring dess finansiella värde är det svårt att utvärdera sponsringsinsatser för företag, framförallt när det finns en svårig-het att välja lämplig metod för utvärdering. Syfte. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet sponsring, motiv till sponsring och utvärdering av sponsring enligt teorin samt ge exempel på hur dessa områden hanteras av företag i praktiken. Metod. Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats, med personlig intervju och telefonintervju som verktyg. Val av metodansats och verktyg grundades på att rik och djup information efterfrågades, då det krävdes för att lösa vårt syfte. Urvalet bestod av Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy och Djuice som alla varit delaktiga i sponsring av Volvo Ocean Race. Resultat. Begreppet sponsring har inte någon universal definition, däremot är det viktigt att företag förstår begreppet och genom att vissa hörnstenar ingår i definitionen kan det klargöra problemet och otydligheten med sponsring. Sponsring som kommunikationsverktyg är unikt och gör att företag på ett bra sätt kan differentiera sig på marknaden eftersom allmänheten allt mer tröttnar på traditionell reklam. Vidare finns det ett flertal motiv med att använda sponsring, varav exponering är det vanligast förekommande enligt studiens företag, följt av relationer. Motiv kan vidare delas in i två olika kategorier, nämligen interna och externa, som förenklar och ger en mer överskådlig bild av företags motiv som vidare underlättar hela processen med spons-ringsarbetet. Slutligen har studien visat att företagen i praktiken utvärderar i stor utsträckning i enlighet med de modeller som finns i teorin, även om litteraturen hävdar motsatsen. Trots att framsteg gjorts råder det dock fortfarande tvivel om trovärdigheten kring att översätta exponering till ett finansiellt värde vilket gör att värdet av sponsring blir osäkrare.

No description available.

No description available.

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bäst under lågkonjunktur och andra ekonomiskt svåra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och känslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera på den hårda internationellt konkurrensutsatta marknaden.

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem. Metoderna som använts är enkätundersökning, fokusgrupper, intervju och innehållsanalys. Slutsatsen är att konsumenter är medvetna om varumärkens ursprung och detycker att ursprunget bidrar med något positivt. De lägger inte så stor vikt vid, eller så är de inte så medvetna om att det är multinationella företag som är ägare av varumärkena. Brandorigin kan i vissa fall påverka konsumenternas köpbeslut och det är i de fall då de väljer mellan olika varumärken som förutom brand origin har liknande egenskaper och pris. Då är det troligt att konsumenterna väljer det varumärke som har ett brand origin som har positiva associationer för produkttypen eller som motsvarar konsumentens egen nationalitet. Inga direkta slutsatser kan dras från företagsperspektivet om vilken betydelse brand origin har för globala varumärken som ägs av multinationella företag. / Globalization means that the number of multinational companies increases and that a lot of brands changes nationality after mergers and acquisitions. As many brands are marketed using their origin this creates a potential problem of confusion. Studies also shows that a brands origin can affect consumers in their decision making process because consumers can be influenced by stereotypes towards a country. The problem formulation is: Which impact has brand origin to global brands that are owned by multinational companies? The main purpose is to examine how the consumers perceive brand origin and how the companies use brand origin in their marketing. The methods that have been used are a survey, focus groups, an interview and a content analysis. The conclusion is that consumers are aware of a brands origin and they think that the origin contributes to something positive. They do not really take in to consideration (or maybe they are not aware of it) that there are multinational companies who are the owners of the brands. Brand origin can sometimes affect consumers' purchasing decisions and that is when they choose between different brands that has similar features and cost. In these cases it is likely that consumers choose the brand that has a brand origin which gives positive associations for the product type or is equal to the consumers' own nationality. No direct conclusions can be drawn from the business perspective on the importance of brand origin for the global brands owned by multinational companies.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet. Tidigare studier inom området har främst fokuserat på kommunikation mellan franchisegivare och franchisetagare och hur denna har styrts. Vi önskar därför med denna studie studera förhållandet franchisetagare och franchisegivare utifrån de oreglerade faktorer som ligger till grund för varumärkesuppfattningen dem emellan. För att studera detta har vi valt att använda oss av en fallstudie på Burger King. Melins modell, den strategiska varumärkesplattformen, utgör den teoretiska grundstommen i vår uppsats och utifrån den har vi utformat en specifik arbetsmodell. Vår arbetsmodell är uppbyggd kring elementen produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering och marknadskommunikation. Utifrån dessa element har vi studerat och försökt identifiera huruvida det finns en enhetlig varumärkesuppfattning hos franchisegivaren, den strategiska delen av varumärket, och franchisetagaren, den operativa delen av varumärket. Den övergripande målsättningen för Burger King Corporation är att deras franchisetagares uppfattningar om varumärket Burger King i så hög utsträckning som möjligt ska överensstämma med hur Burger King Corporation själva uppfattar sitt varumärke och vad de vill att det ska stå för. Vi har genom vår studie funnit att det till stor del råder enighet mellan franchisetagarna och franchisegivarna och där Burger King huvudsakligen har lyckats förmedla den önskade bilden av varumärket.

No description available.

No description available.

Den första juli 2009 infördes ROT-avdraget, ett avdrag som innebär att privatpersoner har rätt att endast betala halva arbetskostnaden vid arbeten som utförs i deras hem. Detta har således bidragit till att företag som påverkas av detta och kan erbjuda tjänster som är avdragsgilla för privatpersoner får operera på en marknad under stora förändringar den senaste tiden. Denna uppsats kommer att behandla företag som utför hushållsnära tjänster så som hemstädning, fönsterputs och snöskottning med mera. För att lyckas på en marknad som förändras är det viktigt att kunna anpassa sig och differentiera sig gentemot sina konkurrenter och för att göra det så finns det flertalet olika angreppssätt.   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom hushållsnära tjänster jobbar med och har för inställning till marknadsföring. Vidare har uppsatsen för avsikt att redogöra för läsaren hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter och vilka svårigheter det medför. Som empiriskt underlag har sex stycket företag intervjuats.

Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga avregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta. För att analysera vårt resultat har vi använt Ahrenfelts modell ”Mänsklig informationsbehandling”, som bygger på kognitiv psykologi samt emotiv psykologi. Resultat visar att dessa två parametrar påverkar individens attityder, som i detta fall är inför den förväntade organisationsförändringen.