No description available.

Svensk skivindustri har från år 2000 till 2006 förlorat cirka 50 procent av sin totala omsättning i försäljning av fonogram. Flertalet förklaringar till denna nedgång finns att tillgå men ingen har hitintills lagt fram något konkret förslag på hur man ska kunna vända denna negativa utveckling. Denna kandidatuppsats har som forskningsfråga valt att undersöka vad för slags alternativa förslag till förändring det finns som svenska skivbolag skulle kunna ta till sig och på så sätt vända den negativa utvecklingen som skett de senaste sex åren. För att ge läsaren en så bra helhetsbild av problemet som möjligt har vi valt att se den svenska skivbranschen som ett gemensamt företag. Genom analysverktyg så som SWOT samt BCG Matrisen analyseras exempelvis skivbranschens styrkor, svagheter möjligheter och hot. Bland styrkorna finner vi bland andra starka lobbyorganisationer så som IFPI samt Antipiratbyrån. Förutom rådande svensk lagstiftning arbetar dessa lobbyorganisationer med att skydda den svenska upphovsrättslagen samt att arbeta mot den globala piratkopieringen, som även drabbar skivbranschen i Sverige. Bland svagheterna hos den svenska skivbranschen finner vi till exempel kopieringsskydd som orsakat mer skada än nytta för skivbolagen samt en återkommande trend bland brott mot upphovsrättslagen. En trend där personer som begår brott mot upphovsrättslagen sällan straffas vilket kan ha skapat en positiv attityd gentemot olaglig nedladdning bland dagens ungdomar. Möjligheterna finns dock att tillgå men en underlig paradox visar sig allt tydligare. Skivbranschen har i kategorin möjligheter en världsomspännande marknad som finns tillgänglig via Internet där man via digitalförsäljning av musik kan nå potentiella kunder världen över. Samtidigt är det just denna tekniska revolution som har bidragit till skivbranschens största hot nämligen nedladdningen. Nedladdningen ledd av den svenska intresseorganisationen Piratbyrån advocerar att musik bör göras gratis samt arbetar för att göra nedladdning ännu mer spritt och användarvänligt. Det är i detta klimat svenska skivbolag arbetar i och branschen är av allt att döma i kris. Därför ägnas denna kandidatuppsats till att söka alternativa förslag till lösningar och strategier för hur svenska skivbolag bör agera för att överleva. Slopandet av kopieringsskyddet, avvecklandet av cd-singlar som fysisk produkt, skapandet av en attitydförändring hos dagens ungdomar gentemot nedladdning samt en starkare fokus på den digitala försäljningen av musik är några av de förslag till lösningar som presenteras.

Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsättning med ytterligare verksamheter. Många väljer att satsa på turism, och det märks en ökad efterfrågan på just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det den snabbast växande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, närmare bestämt Västgård i byn Kall i Jämtland, kan utveckla sin satsning på turism som sidoverksamhet. Med hjälp av teorier inom området har jag undersökt hur gården kan förbättra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de värden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna är och vad de vill ha. Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka värdet på upplevelsen i kundens ögon. En mängd faktorer såsom bland annat miljö, personal och andra turister väger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar är viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck. Genom att intervjua en anställd på Lantbrukarnas Riksförbund med specialkunskaper inom området affärsutveckling av lantbruksföretag fick jag ökad kunskap inom ämnet. Jag intervjuade Västgårds ägare för att informera mig om hur situationen på gården ser ut i dagsläget och utifrån dessa förutsättningar kunna tillämpa teorierna och ge rekommendationer. Med stöd i teorierna rekommenderar jag Västgårds ägare att satsa på ett relativt exklusivt helhetserbjudande där alla aktiviteter ingår för den som önskar. Jag anser också att det finns grund för att nå en internationell marknad på ett tidigt stadium och att ett utökat regionalt samarbete är något som både bygden och företaget skulle tjäna på.

När ett företag väljer att etablera sig på en utländsk marknad är valet av marknadsföringsstrategier av stor betydelse och rätt beslut kan leda till stora konkurrensfördelar. Ett grundläggande beslut måste fattas omgående om företaget ska använda sig av en standardiserad marknadsföringsstrategi eller anpassa den till varje specifik marknad. Företagets image och i vilken grad imagen är överförbar är viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid etablering i utlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån AdaptStand-Processmodellen undersöka i vilken grad det svenska företaget Björn Borg väljer att anpassa eller standardisera sina marknadsföringsstrategier på den holländska marknaden samt belysa hur företaget hanterar sin image. För att studera detta genomfördes en personlig intervju med vice VD i Sverige och en elektronisk intervju med säljchefen i Holland. Våra resultat tyder på att Björn Borgs marknadsföringsstrategier är i hög grad standardiserade, med undantag för små faktorer som till exempel produktfärg, viss marknadsföringsaktivitet och imagehantering som istället anpassas till den lokala marknadens behov och efterfrågan.

Klädbranschen är en tuff marknad att överleva i och det krävs alltmer att klädföretagen utmärker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det är viktigt att stärka sitt varumärke och skapa en identitet då ett starkt varumärke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhälle. Dagens konsumenter blir också mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hållbar utveckling. Detta är något som även märks på företagen där alltfler satsar på att ta ett socialt ansvar dels för att de själva anser att det är viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utsträckning kräver det av dem. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett varumärke kan stärkas och försöka förstå och förklara vilka komponenter som påverkar varumärket. Det vi har valt att titta lite närmre på är relationer mellan företag och kund, varumärkesidentitet och värden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort en fallstudie av Lindex där vi dels har gjort två intervjuer och dels använt oss av sekundärdata som årsredovisningar och artiklar. De vi har intervjuat är Johan Hallin, marknadschef på Lindex, och Johan Gente, Direktmarknadsföringschef på Lindex. När vi har skrivit uppsatsen har vi haft en hermeneutisk ansats vilket innebär att den bygger på tolkningar och vårt uppsatsarbete kan ses som ett pusselläggande där vi stegvis hittat bitar som allteftersom bildat en helhet där vi har kunnat uppnå en djupare förståelse genom vår kvalitativa studie. Vi började med att göra intervjuerna för att sedan utifrån den empiri vi fått fram leta upp relevanta teorier, vi har alltså haft ett induktivt tillvägagångssätt för att undvika att studien skulle bli styrd efter vissa teorier. Eftersom det är en hermeneutisk uppsats har vi i vår slutdiskussion tagit det ett steg längre och applicerat vårt resultat på ett annat klädföretag. Vi har efter vår studie av Lindex kommit fram till att det för att stärka sitt varumärke är viktigt att ha en väl genomtänkt och genomförd marknadsföring. Företag måste försöka stärka sitt varumärke långsiktigt och det är också viktigt att visa att man är ett gott företag, det vill säga att man tar ansvar. För att det ska fungera måste företag vara trovärdiga och genuina när det kommer till dessa frågor eftersom konsumenterna annars kan se att det inte är äkta och det kan då kanske till och med få en motsatt effekt.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings Hockey Club (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebär en kombination av herr- och damidrott. Samarbetet är unikt och de båda föreningarna har ett gemensamt varumärke och till stor del samma management. Syftet med denna uppsats är att få förståelse för det gemensamma varumärket i samband med sponsring och identifiera de värden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrån några av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt även hur andra nationella storsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det. Resultatet av studien är ämnat att vara av intresse för LHC/LFC och målet är att kunna ge dem ny kunskap i området och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görs genom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nio företagen är fem nuvarande sponsorer och fyra är nationella storföretag som verkar generellt inom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagsläget. Syftet med att undersöka stora nationella företag är för att se hur de uppfattar ett samarbete likt det som LHC/LFC har, och om de ser några värden i den kombinationen. Utgångspunkten för studien ligger i de teorier som valts som behandlar sponsring, varumärken och värden. Utifrån teorierna utformades relevanta frågor till de intervjuer som genomfördes som datainsamlingsmetod med de nio företagen, och svaren från dem utgör till största delen empirin i studien. Övrig empiri består av tryckt material från LHC/LFC samt Internet i form av deras hemsidor och företagshemsidor. De nuvarande sponsorerna och de nationella företagen skildes åt i analysen, och empirin analyserades utifrån de valda teorierna. De övergripande slutsatserna som kan dras av studien är att det största värdet i samarbetet mellan LHC och LFC ligger i kombinationen av herr- och damidrott. Sponsorerna använder eller kan använda detta på olika sätt, beroende på vad deras motiv med sponsringen är. / Abstract This thesis is about the cooperation between Linköpings Hockey Club (LHC) and Linköpings Fotboll Club (LFC), which is a combination between male and female sports, ice-hockey and soccer. It is a unique cooperation with mutual management and a mutual brand. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding in the mutual brand and identify the values that can occur in the cooperation between LHC and LFC in sponsorship. This will be examined in two different perspectives, the present sponsors and some larger companies in the sponsorship field. The purpose of examine the larger companies that not are in cooperation with LHC/LFC at the moment, is to find out their thoughts about a combination like the one that LHC/LFC have got. The empirical data has been collected through interviews with nine different companies. The questions for the interviews are based upon relevant theories about sponsorship, brands and values. The study shows that the most companies understand and can observe that there are strong values, especially in the combination of male and female sports. There is a big difference between how companies use these values in their sponsorship, often it depends on the companies’ motives.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om marknadsföring på Internet. Vi har undersökt fyra företag inom samma bransch, byggvarubranschen. Företagen säljer byggvaror till både hem och företag. Vi har bestämt oss för att studera fyra företag på den svenska marknaden med liknande produkturval och målgrupper, för att ta reda på hur de använder sig av Internet för att informera om sin verksamhet, samt de produkter och tjänster som de erbjuder. Internet har snabbt blivit ett verktyg som används av många människor och verksamheter för att kunna kommunicera med varandra. Internet växer i snabb takt, och fler och fler människor ser betydelsen av att använda sig av Internet. Eftersom så många dagligen använder sig av Internet har företag insett vikten av att marknadsföra sig på nätet. Vi har undersökt ett svenskt företag och tre utländska företag aktiva på den svenska marknaden. De tre utländska företagen är väl etablerade på den svenska marknaden och i många andra länder i Europa. Vi har valt att fokusera på följande fyra frågor i vår uppsats. - Hur viktigt är Internet för företagen inom byggvarubranschen? - Varför, varför inte, väljer de att marknadsföra sig själva på Internet? - Vilka metoder/strategier använder de sig av? - Hur ser framtiden ut för företagen när det gäller marknadsföring på Internet? För att komma till en slutsats och ta reda på vikten av Internet och marknadsföring på Internet för företagen, har vi varit i kontakt med marknadscheferna på de utvalda företagen. Vi har intervjuat dem per e-mail och telefon. I början av vår studie kände vi inte till hur företag i denna bransch använde sig av Internet som ett marknadsföringsverktyg. Genom att studera de fyra företagen och deras hemsidor hjälpte det oss att få en uppfattning om Internet är ett viktigt kommunikationsverktyg som de använder sig av för att skapa och bevara en relation med sina konsumenter. Vi har studerat många olika teorier kring marknadsföring på Internet för att senare koppla ihop dessa med de teorier som företagen använder sig av. Vi kom till slutsatsen att Internet har en betydande roll för företagen i denna bransch. Internet är ett viktigt verktyg som företagen använder för att marknadsföra sig själva och sina produkter och tjänster till konsumenterna.

Bakgrund: Betalning med kontokort blir alltmer utbrett så väl i Sverige som i andra länder. Fler tjänster knyts till korten och fler aktörer erbjuder korten. Fördelarna med kontokort framför kontanter är många, men ändå finns det en skepsis mot kontokort i allmänhet och kreditkort i synnerhet. reditkort kan användas dels för att alltid ha finansiella medel när bilen går sönder eller kylskåpet behöver lagas, dels för att köpa en platt-TV på avbetalning. I marknadsföringen av kreditkort ser vi allt som oftast det senare. Detta kan ha skapat en bild av kreditkort som någonting som används för att konsumera lyxvaror. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om Nordea kan förbättra sin förmedling av kreditkort för att bättre nå sina kunder och i så fall hur. Metod: Genom en enkätundersökning hos Nordea i Karlskoga har jag tagit reda på hur kreditkortsinnehavare använder sina kort, vilka egenskaper hos kreditkortet de uppskattar samt hur de fått information om kreditkorten. Även de utan kreditkort fick svara på ett antal frågor angående dennes åsikter om kreditkort. För att få information om hur Nordea marknadsför sina kreditkort idag har jag dels frågat bankanställda, dels sökt information på intranätet och Internet. Resultat: Jag har genom min undersökning kommit fram till ett flertal slutsatser. Dessa står inte i strid med varandra utan ska snarare ses som komplement till varandra. Den första slutsatsen jag har kunnat dra av undersökningen är att bankpersonalen bör prata om kreditkort med fler kunder. Bankpersonalen har fördelen av att kunna anpassa budskapet efter kunden. De andra och tredje slutsatserna är att Nordea bör aktivt arbeta för att förändra kundernas syn på kreditkort. Detta är inte en enkel uppgift, men genom att identifiera vilka tankeobjekt kunderna sammankopplar med kreditkort kan banken försöka ändra sambanden mellan dessa eller föra in nya tankeobjekt vilka gör kunderna mer positivt inställda till kreditkort. Den fjärde och sista slutsatsen är att ta fram en helt ny produkt. För att tilltala de många lågengagerade kunderna föreslås ett kreditkort med få produktegenskaper för att underlätta köpbeslut.

Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrin är på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, men under de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på den kraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsning på att locka fler turister att besöka nöjesparken. Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sitt sätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisterna söker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökning fungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning. Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sin marknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresande Stockholmsturister. Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modeller skapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary. Vi har dessutom intervjuat inresande turister på Stockholm Tourist Centre samt turistbyråchefen Stefan Pettersson. För att få information om Gröna Lunds marknadsföring i dag har vi även intervjuat Andreas Bergén, marknadsutvecklare på Gröna Lund. Vår utredning visar att Gröna Lund bör anpassa sin hemsida samt den reklam de gör på turistbyrån för att bättre överensstämma med turisternas process för informationssökning. För att uppnå detta föreslår vi bland annat att Gröna Lund bör översätta mer information till andra språk, hyra en monter på turistbyrån och köpa annonsplats på en hemsida riktad till Stockholmsturister. Om Gröna Lunds informationskällor når ut till flera turister kan även word-of-mouth öka som en följd av detta.

No description available.